Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar idrottslärarutbildare har om vad som är viktig kunskap för eleverna i grundskolan att utveckla genom de tre vanligaste aktiviteterna i ämnet Idrott och hälsa, enligt NU-03. De tre vanligaste aktiviteterna är bollaktiviteter, lekar och träning/motion. Sju intervjuer genomfördes med idrottslärarutbildare från fem olika lärosäten i det svenska utbildningssystemet. De analytiska verktygen som användes var Arnolds (1979;1985) teorier med bildning om, genom och i samt Carlgrens (2002) beskrivning av de fyra kunskapsformerna. Resultatet visade att de förtrogenhetskunskaper som enligt idrottslärarutbildarna var viktiga att utveckla i de tre aktiviteterna handlade om att kunna värdera olika aktiviteter i förhållande till varandra eller använda kunskapen individen har i en aktivitet i ett nytt sammanhang. Förtrogenhetskunskapen gick inte att utveckla i ämnet enligt en del av respondenterna. Fakta- och förståelsekunskaperna visade sig vara att få kunskap om regler och vad olika lekar och bollsporter går ut på för att kunna delta eller vara åskådare. Att känna till olika träningsformer och vad som är viktigt att tänka på i utförandet samt varför de är bra för hälsan var andra kunskaper som var viktiga att eleverna utvecklar. Bollaktiviteter och lekar visade sig även fungera som ett förmedlande redskap av viktiga kunskaper om kroppen, en förståelse för deltagandets positiva effekter för hälsan samt ett utökat socialt nätverk. Genom leken utvecklas kunskap om och förståelse för varför det är viktigt med sociala regler gentemot sin omgivning. Det var också viktigt att utveckla rörelsekompetensen, framförallt motoriska grundfärdigheter samt färdigheten att kunna utföra den rörelse som förknippas med respektive aktivitet, en bildning i rörelse.

Detta examensarbete hade syftet att undersöka vilken syn ett arbetslag med förskollärare har på temat barns sexualitet. Studiens huvudfrågor handlade om hur medvetna pedagogerna i förskolan är om barns sexualitet, hur förskollärarna reflekterar och agerar kring ämnet och barnens sexuella lekar. En utav huvudfrågorna var vilket utrymme barns sexualitet får i vardagen på förskolan.   Den tidigare forskningen är överens om att barns sexualitet länge varit tabubelagt och inget som förskollärare har talat öppet om varken med varandra eller med barnen. Den tidigare forskningen är även överens om att det är viktigt för förskollärare och andra vuxna att tala med barnen om deras sexualitet, och att använda ord och begrepp som är lätt för barnen att förstå för att göra barnens sexualitet synlig och bekräftad.   I den teoretiska delen behandlades tidigare forskning med ett urval av forskare som behandlar barns sexualitet och sexuella lekar. Studiens empiriska underlag består av semistrukturerade intervjuer som riktats till ett arbetslag med fyra kvinnliga förskollärare. Materialet har sammanställts och analyserats och ställts emot den tidigare forskningen.   Undersökningen visar att arbetslaget med förskollärare anser att barns sexualitet är något naturligt, något som finns hos människan redan från födseln. Det visar också att det är något som förskollärarna vill diskutera och samtala mer öppet om. Resultatet visar att i detta arbetslag finns ett positivt förhållningssätt till barns sexualitet som tidigare forskning påpekar är viktigt. Förskollärarna vill inte bara tala om det när det gäller avvikande sexuellt beteende när övergrepp eller dylikt misstänks utan de vill kunna diskutera om det sunda normala beteendet som ingår i den individuella utvecklingen hos barn.   Förskollärarna som deltagit i studien har skilda meningar om sin kunskap på området och de har åsikter om hur vidare kunskap går att få, om det finns utbildningar i området och om det är viktigt eller inte. Vissa ansåg sig ha god kunskap med sig om hur de ska förhålla sig till sexualiteten hos barn och när det gäller ordval för att benämna flickors och pojkars kön. Medan andra menade att det finns ett eget intresse om ökad kunskap på området, att temat borde diskuteras och talas mer öppet om på förskola.

