Inom offentlig upphandling strävar myndigheter efter att anskaffa varor, byggentreprenader eller tjänster till ett så lågt pris som möjligt utan att kvaliteten eftersätts. Antagande av anbud som är så låga att inte anbudsgivaren klarar av att leverera till det offererade priset eller till den utlovade kvaliteten riskerar dock att i förlängningen medföra ökade kostnader för den upphandlande myndigheten, vilket inte innebär en effektiv användning av offentliga medel. Huvudregeln är att samtliga anbud som lämnas i en offentlig upphandling ska utvärderas av den upphandlande myndigheten. I 12 kap. 3 § Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling finns dock ett undantag från huvudregeln, vilket ger upphandlande myndigheter en möjlighet att förkasta onormalt låga anbud. Det saknas emellertid en definition av vad som utgör ett onormalt lågt anbud. Det råder även viss tveksamhet vad gäller placeringen av bevisbördan för att ett onormalt lågt anbud som kan förkastas föreligger. Osäkerheten avseende innebörden av begreppet onormalt lågt anbud samt bevisbördans placering kan medföra att upphandlande myndigheter sällan utnyttjar möjligheten att förkasta onormalt låga anbud. Den slutsats som kan dras vad gäller vad som ska förstås med begreppet onormalt lågt anbud är att det inte är lämpligt att ta fram en generell definition av begreppet. Istället bör en sammantagen bedömning göras för att fastställa huruvida ett onormalt lågt anbud föreligger, eftersom det torde underlätta för upphandlande myndigheter dels att identifiera misstänkt låga anbud, dels att bedöma huruvida de också är onormalt låga. I bedömningen bör hänsyn tas till anbudsgivarens leveransförmåga, marknadspris, nivån på övriga anbud i upphandlingen och anbudets seriositet. Vad gäller bevisbördans placering tyder praxis på att EU-domstolen har ansett att bevisbördan bör vara delad mellan parterna medan svenska domstolar har placerat hela bevisbördan hos den upphandlande myndigheten. På grund härav har kan det hävdas att svenska domstolar beslutat i strid med vad EU-domstolen har uttalat, vilket strider mot såväl principen om EU-rättens företräde som lojalitetsplikten. Svenska domstolar har således förbisett både sekundär- och primärrätten. Det är dock sannolikt att placeringen av bevisbördan kommer att justeras av svenska domstolar i och med ett nyligen avgjort mål, där Kammarrätten i Göteborg ålade anbudsgivaren bevisbördan för anbudets seriositet. Vidare har ett nytt upphandlingsdirektiv nyligen antagits, i vilket strängare regler om onormalt låga anbud har införts. Genom de strängare reglerna säkerställs bland annat att det råder lika villkor mellan anbudsgivarna, vad gäller efterlevnad av miljö-, social- och arbetsrättslig reglering, vilket torde bidra till främjandet av effektiv konkurrens. Det kan däremot ifrågasättas huruvida artikel 69 om onormalt låga anbud i det nya upphandlingsdirektivet kommer att leda till ökad förutsebarhet, då det inte framgår vad som ska förstås med begreppet onormalt lågt anbud. Utformningen av artikeln i kommissionens ursprungliga förslag gav däremot ledning angående vilka faktorer som kan indikera att ett onormalt lågt anbud föreligger. Det kan därför antas att förslaget skulle ha lett till ökad förutsebarhet avseende vilka faktorer som bör tillmätas betydelse i bedömningen. Avslutningsvis, vad gäller frågan om varför det i det nya upphandlingsdirektivet inte föreskrivs ännu strängare regler angående onormalt låga anbud, kan slutsatsen dras att det inte torde vara lämpligt att föreskriva en regel som automatiskt förkastar sådana anbud. En sådan regel riskerar att strida mot likabehandlingsprincipen eftersom den skulle innebära att det kontradiktoriska förfarandet inte skulle tillämpas.

