<p>Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur lärare kan underlätta för elever vid algebrainlärning. För att ta reda på detta utgick jag från frågorna, varför ska alla läsa algebra?, vad är viktigt att tänka på vid algebraundervisning? och finns det svårigheter inom algebra på gymnasiet?, i så fall vilka svårigheter finns det? För att få svar på frågorna gjordes en litteraturstudie och en empirisk studie där jag intervjuade tre lärare. Resultatet av studierna visar att lära sig algebra är en viktig process i en elevs matematiska utveckling. Samhället idag ställer stora krav på matematiskt kunnande, om inte alla får chansen att läsa algebra skulle många möjligheter till vidareutbildning stängas. Det är en demokratisk rättighet att alla elever får möjlighet att komma i kontakt med algebra.</p><p>Resultatet av litteraturstudien och intervjustudien visar att algebra är ett svårt område inom matematiken och att det råder osäkerhet hos eleverna. Det finns brister i elevens aritmetikkunskaper som påverkar eleverna vid algebrainlärning, ofta saknar eleverna säkerhet för hur de ska lösa olika uppgifter. Vikten av att vara tydlig och låta vissa saker ta tid framhölls särskilt av de intervjuade lärarna. Både i undersökningar kring algebraundervisning och i intervjuerna framkom att självförtroende och motivation är en viktig del vid matematikinlärning. Att skapa situationer där eleven känner att den har lyckats och att uppmuntra elever och lyfta fram det positiva är en viktig uppgift som lärare.</p>

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur lärare kan underlätta för elever vid algebrainlärning. För att ta reda på detta utgick jag från frågorna, varför ska alla läsa algebra?, vad är viktigt att tänka på vid algebraundervisning? och finns det svårigheter inom algebra på gymnasiet?, i så fall vilka svårigheter finns det? För att få svar på frågorna gjordes en litteraturstudie och en empirisk studie där jag intervjuade tre lärare. Resultatet av studierna visar att lära sig algebra är en viktig process i en elevs matematiska utveckling. Samhället idag ställer stora krav på matematiskt kunnande, om inte alla får chansen att läsa algebra skulle många möjligheter till vidareutbildning stängas. Det är en demokratisk rättighet att alla elever får möjlighet att komma i kontakt med algebra. Resultatet av litteraturstudien och intervjustudien visar att algebra är ett svårt område inom matematiken och att det råder osäkerhet hos eleverna. Det finns brister i elevens aritmetikkunskaper som påverkar eleverna vid algebrainlärning, ofta saknar eleverna säkerhet för hur de ska lösa olika uppgifter. Vikten av att vara tydlig och låta vissa saker ta tid framhölls särskilt av de intervjuade lärarna. Både i undersökningar kring algebraundervisning och i intervjuerna framkom att självförtroende och motivation är en viktig del vid matematikinlärning. Att skapa situationer där eleven känner att den har lyckats och att uppmuntra elever och lyfta fram det positiva är en viktig uppgift som lärare.

<p>Denna uppsats presenterar en undersökning av fallstudiekaraktär. Fallet är ett matematiklärarkollegium på en gymnasieskola i Sverige, vilket studeras med inriktning på hur lärarna i det lägger upp sin undervisning, och varför de gör som de gör. Utifrån kvalitativa intervjuer behandlar uppsatsen hur tre av matematiklärarna beskriver att de introducerar begreppet derivata och orsakerna till deras lektionsupplägg. Intervjuerna analyseras med hjälp av en antropologisk didaktikteori. </p><p>I uppsatsen redogörs för hur lärarna tänker sig sina undervisningsupplägg i sin helhet. Alla börjar emellertid avsnittet om derivata med en intuitiv beskrivning av detta begrepp. Denna beskrivning sker utifrån ett exempel om medelhastighet och momentanhastighet. Lärarna betonar den praktiska kunskapen, att kunna derivera, framför den teoretiska. </p><p>Angående de faktorer som styr de tre lärarna till den undervisning de har lyfter lärarna fram olika företeelser. Kursplanen, läroboken och elevinflytande är de faktorer som lärarna ser som de som påverkar dem mest. Lärarna menar även att de framförallt påverkas av det de låter sig styras av och de betonar sitt eget tänkande som orsak till uppläggen. Utifrån den antropologiska didaktikteorin observeras en styrande faktor som de intervjuade lärarna inte tar upp: Den akademiska matematiska kunskapen. Denna påverkar lärarna indirekt genom att den påverkar kursplanerna och upplägget på läroboken som lärarna använder. Även elevernas förkunskaper är något som styr lärarna mycket.</p>