Total Physical Response, TPR 1, är en inlärningsmetod som bygger på att läraren förmedlar instruktioner på engelska genom aktiviteter där rörelser, lekar, sång eller bilder ingår. Eleverna visar gensvar genom att uttrycka förståelse där kroppsspråket används i form av gester, miner och andra rörelser. Tidigare utländsk forskning indikerar positiv effekt vid användning av TPR i engelskundervisningen därav har ett intresse hos mig väckts för TPR som forskningsområde. Syftet med studien är att undersöka tillämpningen av TPR-metoden i engelskundervisning inom årskurser 1–3. Frågeställningarna är:  Hur definierar engelsklärare i studien TPR-metoden?  På vilket sätt appliceras TPR i undervisningen inom årskurserna 1–3 enligt engelsklärare i studien?  I vilken omfattning beskriver studiens engelsklärare användningen av TPR-metoden i undervisningen inom årskurserna 1–3? Studien utgörs av sju halvstrukturerade intervjuer med verksamma engelsklärare inom årskurserna 1–3 i två kommuner i Svealand. I resultatet framkom det att flera av lärarna i studien saknade vetskap om TPR-metoden men trots det använder sig utav aktiviteter som innefattar rörelser, lekar, sång eller bilder i engelskundervisningen. Hur lärarna applicerar TPR i undervisningen diskuteras utifrån valda teoretiska perspektiv där bland annat filosofen John Deweys uttryckssätt learning by doing använts. / <p>Engelska</p>

This study treats with The significance and meaning of playing among children in the leisure centers. An overview presents some of the research concerning childrens play in schoolyards. Usual questions among researchers in the field: how does the schoolyard function as a room for play? What role does the staff play? Should you monitor free play, stimulate / initiate or participate yourself? How should the educator handle problems with exclusion and bullying? The study also contains an interview with three groups of children at a leisure center outside Stockholm. The children were between eight and eleven years old. The questions were semistructered and open. Following questions was asked to the children: What do the children play at the leisure center? How do the children perceive the staff's commitment? How does the schoolyard function as a room for play? The children gave a two-part view of the role ofthe educator.  The study finally discusses the requirement that you as a staff must evaluate the importance of playing, which places demands on planning and commitment at the same time as the educator must find his role as both supervisor and participant. / Denna studie syftar till att undersöka Lekens betydelse och specifikt på ett fritidshem i ett område utanför Stockholm.  Forskningen om barnens lek kretsar kring följande frågor: Vad leker barnen på fritidshemmet? Hur uppfattar barnen personalens engagemang? Hur fungerar skolgården som rum för lek? Ska de vuxna främja den fria leken där pedagogerna lämnar barnen själva att leka eller ska de ha ambitionen att styra lekarna med inslag av lärande? En övergripande fråga inom forskningen är just vilken roll pedagogen ska inta till barnens lek. Ska man övervakaden fria leken, stimulera/initiera eller delta själva? Hur ska pedagogen hantera problem vid exkludering och mobbning?  Resultatet redovisar intervjuer med tre grupper i åldern mellan åtta och elva år. Gruppintervjuerna var semistrukturerade och därmed öppna för följdfrågor. I resultatet visar barnen hur olika lekar fungerar. De ger samtidigt en tudelad uppfattning i synen på pedagogens roll. Dels var man positiv till att de plockade fram lekutrustning men ställde sig tveksamma till att de deltog i lekarna. Man var samtidigt kritisk till att det var vanligt att personalen var passiva under rasternas lek och ägnade sig åt mobilen eller samtalade med varandra.  I uppsatsen diskuteras slutligen kravet på att man som personal måste uppvärdera lekens betydelse vilket ställer krav på planering och engagemang samtidigt som pedagogen måste finna sin roll som både övervakare och deltagare.

Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheter fritidshemmets utemiljöer har för elevers lärande och utveckling ur elevers perspektiv. Forskningsfrågorna som studien förhåller sig till är vilka platser eleverna vistas på i fritidshemmets utemiljöer samt vad det sker för lärande och utveckling i fritidshemmets utemiljöer. För studien används en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom samtalspromenader med semistrukturerade intervjufrågor. Resultatet består av tre kategorier som framställts som meningsbärande utifrån analysen. Kategorierna är: Platsens möjligheter för leken, När fantasin blir kärnan i leken och Sociala samspel.  I diskussionen kopplas tidigare forskning med resultatet och utifrån det dras slutsatser baserat på författarnas tolkningar. Studiens slutsats landar i att lekarna och aktiviteterna består bland annat av rörelse, sociala relationer och språkutveckling. Uppskattningsvis sker det mycket lärande i de dolda och att platsens utformning är avgörande för det. I det stora hela är fritidshemmets utemiljö en plats där det sker mycket lärande och utveckling och som är betydelsefull för eleverna.