Varifrån kommer föreställningar om vad som är rätt eller fel, normalt eller onormalt? Hur har de uppstått och hur upprätthålls de? Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur sådana föreställningar kan uppstå och upprätthållas och att undersöka vilka sorts aktörer som är med i den processen samt hur de agerar och vad det bär med sig? Varifrån kommer till exempel föreställningarna om hur man ska bete sig för att uppfattas som en "normal" man eller kvinna? Vad händer när någon avviker från dessa normer och föreställningar? Jag har i min litteraturstudie funnit flera olika teoretiska perspektiv som är knutna till det vida begreppet kultur. Jag har närläst undersökningar där man kan studera hur norm, ideal och avvikelse, både i teorin och i praktiken, genererar normativa identiteter. De resultat jag har sett är att det görs skillnad på pojkar och flickor redan när barnen går på dagis. Denna åtskillnad att tjejer bland annat inte får ta för stor plats i det offentliga rummet eller höras för mycket eller att pojkar inte får bli för "lipiga" tar sin början innan barnen har en möjlighet att ta ställning till begreppen man eller kvinna. Både uppsatsen och gestaltningsarbetet fokuserar på strukturer som skapar och upprätthåller normativa eller "normala" identiteter. Mitt gestaltningsarbete består av en animerad film och kan ses som en parafras över bröderna Andy och Larry Wachowskis film The Matrix från 1999. The Matrix handlar om en man som upptäcker att den han värld han tror är verkligheten egentligen är en digitalt skapad "verklighet". I min film The Heterosexual matrix använder jag mig konsekvent av Judith Butlers resonemang kring den heteronormativa ordningen där förståelsen av kroppar och begär görs begripliga i utpekande av skillnader mellan könen. Huvudpersonen i min film upptäcker snart att den värld han tror är verkligheten bara är en skenvärld, en gång utvecklad av människan men som nu har tagit över och kontrollerar människan. / BI/Media

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur religionslärare på gymnasiet uttalar sig om relationen mellan religionsämnet och sex och samlevnad. Undersökningen syftar även till att studera eventuella motsättningar som kan finnas i lärarnas språkliga hantering av sex och samlevnad samt att undersöka hur religionslärare talar om normalt respektive onormalt beträffande detta område. </p><p>Undersökningen bygger på ett intervjumaterial med nio religionslärare på gymnasiet, där ana-lysen utgörs av diskursanalys. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats där analysen utgår från de analysverktyg som finns inom diskursteorin och diskurspsykologin. </p><p>I resultatet framträder två diskurser, den politiskt korrekta officiella diskursen vilken innebär att religionslärarna säger det som förväntas av dem, samt en motdiskurs. Resultatet visar även på att religionslärare både kan beskriva integreringen av sex och samlevnad som ett hot mot ämnets status men också som en möjlighet att fördjupa ämnet. Det synliggörs även att det uppkommer en form av didaktiskt dilemma för några av religionslärarna eftersom Skolverkets förslag strider mot vad de själva anser vara viktigt att undervisa om i religionsämnet. Då reli-gionslärarna talar om vad som är normalt eller onormalt utgår de ifrån att det råder konsensus om vad som menas med dessa begrepp. Dessutom visar det sig att det för några av religions-lärarna finns en inre motsättning att tala om allt som normalt eftersom det strider mot deras egen uppfattning.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka hur religionslärare på gymnasiet uttalar sig om relationen mellan religionsämnet och sex och samlevnad. Undersökningen syftar även till att studera eventuella motsättningar som kan finnas i lärarnas språkliga hantering av sex och samlevnad samt att undersöka hur religionslärare talar om normalt respektive onormalt beträffande detta område. Undersökningen bygger på ett intervjumaterial med nio religionslärare på gymnasiet, där ana-lysen utgörs av diskursanalys. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats där analysen utgår från de analysverktyg som finns inom diskursteorin och diskurspsykologin. I resultatet framträder två diskurser, den politiskt korrekta officiella diskursen vilken innebär att religionslärarna säger det som förväntas av dem, samt en motdiskurs. Resultatet visar även på att religionslärare både kan beskriva integreringen av sex och samlevnad som ett hot mot ämnets status men också som en möjlighet att fördjupa ämnet. Det synliggörs även att det uppkommer en form av didaktiskt dilemma för några av religionslärarna eftersom Skolverkets förslag strider mot vad de själva anser vara viktigt att undervisa om i religionsämnet. Då reli-gionslärarna talar om vad som är normalt eller onormalt utgår de ifrån att det råder konsensus om vad som menas med dessa begrepp. Dessutom visar det sig att det för några av religions-lärarna finns en inre motsättning att tala om allt som normalt eftersom det strider mot deras egen uppfattning.