Denna uppsats presenterar en undersökning av fallstudiekaraktär. Fallet är ett matematiklärarkollegium på en gymnasieskola i Sverige, vilket studeras med inriktning på hur lärarna i det lägger upp sin undervisning, och varför de gör som de gör. Utifrån kvalitativa intervjuer behandlar uppsatsen hur tre av matematiklärarna beskriver att de introducerar begreppet derivata och orsakerna till deras lektionsupplägg. Intervjuerna analyseras med hjälp av en antropologisk didaktikteori. I uppsatsen redogörs för hur lärarna tänker sig sina undervisningsupplägg i sin helhet. Alla börjar emellertid avsnittet om derivata med en intuitiv beskrivning av detta begrepp. Denna beskrivning sker utifrån ett exempel om medelhastighet och momentanhastighet. Lärarna betonar den praktiska kunskapen, att kunna derivera, framför den teoretiska. Angående de faktorer som styr de tre lärarna till den undervisning de har lyfter lärarna fram olika företeelser. Kursplanen, läroboken och elevinflytande är de faktorer som lärarna ser som de som påverkar dem mest. Lärarna menar även att de framförallt påverkas av det de låter sig styras av och de betonar sitt eget tänkande som orsak till uppläggen. Utifrån den antropologiska didaktikteorin observeras en styrande faktor som de intervjuade lärarna inte tar upp: Den akademiska matematiska kunskapen. Denna påverkar lärarna indirekt genom att den påverkar kursplanerna och upplägget på läroboken som lärarna använder. Även elevernas förkunskaper är något som styr lärarna mycket.

Detta är en studie av hur gymnasieelever uppfattar begreppet derivata. Studien inriktar sig på att undersöka vilken roll derivatans definition och derivatans grafiska representation har i elevernas förståelse och hur deras begreppsförståelse ser ut inom dessa två representationer. Data samlades in via två frågeformulär som besvarades av 17 elever. Dessa analyserades utifrån Tall och Vinners (1981) definition av begreppsbild samt med en modell av elevers förståelse av derivata som är framtagen av Zandieh (2000). Resultat och analys pekar på att den grafiska representationen har en framträdande roll i elevernas begreppsbild och de uppvisar även en större förståelse för denna representation. Derivatans definition antar främst rollen som en metod för att beräkna derivatan. Även om resultatet medför denna typ av generella slutsatser så visar analys av enskilda elevsvar även på stora individuella skillnader, både kring representationernas betydelse men också i vilken grad eleverna har tagit till sig begreppet. / This is a study of how high school students perceive the derivative concept. The role of the formal definition and the graphical representation in the student’s understanding will be in focus, and, also the conceptual understanding of these two representations. Data was collected from 17 students who answered two questionnaires. The analysis was based on the definition of concept image from Tall and Vinner (1981) and a framework of students’ understanding of derivative from Zandieh (2000). Result and analysis indicate that the graphical representation has a prominent role in the student’s concept image and there is also a higher understanding among this representation. The formal definition works more as a method for computing the derivative. Although it is possible to make this kind of general conclusions, analysis from individual student responses shows large individual differences, both among the importance of the representations but also to what extent the students capture the concept.

