<p>Laborativ matematik har under flera år varit ett viktigt inslag i min matematikundervisning. När jag skulle göra en undersökning passade det bra att titta på vilka faktorer som påverkar inlärningen med hjälp av laborationer. Vi fick fram faktorerna genom en diskussion i fokusgrupp. Dessa faktorer viktades och betygsattes både allmänt för laborationer och efter en laboration vi utförde i klassen. Det jag kan se utifrån elevernas betygsättning och viktning är att de tycker att samarbetet i gruppen och respekten för individens egna tankar är det viktigaste. Eleverna tyckte att det var viktigt att få jobba självständigt i gruppen utan lärarstyrning. När eleverna fick olika styrning på genomförandet av laborationen kunde de upptäcka olika saker som de sedan delade med sig till varandra.</p>

Laborativ matematik har under flera år varit ett viktigt inslag i min matematikundervisning. När jag skulle göra en undersökning passade det bra att titta på vilka faktorer som påverkar inlärningen med hjälp av laborationer. Vi fick fram faktorerna genom en diskussion i fokusgrupp. Dessa faktorer viktades och betygsattes både allmänt för laborationer och efter en laboration vi utförde i klassen. Det jag kan se utifrån elevernas betygsättning och viktning är att de tycker att samarbetet i gruppen och respekten för individens egna tankar är det viktigaste. Eleverna tyckte att det var viktigt att få jobba självständigt i gruppen utan lärarstyrning. När eleverna fick olika styrning på genomförandet av laborationen kunde de upptäcka olika saker som de sedan delade med sig till varandra.

Undersökningen behandlar demokratins framväxt i skolan samt lärarnas syn på vad det innebär att arbeta på ett demokratiskt sätt med elever. Syftet med undersökningen är att lyfta fram och följa läroplanernas utveckling och betydelse för skola och demokrati för att se om det finns något samband till demokratins utveckling i skolan. Vi har även lyft fram Deweys teorier i arbetet för att koppla till dagens skolutveckling. Till vår hjälp har vi använt oss av kvalitativ undersökning Vi har intervjuat åtta pedagoger om hur de uppfattar demokratin i skolan. I undersökningen börjar vi med att presentera de olika läroplaners historia. Längre ner i arbetet tillkommer resultatet av våra kvalitativa intervjuer med pedagoger som har varit verksamma en längre tid (från 27 år- 43 år). Vår baktanke var att även få deras åsikt om hur stor roll läroplanen har spelat i yrket. Teorierna som vi har med i undersökningen lyfter demokratins värde, tillvägagångssätt samt utveckling. Undersökningen visar att begreppet demokrati alltid har funnits i skolan men dess innebörd har utvecklats eftersom att samhället har lyft fram dess värde. Intervjuerna tyder på att demokratin tillämpas mera i skolan på grund av att begreppet lyfts fram tydligare i de nya läroplanen. Pedagogerna som vi har intervjuat anser att elevinflytandet har utvecklats delvis genom att skolorna har olika råd där eleverna får delta samt framföra deras åsikter. Deweys teorier menar att skolan är en institution som ska följa samhällets utveckling för att elever ska utvecklas som goda samhällsmedborgare. Detta sker med hjälp av lärarna som implementerar budskapet om demokratins värde.

Mitt syfte med det här examensarbetet har varit att undersöka projektbaserad undervisning ur ett elevperspektiv. Jag har gjort en kvalitativ undersökning där jag har intervjuat nio elever på en gymnasieskola om deras syn på arbetssättet som man använder där, nämligen projektbaserat och ämnesintegrerat. Teorin är att arbetssättet är elevaktivt och verklighetsnära. Jag ville undersöka om eleverna uppfattar det på det sättet.Mina forskningsfrågor har varit:• Hur uppfattar eleverna att arbeta ämnesintegrerat i projektform?• Hur menar eleverna att arbetssättet påverkar deras lärande?Eleverna uppfattar arbetet i projektform som ett roligt och stimulerande arbetssätt. När det blir för många ämnen som ska integreras tycker vissa av dem att det blir svårt och invecklat. Några tycker att arbetssättet stimulerar deras lärande på ett positivt sätt och menar att de får djupare kunskaper på det här sättet. Några ifrågasätter om de lär sig det som de behöver, och om de lär sig lika mycket som de hade gjort med en mer traditionell undervisningsform.

<p>Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i utbildningens framväxt och att beskriva de ”kritiska perioder” som finns i utbildningens historia. Med ” kritiska perioder” avses i detta sammanhang perioder som inneburit att utbildningen diskuterats och förändrats. I en kort historik redogörs för de olika utbildningar ur vilka utbildningen växt fram. Därefter ges en sammanfattning av forskning som bedrivits på barn- och fritidsprogrammet samt en redogörelse för några kunskapsfilosofier och teorier kring synen på lärande.</p><p>Studien har en kvalitativ ansats och är hermeneutiskt inspirerad. Två f.d. skolledares berättelse ligger till grund för studien och kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare, elever, barnskötare och nuvarande skolledare. Utgångspunkten för denna studie är att utbildning formas och förändras beroende på samhällets villkor. Det har i hög grad gällt för de utbildningar i vilka barn- och fritidsprogram har sina rötter. Konjunktursvängningar och förhållandet på arbetsmarknaden har lämnat avtryck i utbildningen historia. I uppsatsen beskrivs den tradition ur vilken utbildningen växt fram och vissa centrala områden och spänningsfält lyfts fram. Ett sådant är den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen som haft en central roll under utbildningens hela historia. Ett annat område som diskuterats under alla perioderna är spänningsfältet omsorg - pedagogik. Utvecklingen inom barn- och fritidsprogrammet har gått från ett vård- och omsorgsinriktat till ett pedagogiskt förhållningssätt. Synen på kunskap och lärande har varierat under åren. Under senare år har elevgruppens heterogenitet ökat och för att möta elevernas behov har lärarna utvecklat sitt förhållningssätt och sina metoder. Utbildningen har under de flesta perioderna präglats av ett progressivt synsätt och idag kännetecknas programmet av ett elevaktivt och undersökande arbetssätt.</p><p>I väntan på GY09 pågår ett intensivt utvecklingsarbete på lokal nivå. I studiens resultat framkommer vissa områden som är viktiga att utveckla i syfte att stärka programmets innehåll och öka dess kvalitet.</p>

