Bakgrund: Familjecentrerad vård i familjerum blir allt vanligare på neonatalavdelningar i Sverige. Tidigare vårdades barn på neonatalavdelningar i öppen sal där flera nyfödda barn vårdades tillsammans. För att barnsjuksköterskan ska kunna ge patientsäker och god familjecentrerad vård samt erhålla god arbetsmiljö är det av vikt att undersöka barnsjuksköterskans erfarenhet av att arbeta i familjerum. Syfte: Syftet var att belysa barnsjuksköterskans erfarenhet av att arbeta med familjecentrerad vård i familjerum på neonatalavdelning. Metod: Studien genomfördes som litteraturstudie med systematisk sökning och granskning och bygger på nio vetenskapliga artiklar. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet bedömdes, och innehållet analyserades sedan i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry metod. Resultat: Barnsjuksköterskor upplevde att arbete i familjerum främjade familjecentrerad vård. Barnsjuksköterskor upplevde sämre arbetsmiljö. Det var mycket ensamarbete och det kunde ge dem en känsla av isolering. De upplevde att deras tid inte räckte till och det ledde till stress och oro. Behov av fler barnsjuksköterskor var önskvärt för att bemanna det nya arbetssättet i familjerum. Konklusion: Arbete i familjerum är ett nytt arbetssätt för barnsjuksköterskor. Det tar tid att få in nya arbetsrutiner för att familjecentrerad vård i familjerum ska vara god och patientsäker, samtidigt som barnsjuksköterskan ska erhålla god arbetsmiljö. / Background: Family-centered care in family rooms is more common in Swedish neonatal care units nowadays. Infants were previously cared for in open bay, where multiple newborn children were cared for. In order for the pediatric nurse to be able to provide patient-safe and good family-centered care and obtain a good working environment, it is important to examine the pediatric nurse´s experience of working in family rooms. Aim: The aim of the study was to illustrate the experiences of pediatric nurses working with family-centered care in family rooms at a neonatal care unit. Method: The study was conducted as a literature review with systematic search and examination and builds upon nine scientific articles. The contents were reviewed according to the Bettany-Saltikov and McSherry method. Results: Pediatric nurses experienced that working in a family room promoted family-centered care. Pediatric nurses experienced a worsened work environment. A large part of the work was done alone, and it could give them a sense of isolation. They perceived that their time was no longer enough, and it led to stress and anxiety. Conclusion: Work in family rooms is a new way of working for pediatric nurses. It takes time getting used to the new operating procedures for family-centered care in family rooms to be good and patient safety, simultaneously to maintain a good work environment.

Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv studera barns lekar i förskolans familjerum. De frågeställningar som använts i studiens är: Hur leker pojkar respektive flickor? Vad leker pojkar respektive flickor? Hur förhåller sig pedagogerna till pojkars respektive flickors lek? Empiriinsamlingen har genomförts genom kvalitativa metoder som observationer av barns lekar och pedagogintervjuer. Denna studie visar hur flickor respektive pojkar leker, vad de leker med och pedagogernas förhållningssätt till barns lekar.Vi har kommit fram till att flickornas och pojkarnas lekar är relativt stereotypa, något som pedagogerna förhåller sig till.

Bakgrund: Samvård på familjerum, där föräldrar tar hand om sitt för tidigt födda barn på ett eget rum med stöd av sjuksköterskor, är en vårdform som blir allt vanligare i Sverige. Sjuksköterskor inom neonatalvården behöver ha kunskap om hur föräldrar upplever samvård på familjerum för att kunna anpassa vården och stärka dem i föräldrarollen. Syftet med studien var att undersöka föräldrars upplevelse av att samvårda sitt barn på familjerum på neonatalavdelning. Metod: En kvalitativ ansats valdes där datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med föräldrar vars barn vårdats på neonatalavdelning. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre kategorier: Omvälvande föräldraroll, Samvård på familjerum, Personalens stöd och bemötande ökar tryggheten. Enligt resultatet upplevdes samvården på familjerum som en stor förmån där föräldrarollen och anknytningen till barnet stärktes. Kompetent personal, ett gott bemötande, tydlig kommunikation och praktiskt stöd under vårdtiden är enligt föräldrarna viktiga faktorer för att känna trygghet och kunna ta hand om sitt barn självständigt. Slutsats: Tydlig kommunikation och information mellan sjuksköterskor och föräldrar skapar goda förutsättningar för trygghet i föräldrarollen, därför behöver kommunikation belysas ytterligare på neonatalavdelningar och i fortsatta specialistutbildningar för sjuksköterskor inom neonatalverksamhet.