Det här arbetet är en litteraturstudie som syftar till att ge en översikt av elevers svårigheter med det matematiska området kombinatorik på gymnasienivå. Fyra vetenskapliga artiklar som dokumenterat elevsvårigheter har analyserats. Analysen gjordes utifrån Lockwoods modell om kombinatoriskt tänkande. Då modellen syftar till att ge ett verktyg för att möjliggöra en strukturerad diskurs kring det så kallade kombinatoriska tänkandet, innehåller den en uppsättning definitioner av tre distinkta komponenter (procedur, formel/uttryck och utfallsmängd) samt relationerna mellan dessa. Dessa relationer har varit utgångspunkten för denna studies analys av elevsvårigheter. Resultatet visade att vissa relationer var vanligare än andra för att kategorisera elevsvårigheter. Då analysprocessen synliggjorde vissa brister gällande modellens precision att kategorisera särskilda elevsvårigheter, inkluderar studien även en analys med en modifierad modell där elevers intuition tas i beaktande. Den införda komponenten “intuition” visade sig applicerbar på flera av de analyserade elevsvårigheterna, och i vissa fall kunde det argumenteras för att den modifierade modellen kunde erbjuda en mer preciserad beskrivning av en elevsvårighet. / This literature study aims to offer an overview regarding student difficulties with combinatorics at the upper secondary school level. Four scientific articles documenting student difficulties have been analyzed. The analysis was conducted based on Lockwoods model on combinatorial thinking. Since the model aims to offer a tool for discussion regarding the so-called combinatorial thinking, it consists of a set of definitions of three distinct components (counting process, formula/expression, and sets of outcomes) and the relations between them. These relations have been the basis for the analysis of student difficulties. The results showed that certain relations were more common than others when the student difficulties were categorized. Since the analysis process exposed certain shortcomings regarding the model’s precision when we tried to categorize certain students’ difficulties, we also included an analysis using a modified model where students’ intuition was taken into account. The introduced component turned out to be applicable for several of the analyzed difficulties, and it could be argued that in some cases the modified model provided a more precise description of student’ difficulties.

Syftet med detta arbete var att få insikt om hur matematiklärare resonerar kring sitt ämne iförhållande till befintliga brister i matematikkunskaper hos de elever som fortsätter att läsa påen eftergymnasial nivå med teknisk inriktning. Med hjälp av fyra kvalitativa intervjuer, jämtuppdelade mellan högskole- respektive gymnasielärare, diskuteras problematiken.Den negativa utvecklingstrenden i matematikkunskaper har varit närvarande under en längretid. Kunskapsbristerna medtagna från föregående kurs respektive skolform orsakar svårigheterför både elev och lärare. Kunskapsbristerna tycks ha sitt ursprung i grundskolan och avdiverse skäl misslyckas gymnasielärare i att bekämpa dessa. Behörighetskraven är allt mindrejämställda med förkunskapskrav. En av möjliga förklaringar är den rådande betygsinflationeni gymnasieskolor. Påverkan av miniräknare och formelsamlingar på elevernas kunskaperifrågasätts och samtidigt framställs överbryggningskurser som en lovande åtgärd.Behovet av adekvata fortbildningar samt förbättrat samarbete mellan skolformer är stort ochbör prioriteras för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för framtida studenter.

Enligt mina erfarenheter upplever många elever i skolan algebra som svårt. De uppfattar ofta algebraisk räkning som abstrakt och obegriplig och ser ingen mening med att lära sig det. Det är vanligt att eleverna så sent som på gymnasiet uppvisar svårigheter med variabelbegreppet och hur det används. Detta har gjort mig nyfiken. Vad är det som eleverna inte förstår och varför? Med min undersökning ville jag få en uppfattning om varför algebra är så svårt för många elever och vad man kan göra för att underlätta algebrainlärningen för dem. Under min tid som gymnasielärare har jag mött flest elever i matematiksvårigheter på de olika yrkesförberedande programmen. Jag antog att de eleverna har sämre algebrakunskaper än de övriga eleverna på gymnasiet. Därför fokuserade jag mig i min studie på en grupp elever som går på ett av gymnasieskolans yrkesförberedande program.   Syftet med mitt examensarbete var att undersöka vilka svårigheter elever som går första året på gymnasieskolans yrkesprogram har när de arbetar med att formulera algebraiska uttryck och formler samt vad svårigheterna beror på. För att kunna besvara mina frågeställningar har jag intervjuat sex elever i grupp om två och två medan de löste några utvalda uppgifter.   Resultatet visade att elever som ingick i studien hade svårt med att uppfatta generella uttryck vilket kan bero på bl.a. att eleverna inte har utvecklat tillräckligt hög abstraktionsnivån för att kunna hantera den symboliska algebran. För att hjälpa eleverna till att bättre förstå meningen med detta ställde jag mig en fråga om man genom att betona uppgifternas underliggande aritmetiska strukturer kan få en bättre ingång till algebran. Undersökningen som jag gjorde tydde på att denna åtgärd hjälpte eleverna att få en naturlig övergång till att använda bokstäver i generella uttryck samt till en bättre förståelse för vad algebra är bra för.

