No description available.

<p>Syftet med det här arbetet var att skapa ett häfte med några tips och idéer på hur matematik och lek kan kombineras, och att se om det finns några sidovinster med att kombinera matematik och lek.</p><p>Lekarna i häftet ska vara genomförbara utan krav på vare sig material eller miljö.</p><p>Jag genomförde en enkät för att se om det fanns något liknande material ute på förskolorna, och om ett sådant material används eller om det fanns ett intresse för att använda ett sådant material.</p><p>Det egentliga huvudresultatet för det här arbetet är häftet som innehåller några lekar som kombinerar matematik och leken, och visa på några sidovinster det kan ge att kombinera matematik och lek.</p><p>Det jag i stora drag kom fram till var att det egentligen inte finns några hinder på hur matematik och lek kan kombineras. Det är i princip bara den egna fantasin som kan var ett hinder i hur matematik och lek kan kombineras. Med ett öppet sinne och med lite fantasi så kan man leka när som helst, och var som helst. Att kombinera matematik och lek är alltså inte några som helst problem.</p>

Syftet med det här arbetet var att skapa ett häfte med några tips och idéer på hur matematik och lek kan kombineras, och att se om det finns några sidovinster med att kombinera matematik och lek. Lekarna i häftet ska vara genomförbara utan krav på vare sig material eller miljö. Jag genomförde en enkät för att se om det fanns något liknande material ute på förskolorna, och om ett sådant material används eller om det fanns ett intresse för att använda ett sådant material. Det egentliga huvudresultatet för det här arbetet är häftet som innehåller några lekar som kombinerar matematik och leken, och visa på några sidovinster det kan ge att kombinera matematik och lek. Det jag i stora drag kom fram till var att det egentligen inte finns några hinder på hur matematik och lek kan kombineras. Det är i princip bara den egna fantasin som kan var ett hinder i hur matematik och lek kan kombineras. Med ett öppet sinne och med lite fantasi så kan man leka när som helst, och var som helst. Att kombinera matematik och lek är alltså inte några som helst problem.

No description available.

No description available.

I denna studie har genus i den fria leken undersökts. Studien bygger på insamlad information ifrån intervjuer med förskollärare och observationer under fri lek. I intervjuerna används arbetssättet ”speglingen” som bygger på att vidareutveckla informantens resonemang genom att sammanfatta det som sägs. Observationerna genomförs med löpande protokoll. Efteråt kodas data in i olika teman av de väsentliga delarna under rubrikerna Flickors lekdomäner, Pojkars lekdomäner, Könsneutrala lekdomäner, Gränsöverskridande lekdomäner, Strategier på förskolan A och Strategier på förskolan B. Syftet med undersökningen är att bidra med fördjupad kunskap om hur förskollärare uppfattar olika könsroller i barns genuslekar. Studien syftar även till att kartlägga hur förskollärare arbetar med olika strategier för att uppnå jämställdhet i den fria leken. Enligt Hirdmans teori består förskollärarnas skilda tankar, erfarenheter och strategier av genussystemets huvudpelare; isärhållande och mannen som norm. Resultatet visar att förskollärare indelar könsstereotypa lekar i flickors och pojkars könsstereotypa lekar. I dessa lekar sätter förskollärare flickors och pojkars egenskaper i förgrunden och genus i bakgrunden. För flickor och pojkar finns det olika förväntningar på vilka lekar som de ska leka, samt motiveringen till deras lekval. Förskollärarna är mer benägna att beskriva gränsöverskridande lekar som samma för flickor- och pojkar. På förskolorna använder förskollärarna olika strategier i de olika arbetslagen. Förskollärarnas strategier består av personalsamtal, miljöutformning, talspråket och könsneutrala leksaker. Forskningen kopplar förskollärarnas strategier till normkritiskt reflekterande, den medskapande genusattityden, lärarledd guidning och fokus på naturmaterial. Förskollärarnas könsstereotypa tankar och erfarenheter motsätter arbetslagets gemensamma strategier vilket kan resultera i att strategibestämmelserna inte alltid besannas.

Bakgrund: Lek är något som barn har gjort i alla tider och lek anses vara någonting somär positivt. Leken bidrar till barns välbefinnande och det bidrar tillen utveckling hos barnen. Vi som pedagoger i förskola och i förskoleklassmöter barn i deras lek varje dag och det är viktigt att leken får stort utrymmei verksamheterna. I bakgrunden redogörs litteratur och aktuellforskning som handlar om barns lek och låtsaslek.Syfte: Syftet med vår undersökning är att få en uppfattning om pedagogernas synpå vad som är av betydelse för barns lek och barnens syn på sin lek.Metod: Detta är en kvalitativ studie där intervju har använts som metod. Dethar gjorts intervjuer med tolv barn och sju pedagoger i olika förskoloroch förskoleklasser.Resultat: Vårt resultat visar att pedagoger och barn i studien har samma uppfattningarom lek och de olika lekarna. Pedagogerna menar att det är viktigt att delta ileken, att miljön bör vara inspirerande och att leken har stor betydelseför barnens utveckling.

