Syftet med studien var att ta reda på vilken typ av våldslekar som förekommer i den fria leken, hur leksaker används i samband med våldslekar samt hur pedagogerna ställer sig till detta. Ämnet i sig kan tyckas ha en negativ klang men vi anser att våldsamma lekar bör lyftas fram och inte enbart kopplas till aggressivitet och något dåligt, utan att det finns en plats även för dessa lekar i förskolan. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom observationer och intervjuer. Resultatet visade att många olika slags våldsamma lekar förekom på förskolan, dessa har vi valt att kalla för bråklekar, krigslekar, rollekar med våldsamma inslag, makt- och kamplekar och övriga lekar med våldsamma inslag. Pedagogerna hade olika syn på dessa lekar, en var helt emot och de andra två tyckte att de kan få förekomma men under kontrollerade former. För barnen är våldsamma lekar som vilka andra lekar som helst och påverkar deras utveckling och lärande. Hur dessa lekar utvecklar sig beror på vilken syn pedagoger har på dessa lekar.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur förskollärare som makthavare beskriver att de förhåller sig till barns krigslekar i förskolan. För att besvara studiens syfte och frågeställninga ranvändes kvalitativ intervju som metod. Fyra förskollärare deltog i intervjun. Resultatet av studien visade att krigslekar generellt fick existera i förskolan under olika förutsättningar som förskollärarna hade önskemål om. Förskollärarna delade även med sig av sina tankar om i vilka situationer de ansåg att krigslekar behövde avslutas. Gemensamt berättade alla förskollärare om hur risken för fysisk skada på barnet var en anledning till att korrigera om eller helt avbryta krigslekar. En annan förutsättning för krigslekars existens som nämndes av alla förskollärare var att lekdeltagarna hade gett sitt samtycke till att delta i krigsleken. Alla förskollärare utryckte även ett önskemål om att diskutera krigslekar mer i sitt arbetslag.

This scientific essay deals with children's gun- and war plays in preschool. The story describes the situation, where preschool children are playing pretended gun- and war play. Pedagogues have different opinions about the play, which is problematic. My intent in this essay is to find out, through the dilemma I have described, why children play gun and war games, whether these games affect a child’s development, and how I as a preschool teacher should approach these games. As a method, I use a scientific essay in which I reflect on the story through the curriculum, play theories, literature, and research data. In my reflections, I use play theories to gain an understanding of why this theme often occurs in children’s play and what children explore when playing gun and war games. I have used research articles in order to explain how these plays the development of children and how pedagogues should approach the gun and war plays. In addition, I have reflected on these questions in relation to the curriculum and literature.  Through the writing of this essay, I have got a better idea of why children play weapon and war games. Furthermore, I have understood that gun- and war plays are an issue that need to be discussed openly in preschool in order for the preschool teachers have a common opinion. / Denna vetenskapliga essä handlar om barns vapen- och krigslekar i förskolan. I berättelsen beskriver jag en situation där barnen på förskolan leker krig, något som sedan skapar olika åsikter bland pedagoger. Frågan om ifall dessa lekar ska tillåtas eller inte, är problematisk. Mitt syfte med essän är att utifrån detta dilemma undersöka varför barnen leker dessa lekar, hur dessa lekar påverkar barns utveckling och hur jag som förskolepedagog borde förhålla mig till lekarna.   Min metod är essäskrivande, där jag utifrån berättelsen reflekterar kring dilemmat med hjälp av läroplanen, lekteorier, litteratur och forskning. I reflektionen söker jag förståelse kring varför vapen och krig är ett återkommande tema i lekarna och vad barnen utforskar i leken genom att titta på leken utifrån flera lekteorier. För att undersöka ifall dessa lekar kan komma att påverka barns fortsatta utveckling och hur vi pedagoger borde förhålla oss till det, har jag letat fram vad forskningen säger om dessa lekar. Detta har jag även reflekterat utifrån både läroplan och litteratur.   Under skrivandet har jag fått en större förståelse kring varför barnen leker dessa lekar, men även för hur detta är någonting som borde diskuteras öppet i arbetslaget på förskolan, för att nå en samsyn.

The aim of this study is to examine the transformation of war into play in the context of the hobby called wargaming. The main focus is around Military Simulations (Milsims) using so called airsoft guns, and the miniature game-rules called Force on Force. It also studies how participants create a common understanding of the plays content, and how conceptions of modern conflicts, soldiers and the traumatizing effects of war are perceived and mirrored in wargaming. The investigation is based on interviews with airsoft and figure gamers, as well as an analysis of rulebooks and observations of said wargames. The theoretical frame is Gregory Batesons play frames (as used by Lotten Gustafsson), discourse theory and Actor-Network-theory, showing the importance of human and material interactions – articulations - within the context of playing. This investigation also relies heavily on the conclusions regarding Wargaming made by P.A.G. Sabin. Using meta-communication and performance, participants create the play frame where their conceptions of modern warfare are played out. Physical objects are an important part of the play frame, affecting the performance of the participants. The study also shows how common prejudices, like the portrait of an irrational and bloodthirsty Muslim, prevail. Women are welcomed to join these male dominated games, but are strongly feminized, making it difficult to enter on even terms. The study concludes that the articulations used to transfer war into game reflect the participants apprehensions of gender, culture, anti-heroes and the military; even though wargamers themselves see their play as being relatively distanced from the ”real” worlds opinions and conceptions.