<p>Under kursen SKK (Språk, kultur och kommunikation vid Umeå Universitet) gjorde vi ett filmreportage utifrån en artikelserie i en lokal tidning i norra Sverige. Artiklarna belyste segregeringen av utländska elever i den svenska skolan som skett i en mindre inlandskommun i Sverige. Vi vill med denna studie belysa problematik och möjligheter i möten mellan kulturer i skolan. De sociala skillnader i samhället som bidrar till segregation mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan är många. Kulturella skillnader såsom religion och levnadssätt kan bidra till segregation men även de bristfälliga kunskaperna i det svenska språket hos vissa elever med utländsk bakgrund kan vara en bidragande faktor. Skolan, språket och arbetsmarknaden är sociala värden som tas upp i många fall som segregationsskapande. Skolans uppdrag är att erbjuda utbildning och trygghet till alla elever oavsett kön, klass eller etnicitet. Skolan ska erbjuda ett internationellt perspektiv för alla elever, det innebär förutom att eleverna ska kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang även att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom Sverige. Enligt Lpo-94 och den svenska skolans värdegrund och uppdrag ska skolan främja förståelsen för andra människor. Skolan är en mötesplats för sociala och kulturella möten där ansvaret för att stärka dessa möten ligger hos alla som arbetar och verkar på skolan. Genom enkät och gruppintervjuer med elever i de senare skolåren samt vuxna på skolorna har vi kunnat utföra vår studie där resultatet visar tydligt att språket är ett viktigt redskap i integrationsarbetet men även samhället spelar en stor roll. Vid jämförelse av skolorna kan vi konstatera att en skola i en större kommun lyckas bättre med integrering än en mindre sådan.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur bild- och svensklärare i Skellefteå kommun ser på arbetet nu jämfört med innan arbetslagens tillkomst samt om dessa grupper skiljer sig åt. Denna undersökning har utgått från följande frågeställningar: Hur upplever bildlärarna sin arbetssituation i dag jämfört med innan arbetslag infördes? Hur upplever svensklärarna sin arbetssituation i dag jämfört med innan arbetslag infördes? Skiljer sig bildlärarnas upplevelse av arbetslag mot svensklärarnas? Som teoretisk bas har jag studerat litteratur som behandlar arbetslag, studerat olika avtal och läroplaner för att kunna belysa och ge fakta om arbetslagsutvecklingens framfart i Sverige. Undersökningen grundar sig på en enkätundersökning gjord av bild- och svensklärare i Skellefteå kommuns grundskolor år 2000. Något som måste kommenteras är det stora bortfall som blev följden av för få inkomna enkäter. Detta får givetvis konsekvensen att inga generaliseringar blir möjliga, utan resultatet kan endast ses som tendenser och riktningar åt olika håll och ger således arbetet en mer kvalitativ prägel. Det som framkommit av undersökningen är att arbetslagsinförandet tenderat att ge övervägande positiva effekter. Bland annat pekar man på förbättrad elevvård, idén med arbetslag har mottagits positivt då det gett förbättrade möjligheter att ventilera stress och oro. Det fanns däremot inga tydliga tendenser på att man inom de olika lärarkategorierna uppfattade införandet av arbetslag på olika sätt. Det verkar mera ha att göra med vilken personlighetstyp man tillhör.</p>

No description available.

No description available.

<p>cultural concern, education, formalization level, Namibia, realization level, senior secondary school</p> / VG

<p>The aim with the study has been to get an overview of how students perceive their learning in group projects. The survey has been implemented with a quantitative questionnaire with qualitative elements during guidance. Students in grade 9 in a secondary school answered a survey study where they should take side to several proposals about learning and group work. The result shows that students in general do not find learning in group as the best learning method, but instead prefer individual learning methods when to learn new things. On the contrary, students claim that they learn best when group members not think as they but think in another direction. Several students claim that they have experienced not being welcomed in a group work and that these experiences have affected upon them. Nevertheless, this study is not profound enough to answer how that comes, to find a more adequate answer to how this affect their motivation for learning would need further studies and depth interviews.</p>

