Stress och sömnsvårigheter är centrala faktorer i psykisk ohälsa. Många personer drabbade av dessa hälsobesvär är i behov av behandling, vilket skapar ett högt tryck på vården. I tillägg antas en tredjedel av alla somatiska symptom inom vården vara associerade med psykisk ohälsa. I denna studie utvärderades två gruppbaserade interventioner, en stresskola och en sömnskola, administrerade av psykologstudenter vid Umeå universitet. Skolorna bestod av fyra träffar och baserades på kognitiv beteendeterapi (KBT). Med utgångspunkt i tidigare forskning testades hypotesen att interventionerna har hälsogynnande korttidseffekter med avseende på stress och sömnsvårigheter, men också på psykisk ohälsa i form av ångest, depression, utbrändhet samt somatiska symptom. Även skillnader i korttidseffekter mellan stress- och sömnskolan undersöktes. I studien deltog 95 individer (71 kvinnor och 24 män) som hade sökt hjälp för stress- eller sömnrelaterade besvär inom primärvården i Umeå. Genomsnittsåldern var 40.1 år. Data samlades in med validerade självskattningsinstrument före och efter behandling. Data analyserades genom tvåvägsvariansanalyser med Behandling som inomgruppsfaktor (för- vs eftermätning) och Typ av skola (stress vs sömn) som mellangruppsfaktor. Analysen visade på signifikanta effekter på samtliga utfallsvariabler, vilket betyder att stress- och sömnskolorna hade hälsogynnande korttidseffekter. Inga signifikanta skillnader i effekt upptäcktes skolorna emellan. Studiens resultat ger stöd för att fortsätta med interventionerna inom hälso- och sjukvården i Umeå. / Stress and sleep disturbances are key factors in mental ill-health. Many individuals suffering from these conditions are in need of treatment, leading to high demands on the health care system. In addition, about one third of the somatic symptoms in healthcare are believed to be associated with mental ill-health. In the present study two group interventions were evaluated, aimed at managing stress and sleep disturbances respectively. These were administered by clinical psychology students at Umeå University, consisted of four sessions and were based on cognitive behavioural therapy (CBT). Building on previous research, the hypothesis tested in the present study was that the interventions have positive effects on stress and sleep disturbances as well as other related mental ill-health conditions such as anxiety, depression, burnout and somatic symptoms. Short term differences between the two interventions were also examined. The total sample consisted of 95 individuals (71 women and 24 men) who had seeked treatment due to stress or sleep disturbances in the primary care in Umeå, Sweden. The mean age was 40.1 years.  The data were collected before and after treatment from validated questionnaire instruments. Data were analyzed with two-way analysis of variance with treatment as a within subject factor and type of intervention as a between subject factor. The results showed that the participants were significantly improved on all outcome variables regarding health after treatment. No significant differences between the two interventions were found. The findings support further use of the treatment interventions within the health care system in Umeå.

Syftet med denna studie var att undersöka om det finns naturligt förekommande kombinationer av copingstrategier i ungdomsåren.Vårt andra mål med studien var att utröna om dessa olika kombinationer av copingstrategier är relaterade till ungdomars grad av depression, självkänsla och somatiska symptom. Med färdiginsamlad data från Youth & Sports Project, Örebro Universitet utfördes studien. Vårt urval bestod av 638 ungdomar boende i Sverige (Målder = 14.09, SD = 0.39; åldersspann: 13-17; 46 % flickor). Med klusteranalys fann vi 5 distinkta kluster innehållande olika nivåer av de tre copingstrategier, problemlösande coping, internaliserande coping och externaliserande coping som vi har med i denna studie. Våra resultat visar att olika kluster och nivåer av studiens copingstrategier har en inverkan på den enskildes grad av depression, självkänsla och somatiska symptom. Att identifiera kluster av copingstrategier kommer ge bättre förutsättningar att nå ungdomar som behöver stöttning under ungdomsåren in i vuxenlivet. / The aim of this study is to examine if there are naturally occurring combinations of coping strategies in adolescence. The second goal with the study was to find out if these different combinations of coping strategies are related to young people's degree of depression, self-esteem and somatic symptoms. With pre-collected data from Youth & Sports Project, Örebro University, we conducted the study. Our sample included 638 adolescence living in Sweden (Mage = 14.09, SD = 0.39; age range: 13-17; 46 % girls). With cluster analysis we found 5 distinctive cluster with different levels of our three coping strategies that our study investigated, problemsolving coping, internalizing coping and externalizing coping. Our result show that different cluster and levels of the studies coping strategies have an impact on the individual's degree of depression, self-esteem and somatic symptoms. Identifying clusters of coping strategies will provide better conditions for reaching young people who need support during adolescence into adulthood.