Det här arbetet är en litteraturstudie som syftar till att ge en översikt av elevers svårigheter med det matematiska området kombinatorik på gymnasienivå. Fyra vetenskapliga artiklar som dokumenterat elevsvårigheter har analyserats. Analysen gjordes utifrån Lockwoods modell om kombinatoriskt tänkande. Då modellen syftar till att ge ett verktyg för att möjliggöra en strukturerad diskurs kring det så kallade kombinatoriska tänkandet, innehåller den en uppsättning definitioner av tre distinkta komponenter (procedur, formel/uttryck och utfallsmängd) samt relationerna mellan dessa. Dessa relationer har varit utgångspunkten för denna studies analys av elevsvårigheter. Resultatet visade att vissa relationer var vanligare än andra för att kategorisera elevsvårigheter. Då analysprocessen synliggjorde vissa brister gällande modellens precision att kategorisera särskilda elevsvårigheter, inkluderar studien även en analys med en modifierad modell där elevers intuition tas i beaktande. Den införda komponenten “intuition” visade sig applicerbar på flera av de analyserade elevsvårigheterna, och i vissa fall kunde det argumenteras för att den modifierade modellen kunde erbjuda en mer preciserad beskrivning av en elevsvårighet. / This literature study aims to offer an overview regarding student difficulties with combinatorics at the upper secondary school level. Four scientific articles documenting student difficulties have been analyzed. The analysis was conducted based on Lockwoods model on combinatorial thinking. Since the model aims to offer a tool for discussion regarding the so-called combinatorial thinking, it consists of a set of definitions of three distinct components (counting process, formula/expression, and sets of outcomes) and the relations between them. These relations have been the basis for the analysis of student difficulties. The results showed that certain relations were more common than others when the student difficulties were categorized. Since the analysis process exposed certain shortcomings regarding the model’s precision when we tried to categorize certain students’ difficulties, we also included an analysis using a modified model where students’ intuition was taken into account. The introduced component turned out to be applicable for several of the analyzed difficulties, and it could be argued that in some cases the modified model provided a more precise description of student’ difficulties.

Det har under de senaste åren alltmer blivit fokus på elever med olika former av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). En fråga som man då kan ställa sig är vad kemilärare gör i klassrummet för att vara dessa behjälpliga så långt som det är möjligt. Skollagen och läroplaner är tydliga med hur elever med NPF ska ges stöd inom ramen för skolans arbete. Syftet med denna studie är att belysa hur kemilärarna beskriver utmaningar de möter när de undervisar elever med NPF, hur de uppfattar situationen i klassrummet och vilka hjälpmedel som står till förfogande och som används för att på ett professionellt sätt hjälpa elever med NPF. För att få en bild av omfattningen och vilka metoder, anpassningar och vilka digitala verktyg som används i klassrummet har en enkät sammanställts där lärare har getts en möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter. Resultaten visade att kemilärare upplever flera utmaningar såsom säkerhet och risk under laborationer, störande beteende, rörig miljö, bristande koncentration och uppmärksamhet hos elever med NPF. Tyvärr visar resultaten att kemilärare inte ges möjlighet att göra tillräckliga anpassningar för elever med NPF på grund av brist på pedagogiska resurser, tid och stora elevgrupper. Studien visar också att kemilärarna som besvarat enkäten inte använder specifika metoder eller digitala verktyg för elever med NPF. Lärare använder däremot metoder som tex små och strukturerade uppgifter generellt för hela klassen. Framtida forskning kan ta sikte på att inkludera även skolledning som är de som har ansvaret för skolans arbete, utbildning av lärare inom området och budget.

Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka vilka svårigheter elever har med de matematiska begreppen proportionalitet och linearitet. Utifrån dessa svårigheter identifieras sedan ett antal strategier lärare kan använda sig av för att hjälpa eleverna med att övervinna de funna svårigheterna. Det är tre kategorier av svårigheter som lyfts fram: felaktig lösningsstrategi, överanvändning samt bristande begreppsförståelse. Felaktig lösningsstrategi handlar om att eleverna använder sig av fel strategi vid lösning av proportionella problem och överanvändningen innebär att eleverna använder sig av proportionalitet där det inte är tillämpbart. Den bristande begreppsförståelsen kan ses som en anledning till de övriga svårigheterna. För att hjälpa eleverna bemästra svårigheterna identifieras två kategorier av lärarstrategier. Den första kategorin lyfter fram att det är viktigt att använda sig av ett diagnosverktyg för att ta reda på vilka svårigheter eleverna har samt hur ett sådant skulle kunna utformas. Den andra kategorin innehåller förslag som kan användas i undervisningen. / The purpose of this literature study was to examine students' difficulties with the mathematical concepts of proportionality and linearity. From these, several teaching strategies that can help the students overcome the difficulties are identified. Three categories of difficulties are identified: students use of the wrong strategy solving proportionality problems, students overuse of proportionality and linearity, and students deficient understanding of the concepts. The lack of understanding of the concepts can be seen as a reason for the other difficulties. Two categories with strategies that can be used by teachers to help the students overcome the difficulties are identified. The first category emphasises the importance of using a diagnostic tool to identify what difficulties the students experience. The design of the tools is also discussed. The second category includes suggestions on how specific design of the teaching can help the students.