<p><p>Syftet med vår uppsats är att undersöka hur eleverna upplever att de påverkas av skolmaten. Forskning visar att det finns ett samband mellan matens näringsinnehåll och vår prestationsförmåga. Vår undersökning gjordes i form av kvalitativa intervjuer av 16 elever, från två olika grundskolor. Resultatet av studien visar på ett samband mellan den mat eleverna serveras i skolan och hur väl de klarar av skolarbetet.</p></p>

<p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur barn skapar och upprätthåller relationer med andra barn. Anledningen var också att försöka få fram om detta relationsarbete kan innebära konsekvenser på lärandemiljön.  Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer, genomförda i klass 6 med tolv elever. I resultatet av undersökningen uttryckte eleverna bl.a. sina åsikter om hur viktigt det är med kompisar. Kompisar behövs som sällskap, men också utifrån gemensamma intressen, men framförallt så värdesätts tilliten mellan kompisar. Det är viktigt att ha någon som eleverna känner att de kan prata med förutom föräldrarna. Undersökningsresultatet gav även vinformation om hur eleverna gör för att skaffa nya kompisar. Att skaffa ny kompis visade sig kunna ske på ganska enkla och naturliga sätt enligt eleverna. Nya relationer uppstår också genom olika förändringar som t.ex. vid byte av skola för övergång till högstadiet. Eleverna berättade också hur de ser på skillnaden mellan kompisar och bästisar, när och hur kompisar blir bästisar. Många av eleverna berättade att de inte har samma kompisar som de har haft tidigare utan att det har skett olika förändringar i relationerna. Resultatet visar också att relationer tar slut utan större orsaker; det blir för energikrävande att hålla kvar kompisar som flyttat från samhället eller bytt skola.</p><p>Det är också viktigt att passa in, och inte vara annorlunda eftersom det är en av anledningarna till att hamna utanför eller t.o.m. bli mobbad. Undersökningen visar också att konflikter uppstår relativt lätt och det är en anledning till att relationer tar slut. Däremot visar resultatet att det inte är lika viktigt att avsluta på rätt sätt, utan det är lättast att låta relationen bara ebba ut.</p></p>

<p>I det svenska utbildningssystemet ges inte elever tillträde till ett nationellt gymnasieprogram om de inte har minst betyget godkänd i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Denna bestämmelse gör betygsättning svårt för lärare särskilt avseende elever i behov av särskilt stöd. Genom att sätta ett icke-godkänt betyg kan lärare stänga dörren till fortsatta gymnasiestudier.</p><p>Denna rapport beskriver en studie gjord med en narrativ metod. Sju lärare som undervisar i de ovan nämnda ämnena har berättat om sina erfarenheter av dokumentation, bedömning och betygsättning. Deras berättelser har därefter bildat en berättelse som analyserats i två steg. I det första gjordes en deskriptiv analys och i det andra en narrativ analys. </p><p>Den första analysen ger en bild av lärarnas olika strategier för att omsätta styrdokumenten i det praktiska arbetet med att dokumentera, bedöma och betygsätta elever. Den narrativa analysen visar vilka implikationer detta arbete har på undervisning. Ibland ger styrdokumenten tydliga riktlinjer för arbetet, men emellanåt kan styrdokumenten svårligen omsättas i en fungerande praktik. </p><p>På formuleringsarenan, där styrdokument arbetas fram, utgör tankar om mänskliga värden, politiska idéer, vetenskaplig forskning och utbildningstraditioner grunden. På realiseringsarenan ska visionerna formulerade i dokumenten omsättas till en fungerande praktik i det vardagliga arbetet. Det kan ibland vara svårt.</p>

<p>The purpose of this study is to investigate and describe the role of course books for teaching English to children at intermediate level of primary school in Sweden. The essay is based on a descriptive, qualitative method and interviews have been conducted with seven teachers in different schools, teaching English in year 4, 5 and 6.</p><p>The result of the study shows that course books have considerably influence on the teaching of English in the schools who took part in this investigation. The participating teachers use a course book as main teaching material and almost everybody follows the traditional routine working with Textbook and complementary tasks in Workbook every week. They base their lessons on course books and use alternative teaching material mainly for fun activities, speaking practice and individualization. Even though all teachers rank speaking and listening as most important for new learners, it is reading which has the largest impact on their teaching. Only two teachers use the language for purposeful communication by having English as work language in the classroom.</p>