Det finns en problematik i övergången för svenska studenter mellan gymnasiet och högskolan. En faktor i den problematiken är att bevis och bevisföring hanteras på olika sätt på de olika utbildningsnivåerna. Dessutom är forskning kring hur läroböcker hanterar bevis och bevisföring begränsad. I denna studie undersöks två vanliga läroböcker på gymnasiet med avseende på bevis och bevisföring. Utifrån de i ämnesplanen befintliga ämnesområdena granskas teoriavsnitten i läroböckerna med fokus på bevis och bevisföring. Dessutom undersöks bevisföringsuppgifter med utgångspunkt i G. Stylianides (2009) ramverk. Resultaten visar att läroböckerna är inkonsekventa i sitt hanterande av bevis och att bevis ofta osynliggörs i teoriavsnitten. Ett annat resultat är att den matematiska strukturen är svår att följa. Läroböckerna innehåller 6,7 % respektive 13,7 % bevisföringsuppgifter och vi har funnit 19 olika typer av bevisföringsuppgifter varav två typer är väldigt dominerande. Vi argumenterar att didaktiskt värdefulla syften kan uppnås genom att synliggöra bevis bättre i läroböcker. / There exists a problem in Swedish students’ transition between high school and college. One factor of this problem stems from the fact that proofs and proving are handled in different ways at these different levels of education. In addition, research on how textbooks deal with proofs and proving is limited. This study examines proofs and proving in two common math textbooks intended for upper secondary high school students in Sweden. Based on the contents of the curriculum, the theoretical sections in the textbooks are examined with an added focus on proofs and proving. Also, the textbooks’ tasks are examined with the help of a modified framework based on G. Stylianides (2009) framework. The results show that the textbooks are inconsistent in their handling of proofs and that proofs are often made invisible in the theoretical sections. Another result is that the mathematical structure is difficult to follow. The textbooks contain 6.7% and 13.7% proving tasks respectively and we have found 19 different types of proving tasks among which two types are very dominant. We argue that didactically valuable objectives can be achieved by making proofs more visible in textbooks.

Enligt den nya läroplanen 2018  ingår programmering som ett centralt innehåll i matematik och matematiklärare ska använda sig av programmering som ett problemlösningsverktyg i vissa matematikkurser på gymnasiet.  I studien undersöks hur sex gymnasielärare i matematik beskriver hur de använder programmering som ett verktyg för problemlösning i sin undervisning. Metoden är en tematisk analys av svaren på en intervjuundersökning med dessa lärare. Resultatet är att de anser att programmering är ett bra verktyg för att utveckla problemlösningsförmågan hos eleverna, eftersom eleverna analyserar problem, skriver pseudokod och programkod i rätt ordning eller modifierar en kod för att hitta och åtgärda fel. Lärarna anser att programmering lämpar sig för gymnasiematematik inom områdena taluppfattning, procent, algebra, geometri, sannolikhetslära, kombinatorik, grafteori och numeriska beräkningar för gränsvärden, integraler och derivator. Lämpliga problemtyper är dels sådana, där lösning på sluten form är svår eller omöjlig, dels rutinuppgifter med stor beräkningsvolym. Lärarna ser  elevers otillräckliga programeringskunskaper som den största svårigheten, men också bristen på tid och lämpliga arbetsmaterial ger stora svårigheter, när  programmering ska användas som ett problemlösnogsverktyg i matematikundervisningen. / According to the curriculum 2018 for upper secondary school, programming is a part of the central content in mathematics, and programming is to be used as a tool for problem solving in certain mathematics courses. In the study, I explore how six upper secondary school mathematics teachers describe their use of programming as a tool for problem solving in their teaching. The method is a thematic analysis of the result of a qualitative interview with these teachers. The findings are that they consider programming as an appropriate tool for developing the students' problem-solving ability, because they analyze problems, write pseudocode and program code in the correct order or modify the code to find and correct errors. Appropriate areas are understanding of numbers, percetage, algebra, geometry, probability theory, combinatorics, graph theory and numerical calculations of limits, integrals and derivatives,.Appropriate problem types are, firstly, tasks, difficult or impossible to solve in closed form, secondly, routine tasks involving a substantial volume of calculations. The main difficulties are students´ insufficient programming knowledge, lack of time and lack of appropriate instructional material.