No description available.

Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv studera barns lekar i förskolans familjerum. De frågeställningar som använts i studiens är: Hur leker pojkar respektive flickor? Vad leker pojkar respektive flickor? Hur förhåller sig pedagogerna till pojkars respektive flickors lek? Empiriinsamlingen har genomförts genom kvalitativa metoder som observationer av barns lekar och pedagogintervjuer. Denna studie visar hur flickor respektive pojkar leker, vad de leker med och pedagogernas förhållningssätt till barns lekar.Vi har kommit fram till att flickornas och pojkarnas lekar är relativt stereotypa, något som pedagogerna förhåller sig till.

Vårt examensarbete handlar om styrning av leken samt pedagogers förhållningssätt till, ochtankar kring den fria leken. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit Charlotte Tullgrensavhandling om makt och styrning, Den välreglerade friheten. I den empiriska delen användsintervjuer med pedagoger samt observationer av barn under deras fria lek. Syftet med vårstudie har varit att undersöka vilken styrning som syns i den fria leken på två förskolor och ien förskoleklass, samt vilken syn pedagogerna har på den fria leken utifrån begreppetstyrning. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är:· Vilken syn har pedagogerna på den fria leken?· Vilken styrning syns i den fria leken?Resultatet av vår undersökning visar att det förekommer mycket styrning av barnens fria lek.Leken styrs av många olika faktorer och frågan är om det överhuvudtaget finns någon helt frilek? Pedagogerna har olika uppfattning om det. Vi har kommit fram till att det till stor del ärkompisarna som på olika sätt styr barnens val av lek. Det håller också pedagogerna med omoch de menar även att det ibland är bra med något barn som kan leda leken. Vi kan tillika seatt pedagogerna styr barnen mot det de anser är bra och att de ibland har svårt att tillåta lekarsom till exempel bråklekar. Barnen är dock bra på att försöka hitta frirum när de vill vara ifredoch leka. Inrutningen av tid och rum är en annan faktor som har stor påverkan på barnens lek.Detta använder pedagogerna ibland sig av för att undvika ”kaos” i rummen. Här inverkarockså alla rutiner och regler som finns. Pedagogernas medvetenhet om hur stor del av barnenslek som är styrd varierar. I förskoleklassen anser pedagogerna inte att barnens eget val är styrtmedan pedagogerna i förskolan ser att det överhuvudtaget inte existerar någon lek som är heltfri från styrning. Genom vårt arbete har vi fått större insikt i att den fria leken inte alltid är såfri som det låter och kanske borde begreppet fri lek byta namn och definitivt diskuteras mera.Nyckelord: fri lek, förskola, förskoleklass, lekteorier, pedagoger, styrning

<p>Huvudsyftet med vår rapport var att undersöka vilken syn pedagogerna i förskoleklass har på lek. Vi ville även ta reda på vilket förhållningssätt pedagogerna har till lek, vilket utrymme leken har i förskoleklass, samt om lek i undervisningen har motsättningar. För att undersöka detta använde vi oss av metoden enkät. Enkäten var helt standardiserad, vilket innebär att alla fick exakt samma frågor i samma ordning, men även ostrukturerad vilket betyder att det fanns maximalt med utrymme för svaren på frågorna. I bakgrunden försöker vi bland annat klarlägga vad lek är, vidare tar vi upp olika inlärningsteorier samt pedagogens förhållningssätt till leken. Det som kommer fram i studien är att leken är ett bra pedagogiskt verktyg i barns inlärning. I leken tränas socialt samspel, värdegrundsfrågor, konfliktlösning samt att fantasin och kreativiteten utvecklas. Pedagogerna använder både den fria och den styrda leken i undervisningen, men med vissa gränser. Det har även framkommit att en pedagog skall vara delaktig, kunna observera, engagera samt inspirera till lek. Lekens utrymme i förskoleklasserna i vår studie varierar. Traditionell syn på inlärning, brist av tid samt barns bristande lekförmåga är några av lekens motsättningar.</p>

Huvudsyftet med vår rapport var att undersöka vilken syn pedagogerna i förskoleklass har på lek. Vi ville även ta reda på vilket förhållningssätt pedagogerna har till lek, vilket utrymme leken har i förskoleklass, samt om lek i undervisningen har motsättningar. För att undersöka detta använde vi oss av metoden enkät. Enkäten var helt standardiserad, vilket innebär att alla fick exakt samma frågor i samma ordning, men även ostrukturerad vilket betyder att det fanns maximalt med utrymme för svaren på frågorna. I bakgrunden försöker vi bland annat klarlägga vad lek är, vidare tar vi upp olika inlärningsteorier samt pedagogens förhållningssätt till leken. Det som kommer fram i studien är att leken är ett bra pedagogiskt verktyg i barns inlärning. I leken tränas socialt samspel, värdegrundsfrågor, konfliktlösning samt att fantasin och kreativiteten utvecklas. Pedagogerna använder både den fria och den styrda leken i undervisningen, men med vissa gränser. Det har även framkommit att en pedagog skall vara delaktig, kunna observera, engagera samt inspirera till lek. Lekens utrymme i förskoleklasserna i vår studie varierar. Traditionell syn på inlärning, brist av tid samt barns bristande lekförmåga är några av lekens motsättningar.

This scientific essay deals with children's gun- and war plays in preschool. The story describes the situation, where preschool children are playing pretended gun- and war play. Pedagogues have different opinions about the play, which is problematic. My intent in this essay is to find out, through the dilemma I have described, why children play gun and war games, whether these games affect a child’s development, and how I as a preschool teacher should approach these games. As a method, I use a scientific essay in which I reflect on the story through the curriculum, play theories, literature, and research data. In my reflections, I use play theories to gain an understanding of why this theme often occurs in children’s play and what children explore when playing gun and war games. I have used research articles in order to explain how these plays the development of children and how pedagogues should approach the gun and war plays. In addition, I have reflected on these questions in relation to the curriculum and literature.  Through the writing of this essay, I have got a better idea of why children play weapon and war games. Furthermore, I have understood that gun- and war plays are an issue that need to be discussed openly in preschool in order for the preschool teachers have a common opinion. / Denna vetenskapliga essä handlar om barns vapen- och krigslekar i förskolan. I berättelsen beskriver jag en situation där barnen på förskolan leker krig, något som sedan skapar olika åsikter bland pedagoger. Frågan om ifall dessa lekar ska tillåtas eller inte, är problematisk. Mitt syfte med essän är att utifrån detta dilemma undersöka varför barnen leker dessa lekar, hur dessa lekar påverkar barns utveckling och hur jag som förskolepedagog borde förhålla mig till lekarna.   Min metod är essäskrivande, där jag utifrån berättelsen reflekterar kring dilemmat med hjälp av läroplanen, lekteorier, litteratur och forskning. I reflektionen söker jag förståelse kring varför vapen och krig är ett återkommande tema i lekarna och vad barnen utforskar i leken genom att titta på leken utifrån flera lekteorier. För att undersöka ifall dessa lekar kan komma att påverka barns fortsatta utveckling och hur vi pedagoger borde förhålla oss till det, har jag letat fram vad forskningen säger om dessa lekar. Detta har jag även reflekterat utifrån både läroplan och litteratur.   Under skrivandet har jag fått en större förståelse kring varför barnen leker dessa lekar, men även för hur detta är någonting som borde diskuteras öppet i arbetslaget på förskolan, för att nå en samsyn.