Syftet med studien var att ta reda på vilken typ av våldslekar som förekommer i den fria leken, hur leksaker används i samband med våldslekar samt hur pedagogerna ställer sig till detta. Ämnet i sig kan tyckas ha en negativ klang men vi anser att våldsamma lekar bör lyftas fram och inte enbart kopplas till aggressivitet och något dåligt, utan att det finns en plats även för dessa lekar i förskolan. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom observationer och intervjuer. Resultatet visade att många olika slags våldsamma lekar förekom på förskolan, dessa har vi valt att kalla för bråklekar, krigslekar, rollekar med våldsamma inslag, makt- och kamplekar och övriga lekar med våldsamma inslag. Pedagogerna hade olika syn på dessa lekar, en var helt emot och de andra två tyckte att de kan få förekomma men under kontrollerade former. För barnen är våldsamma lekar som vilka andra lekar som helst och påverkar deras utveckling och lärande. Hur dessa lekar utvecklar sig beror på vilken syn pedagoger har på dessa lekar.

<p>Detta examensarbete hade syftet att undersöka vilken syn ett arbetslag med förskollärare har på temat barns sexualitet. Studiens huvudfrågor handlade om hur medvetna pedagogerna i förskolan är om barns sexualitet, hur förskollärarna reflekterar och agerar kring ämnet och barnens sexuella lekar. En utav huvudfrågorna var vilket utrymme barns sexualitet får i vardagen på förskolan.</p><p> </p><p>Den tidigare forskningen är överens om att barns sexualitet länge varit tabubelagt och inget som förskollärare har talat öppet om varken med varandra eller med barnen. Den tidigare forskningen är även överens om att det är viktigt för förskollärare och andra vuxna att tala med barnen om deras sexualitet, och att använda ord och begrepp som är lätt för barnen att förstå för att göra barnens sexualitet synlig och bekräftad.</p><p> </p><p>I den teoretiska delen behandlades tidigare forskning med ett urval av forskare som behandlar barns sexualitet och sexuella lekar. Studiens empiriska underlag består av semistrukturerade intervjuer som riktats till ett arbetslag med fyra kvinnliga förskollärare. Materialet har sammanställts och analyserats och ställts emot den tidigare forskningen.</p><p> </p><p>Undersökningen visar att arbetslaget med förskollärare anser att barns sexualitet är något naturligt, något som finns hos människan redan från födseln. Det visar också att det är något som förskollärarna vill diskutera och samtala mer öppet om. Resultatet visar att i detta arbetslag finns ett positivt förhållningssätt till barns sexualitet som tidigare forskning påpekar är viktigt. Förskollärarna vill inte bara tala om det när det gäller avvikande sexuellt beteende när övergrepp eller dylikt misstänks utan de vill kunna diskutera om det sunda normala beteendet som ingår i den individuella utvecklingen hos barn.</p><p> </p><p>Förskollärarna som deltagit i studien har skilda meningar om sin kunskap på området och de har åsikter om hur vidare kunskap går att få, om det finns utbildningar i området och om det är viktigt eller inte. Vissa ansåg sig ha god kunskap med sig om hur de ska förhålla sig till sexualiteten hos barn och när det gäller ordval för att benämna flickors och pojkars kön. Medan andra menade att det finns ett eget intresse om ökad kunskap på området, att temat borde diskuteras och talas mer öppet om på förskola.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar idrottslärarutbildare har om vad som är viktig kunskap för eleverna i grundskolan att utveckla genom de tre vanligaste aktiviteterna i ämnet Idrott och hälsa, enligt NU-03. De tre vanligaste aktiviteterna är bollaktiviteter, lekar och träning/motion. Sju intervjuer genomfördes med idrottslärarutbildare från fem olika lärosäten i det svenska utbildningssystemet. De analytiska verktygen som användes var Arnolds (1979;1985) teorier med bildning <em>om, genom </em>och <em>i</em> samt Carlgrens (2002) beskrivning av de fyra kunskapsformerna. Resultatet visade att de förtrogenhetskunskaper som enligt idrottslärarutbildarna var viktiga att utveckla i de tre aktiviteterna handlade om att kunna värdera olika aktiviteter i förhållande till varandra eller använda kunskapen individen har i en aktivitet i ett nytt sammanhang. Förtrogenhetskunskapen gick inte att utveckla i ämnet enligt en del av respondenterna. Fakta- och förståelsekunskaperna visade sig vara att få kunskap <em>om</em> regler och vad olika lekar och bollsporter går ut på för att kunna delta eller vara åskådare. Att känna till olika träningsformer och vad som är viktigt att tänka på i utförandet samt varför de är bra för hälsan var andra kunskaper som var viktiga att eleverna utvecklar. Bollaktiviteter och lekar visade sig även fungera som ett förmedlande redskap av viktiga kunskaper om kroppen, en förståelse för deltagandets positiva effekter för hälsan samt ett utökat socialt nätverk. <em>Genom</em> leken utvecklas kunskap om och förståelse för varför det är viktigt med sociala regler gentemot sin omgivning. Det var också viktigt att utveckla rörelsekompetensen, framförallt motoriska grundfärdigheter samt färdigheten att kunna utföra den rörelse som förknippas med respektive aktivitet, en bildning <em>i </em>rörelse<em>.</em></p>