<p>Detta examensarbete hade syftet att undersöka vilken syn ett arbetslag med förskollärare har på temat barns sexualitet. Studiens huvudfrågor handlade om hur medvetna pedagogerna i förskolan är om barns sexualitet, hur förskollärarna reflekterar och agerar kring ämnet och barnens sexuella lekar. En utav huvudfrågorna var vilket utrymme barns sexualitet får i vardagen på förskolan.</p><p> </p><p>Den tidigare forskningen är överens om att barns sexualitet länge varit tabubelagt och inget som förskollärare har talat öppet om varken med varandra eller med barnen. Den tidigare forskningen är även överens om att det är viktigt för förskollärare och andra vuxna att tala med barnen om deras sexualitet, och att använda ord och begrepp som är lätt för barnen att förstå för att göra barnens sexualitet synlig och bekräftad.</p><p> </p><p>I den teoretiska delen behandlades tidigare forskning med ett urval av forskare som behandlar barns sexualitet och sexuella lekar. Studiens empiriska underlag består av semistrukturerade intervjuer som riktats till ett arbetslag med fyra kvinnliga förskollärare. Materialet har sammanställts och analyserats och ställts emot den tidigare forskningen.</p><p> </p><p>Undersökningen visar att arbetslaget med förskollärare anser att barns sexualitet är något naturligt, något som finns hos människan redan från födseln. Det visar också att det är något som förskollärarna vill diskutera och samtala mer öppet om. Resultatet visar att i detta arbetslag finns ett positivt förhållningssätt till barns sexualitet som tidigare forskning påpekar är viktigt. Förskollärarna vill inte bara tala om det när det gäller avvikande sexuellt beteende när övergrepp eller dylikt misstänks utan de vill kunna diskutera om det sunda normala beteendet som ingår i den individuella utvecklingen hos barn.</p><p> </p><p>Förskollärarna som deltagit i studien har skilda meningar om sin kunskap på området och de har åsikter om hur vidare kunskap går att få, om det finns utbildningar i området och om det är viktigt eller inte. Vissa ansåg sig ha god kunskap med sig om hur de ska förhålla sig till sexualiteten hos barn och när det gäller ordval för att benämna flickors och pojkars kön. Medan andra menade att det finns ett eget intresse om ökad kunskap på området, att temat borde diskuteras och talas mer öppet om på förskola.</p>

Detta examensarbete hade syftet att undersöka vilken syn ett arbetslag med förskollärare har på temat barns sexualitet. Studiens huvudfrågor handlade om hur medvetna pedagogerna i förskolan är om barns sexualitet, hur förskollärarna reflekterar och agerar kring ämnet och barnens sexuella lekar. En utav huvudfrågorna var vilket utrymme barns sexualitet får i vardagen på förskolan.   Den tidigare forskningen är överens om att barns sexualitet länge varit tabubelagt och inget som förskollärare har talat öppet om varken med varandra eller med barnen. Den tidigare forskningen är även överens om att det är viktigt för förskollärare och andra vuxna att tala med barnen om deras sexualitet, och att använda ord och begrepp som är lätt för barnen att förstå för att göra barnens sexualitet synlig och bekräftad.   I den teoretiska delen behandlades tidigare forskning med ett urval av forskare som behandlar barns sexualitet och sexuella lekar. Studiens empiriska underlag består av semistrukturerade intervjuer som riktats till ett arbetslag med fyra kvinnliga förskollärare. Materialet har sammanställts och analyserats och ställts emot den tidigare forskningen.   Undersökningen visar att arbetslaget med förskollärare anser att barns sexualitet är något naturligt, något som finns hos människan redan från födseln. Det visar också att det är något som förskollärarna vill diskutera och samtala mer öppet om. Resultatet visar att i detta arbetslag finns ett positivt förhållningssätt till barns sexualitet som tidigare forskning påpekar är viktigt. Förskollärarna vill inte bara tala om det när det gäller avvikande sexuellt beteende när övergrepp eller dylikt misstänks utan de vill kunna diskutera om det sunda normala beteendet som ingår i den individuella utvecklingen hos barn.   Förskollärarna som deltagit i studien har skilda meningar om sin kunskap på området och de har åsikter om hur vidare kunskap går att få, om det finns utbildningar i området och om det är viktigt eller inte. Vissa ansåg sig ha god kunskap med sig om hur de ska förhålla sig till sexualiteten hos barn och när det gäller ordval för att benämna flickors och pojkars kön. Medan andra menade att det finns ett eget intresse om ökad kunskap på området, att temat borde diskuteras och talas mer öppet om på förskola.

