Studiens syfte var att få en ökad förståelse hur förskolans miljö och lärarnas arbets- och förhållningssätt kan gynna barn med autism.Studien beskriver de metoder som används vid arbetet med barn som har autism så som t.ex. allmän daglig träning och tecken som stöd.  Öppna intervjuer  användes för  att  samla  in data  till  den kvalitativa studien, som sedan  analyserades genom  att  granska  inspelat  material  samt  våra  anteckningar. Fem förskollärare och en specialpedagog med erfarenhet av autistiska barn intervjuades.Det är  respondenternas  uppfattningar, erfarenheter  och  upplevelser  som  bearbetats  och redovisats. Resultaten av  studien visar  att  respondenternas  uppfattningar  och  arbetssätt  med  barn som  har  autism  även  kan  hjälpa  och  gynna alla  barn.  Exempelvis  kan  en  överskådlig miljö, små barngrupper och bildschema vara några av de saker som kan gynna alla barn. Respondenterna pekar på att det krävs fasta rutiner och en strukturerad miljö för att barn med  autism  ska  få  ut  så  mycket  som  möjligt  av  den  tid  de  är  i  förskolan. Föräldrasamverkan är betydelsefull för att lärare ska kunna utforma en bra verksamhet för dessa barn visar resultatet.Resultaten visar även att det finns en önskan från lärarna om  ökad  kunskap  kring  barn  med  autism.  Vi  hoppas  att  studien  ska  kunna  gynna blivande lärare.

<p>Syftet med undersökningen var att ta reda på hur läraren i idrott och hälsa arbetar med hälsa. Försöker även ta reda på hur läraren i idrott och hälsa tolkar hälsa som utgångspunkt för sin undervisning. Undersökningen bygger på kvalitativa halvstrukturella intervjuer av sex lärare i idrott och hälsa i årskurs 7-9 som arbetar i sydöstra Sverige. Tidigare forskning har visat på att det inte finns en samsyn gällande hälsa inom ämnet idrott och hälsa bland lärare men i den här studien utrycker lärarna en samsyn. Studien visar att lärare i idrott och hälsa ser på hälsa på liknande sätt men att lärarna anser att en individ bör finna sin egen tolkning och genom den utöva hälsa.  I studien finns det en samsyn inom hälsa men lärarna har svårt att verbalt uttrycka den.  Lärarna arbetar med hälsa genom vad de benämner praktisk teori. Praktisk teori syftar på att lärarna informerar eleverna om skälen till aktiviteterna medan de utför dem. Lärarna som deltog i undersökningen betonade starkt sambandet som borde finnas mellan idrott och hälsa men även sambandet mellan samhället och skolan. Därmed erbjuder lärarna eleverna ett brett utbud av aktiviteter så att eleverna får möjligheten att upptäcka vad som passar just dem. Lärarna i idrott och hälsa arbetar med hälsa genom att skapa ett intresse för rörelse, visa sambandet mellan fysiskt och psykiskt välbefinnande och uppmärksammar eleverna på de risker och möjligheter som finns inom hälsa. Lärarna i idrott och hälsa uppger att genom sitt arbete med hälsa uppmanar dem till ett fortsatt hälsosamt liv.</p>

This essay poses the question of how the use of cultural media in the ESOL classroom can promote motivation with students. Building on existing theories and research within the field, this study surveys  opinions from students and teachers through interviews and questionnaires, and also includes a case study in the form of a music project conducted with students attending Swedish upper secondary school. The results point to the beneficial aspects of implementing cultural media, but also to a reluctance among teachers to use tools to which they are not accustomed. The study concludes that teacher education needs to be reformed to include a wider variety of cultural material and ways of working with it pedagogically in order to meet student needs.

No description available.

Världen vi lever i idag blir mer och mer globaliserad och då blir samtidigt behovet av andraspråksinlärning allt viktigare. Då detta behov ökar anser vi att det bör vara intressant att undersöka vad som kännetecknar forskning om betydelsen av motivation för att lära sig ett andraspråk. Den här forskningsöversikten syftar därmed till att undersöka vad som kännetecknar forskningen om motivationens betydelse för att lära sig ett andraspråk men även vilka metoder som varit dominerande för att undersöka detta. Vi har med hjälp av sökmotorer och manuella sökningar tagit fram nio vetenskapliga artiklar som ska ge en bild av hur det socio-psykologiska forskningsområdet framställer betydelsen av motivation i andraspråksinlärning. För att undersöka området har vi utifrån de niovetenskapliga artiklarna kartlagt syfte, metod och resultat. Genom kartläggningen har vi kommit fram till att motivation är en viktig faktor förandraspråksinlärning. Dock är forskare till viss del oense om vilken betydelse motivation harjämfört med andra viktiga faktorer som till exempel begåvning. Forskningsområdet har under lång tid dominerats av kvantitativa metoder som undersöker motivation i andraspråksinlärning, särskilt den metod Robert Gardner tagit fram. I nyare forskning inom området går det att se en övergång till kombinerade metoder eller enbart kvalitativa. Orsaken till den övergången är att kritik riktats till de kvantitativa metoderna då vissa forskare anseratt kvantitativa metoder är bristfälliga. De menar att ett djupare subjektivt perspektiv behöver belysas, vilket enbart kan framkomma med hjälp av kvalitativa eller kombinerade metoder. Det visar sig också råda en del oklarheter kring begreppet andraspråk och dess användning.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Studiens syfte har varit att undersöka vilka upplevelser professionella erhåller i arbetet med våldsutsatta barn. Samt hur man som professionell kan utveckla sin kunskap för att nå fler våldsutsatta barn. Den metodologiska utgångspunkten i studien har varit hermeneutisk och kvalitativ. Intervjuerna har varit semistrukturerade med sammanlagt fyra professionella som arbetar med våldsutsatta barn. I studien har vi utgått från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt fenomenologi. Resultatet påvisar att det finns vissa svårigheter i arbetet med våldsutsatta barn, både svårigheter i själva arbetet samt känslomässiga och personliga svårigheter hos de professionella. Resultatet visar även att personal genom samarbete försöker nå ut till fler våldsutsatta barn, samt att de använder sig av diverse utbildningar för att utöka sin kompetens. Slutsatsen av studien påvisar att det finns både svårigheter i arbetet samt personliga svårigheter hos professionella. Struktur och bra kommunikation är viktiga delar för att klara av arbetet. Kompetensutveckling är något som ständigt sker i verksamheterna.