Syftet med denna undersökning är att uppmärksamma och belysa hur verksamma förskollärare resonerar samt utrycker sig om cirkuslekar och att avbryta/hindra förskolebarns lekar. Genom semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från olika förskolor i Mellansverige har kvalitativ empiri samlats in. Därpå har diskursanalys brukats som teoretisk utgångspunkt för att analysera det empiriska resultatet. Med hjälp av diskursanalysens begrepp tecken, nodalpunkt, ekvivalenskedjor och flytande signifikant har flertalet diskurser och diskursordningar kunnat utläsas/konstruerats. I enlighet med tidigare forskning visar resultatet på att det förekommer skilda uppfattningar hos förskollärare om vad som karaktäriserar cirkuslekar, hur ett avbrytande av lek går till och vilken påverkan cirkuslekar anses ha i relation till barns fortsatta utveckling, lärande och välmående. Slutsatsen dras att förskollärares resonemang kring att avbryta eller hindra cirkuslekar skapar diskursiva praktiker vilka påverkar barns möjligheter till att delta i dessa lekar. Emellertid framhäver samtliga diskursers innehåll att respekt och barns bästa skall genomsyra bemötande av barns lek – oavsett vilken uppfattning förskolepersonalen har av leken.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vilka könsmönster som synliggörs i elevers samtal om fria lekar och kamratrelationer på fritidshemmet. Vår studie följer den socialkonstruktionistiska teorin som menar att könsmönster och normer är konstruerade genom sociala konstruktioner. Av den tidigare forskning som finns kring könsmönster och kamratrelationer utgår forskare till övergripande del från barnperspektiv. Barns sätt att se på världen är intressant och viktig att ta i beaktning, därför kommer denna studien utgå från barns perspektiv. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer och baseras på kvalitativa data där elevers samtal om ämnet redogör för vilka lekar som anses könsstereotypiska, när elever är könsöverskridande i lekar och vilka lekar som är utan könsgränser.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på hur lek påverkar både språkutveckling, framförallt i ämnet svenska, i undervisningen utifrån kunskapskraven samt elevers utvecklingsförmågor gällande det muntliga språket i de tidiga årskurserna. Sökning på utbildningsdatabaser ledde till elva slutliga artiklar om studier med utgångspunkt för lek och muntligt språk i undervisning, gjorda i olika länder. Artiklarna innehåller studier gjorda utifrån olika syften där ämnet svenska inte specifikt behandlats. Majoriteten har inriktning på andra ämnen men innefattar huvudsakligen det muntliga språket. Språkutveckling sker ständigt i all undervisning oavsett ämne, vilket gör att kunskapsöversikten även behandlar studier som inte är direkt kopplade till svenskämnets språkutveckling. Materialet visar på positiva resultat av implementering av lek i undervisning gällande kognitiva förmågor, sociala relationer och språkutveckling för elever i tidiga årskurser. Resultatet visar att elevers språkutveckling påverkas positivt av implementering av lek i undervisning

The starting point of our study was raised as a concern, when we realized the fact that we both consider ourselves lacking knowledge of how we as prospective pre-school teachers should manage children´s play that perceived as violent. We were also keen to learn how certain standards may influence pre-school teachers and be reproduced by them in relation to children’s play with elements of violence. The aim of our study is to examine how teachers of pre-school children reason around children´s violent play, and how their reasoning might visualize the prevailing norms of ethics and morals, gender and child perspective. The questions we ask ourselves are:  How do pre-school teachers reason concerning children's play with elements of violence? How are standards of ethics and morality, gender and child perspective in teachers' reasoning about children's games involving violence reproduced? 
When analysing our material we chose a norm-critical perspective, when looking at our data through the three norms; ethics and morals, gender and child perspective. In collecting our data we used a qualitative approach and our method is qualitative interviews. The conclusion from our study is that we can identify the three norms about ethics and morals, gender and child perspective when pre-school teachers reason about children´s play with elements of violence, and that these norms are reproduced by the pre-school teachers.