<p>Som en följd av Sveriges medlemskap i EU har offentliga upphandlingar kommit att få allt större betydelse eftersom de nu kan ske inom ett betydligt större geografiskt område än tidigare. En konsekvens av detta är att konkurrensen blivit allt hårdare och nya regler införs i takt med den snabba utvecklingen. Ett av resultaten av den hårda konkurrensen på upphandlingsmarknaden har visat sig vara att en del leverantörer lämnar anbud med onormalt låga priser för att vinna upphandlingskontraktet. Förekomsten av onormalt låga anbud i offentliga upphandlingar medför allvarliga negativa konsekvenser såsom att konkurrensen snedvrids, effektiviteten minskar och kostnaderna ökar. Detta påverkar både den upphandlande enheten, leverantören som bjudit onormalt lågt, de leverantörer som slagits ut samt konsumenterna. Att det saknas ett förbud i upphandlingslagstiftningen mot att anta onormalt låga anbud är därför allvarligt. Syftet med denna framställning är att undersöka innebörden av begreppet onormalt lågt anbud i offentliga upphandlingar, belysa problemet med och konsekvenserna av att lagstiftning och regelverk inte i tillräcklig utsträckning uppmärksammar de risker som kan vara förenade med antagandet av onormalt låga anbud samt försöka finna en lösning på problemet.</p> / <p>As a result of Sweden’s membership of the European Union, public procurement has gained more importance, mainly due to the larger geographic territory available. As a consequence of this, competition has become more aggressive and new rules are being incorporated into Swedish law in step with the fast development. One of the results of the tough competition in the public procurement market is that companies may be forced into potentially unsustainable under-bidding in order to win contracts. The presence of these abnormally low tenders in public procurement may have serious negative consequences such as distortion of competition and reduced efficiency, potentially causing delays and waste of resources in the procurement process. This will affect both the contracting authority, the tenderer that has won on an abnormally low bid, the other unsuccessful tenderers, and the ultimately consumers. The fact that public procurement law does not prohibit authorities from accepting abnormally low tenders is therefore potentially very serious. The main objective of this dissertation is to examine the significance of the concept of abnormally low tender, to illuminate the issues surrounding and consequences of the legislative lack of attention to the risks associated with accepting abnormally low tenders, and finally to propose solutions to these issues.</p>

Som en följd av Sveriges medlemskap i EU har offentliga upphandlingar kommit att få allt större betydelse eftersom de nu kan ske inom ett betydligt större geografiskt område än tidigare. En konsekvens av detta är att konkurrensen blivit allt hårdare och nya regler införs i takt med den snabba utvecklingen. Ett av resultaten av den hårda konkurrensen på upphandlingsmarknaden har visat sig vara att en del leverantörer lämnar anbud med onormalt låga priser för att vinna upphandlingskontraktet. Förekomsten av onormalt låga anbud i offentliga upphandlingar medför allvarliga negativa konsekvenser såsom att konkurrensen snedvrids, effektiviteten minskar och kostnaderna ökar. Detta påverkar både den upphandlande enheten, leverantören som bjudit onormalt lågt, de leverantörer som slagits ut samt konsumenterna. Att det saknas ett förbud i upphandlingslagstiftningen mot att anta onormalt låga anbud är därför allvarligt. Syftet med denna framställning är att undersöka innebörden av begreppet onormalt lågt anbud i offentliga upphandlingar, belysa problemet med och konsekvenserna av att lagstiftning och regelverk inte i tillräcklig utsträckning uppmärksammar de risker som kan vara förenade med antagandet av onormalt låga anbud samt försöka finna en lösning på problemet. / As a result of Sweden’s membership of the European Union, public procurement has gained more importance, mainly due to the larger geographic territory available. As a consequence of this, competition has become more aggressive and new rules are being incorporated into Swedish law in step with the fast development. One of the results of the tough competition in the public procurement market is that companies may be forced into potentially unsustainable under-bidding in order to win contracts. The presence of these abnormally low tenders in public procurement may have serious negative consequences such as distortion of competition and reduced efficiency, potentially causing delays and waste of resources in the procurement process. This will affect both the contracting authority, the tenderer that has won on an abnormally low bid, the other unsuccessful tenderers, and the ultimately consumers. The fact that public procurement law does not prohibit authorities from accepting abnormally low tenders is therefore potentially very serious. The main objective of this dissertation is to examine the significance of the concept of abnormally low tender, to illuminate the issues surrounding and consequences of the legislative lack of attention to the risks associated with accepting abnormally low tenders, and finally to propose solutions to these issues.