<p>Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i barn- och fritidsprogrammets historia samt beskriva hur utbildningen påverkats av olika samhällsfaktorer. I uppsatsen redogörs också för några gemensamma drag som återfinns under de olika epokerna samt hur synen på kunskap och lärande varierat under utbildningens framväxt. I en kort historik beskrivs de olika utbildningar ur vilka utbildningen har växt fram. Därefter ges en sammanfattning av forskning som bedrivits på barn- och fritidsprogrammet samt en redogörelse för några relevanta kunskapsfilosofier och teorier kring synen på lärande.</p><p>Studien har en kvalitativ ansats och är hermeneutiskt inspirerad. Två f.d. skolledares berättelser ligger till grund för studien och kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare, elever, barnskötare och nuvarande skolledare. Bilden har kompletterats ytterligare genom studier av de olika epokernas styrdokument.</p><p>Utgångspunkten för denna studie är att utbildning formas och förändras beroende på samhällets villkor. Det har i hög grad gällt för de utbildningar i vilka barn- och fritidsprogram har sina rötter. Konjunktursvängningar och förhållanden på arbetsmarknaden har lämnat avtryck i utbildningens historia. I studiens resultat framkommer vissa ”kritiska perioder” under utbildningens framväxt. Med ”kritiska perioder” avses i detta sammanhang perioder då utbildningen varit föremål för debatt och förändrats i någon riktning.</p><p>I uppsatsen beskrivs vissa centrala områden och spänningsfält. Ett sådant är den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) som haft en central roll under utbildningens hela historia. Ett annat område som diskuterats under alla perioderna är spänningsfältet omsorg - pedagogik. Utvecklingen inom barn- och fritidsprogrammet har gått från ett vård- och omsorgsinriktat till ett pedagogiskt förhållningssätt. Synen på kunskap och lärande har varierat under åren. Tidigt började man med ett problembaserat lärande och idag går utvecklingen mot ett allt mer tematiskt, ämnesövergripande och elevaktivt arbetssätt.</p><p>Den nya gymnasiereformen, GY 09, beräknas vara klar 2009 och de elever som påbörjar sin gymnasieutbildning året därpå kommer att omfattas av den nya reformen. I väntan på GY 09 är det lokala utvecklingsarbetet på barn- och fritidsprogrammet i full gång. Syftet är att skapa ett tydligt program som stärker det egna lärandet och väl förbereder eleven för det framtida samhället.</p>

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i utbildningens framväxt och att beskriva de ”kritiska perioder” som finns i utbildningens historia. Med ” kritiska perioder” avses i detta sammanhang perioder som inneburit att utbildningen diskuterats och förändrats. I en kort historik redogörs för de olika utbildningar ur vilka utbildningen växt fram. Därefter ges en sammanfattning av forskning som bedrivits på barn- och fritidsprogrammet samt en redogörelse för några kunskapsfilosofier och teorier kring synen på lärande. Studien har en kvalitativ ansats och är hermeneutiskt inspirerad. Två f.d. skolledares berättelse ligger till grund för studien och kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare, elever, barnskötare och nuvarande skolledare. Utgångspunkten för denna studie är att utbildning formas och förändras beroende på samhällets villkor. Det har i hög grad gällt för de utbildningar i vilka barn- och fritidsprogram har sina rötter. Konjunktursvängningar och förhållandet på arbetsmarknaden har lämnat avtryck i utbildningen historia. I uppsatsen beskrivs den tradition ur vilken utbildningen växt fram och vissa centrala områden och spänningsfält lyfts fram. Ett sådant är den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen som haft en central roll under utbildningens hela historia. Ett annat område som diskuterats under alla perioderna är spänningsfältet omsorg - pedagogik. Utvecklingen inom barn- och fritidsprogrammet har gått från ett vård- och omsorgsinriktat till ett pedagogiskt förhållningssätt. Synen på kunskap och lärande har varierat under åren. Under senare år har elevgruppens heterogenitet ökat och för att möta elevernas behov har lärarna utvecklat sitt förhållningssätt och sina metoder. Utbildningen har under de flesta perioderna präglats av ett progressivt synsätt och idag kännetecknas programmet av ett elevaktivt och undersökande arbetssätt. I väntan på GY09 pågår ett intensivt utvecklingsarbete på lokal nivå. I studiens resultat framkommer vissa områden som är viktiga att utveckla i syfte att stärka programmets innehåll och öka dess kvalitet.

I detta arbete så vill jag studera hur praktisk fysikundervisning och bedömning i några svenska gymnasieskolor överensstämmer med modern forskning om fysikpedagogik. Denna forskning spänner över ett brett spektrum av metoder och teorier, varav jag har fokuserat på om lärarnas undervisning kan beskrivas som -elevaktiv eller inte, -mer eller mindre baserad på bokstudier, -inriktad på konceptuell förståelse eller mer förmågan att räkna specifika uppgifter. Dessa aspekter diskuteras även i relation till de inblandade lärarnas utbildning. För att kunna jämföra de olika klasserna och lärarna har jag använt ett test av konceptuell förståelse (FCI, se sektion 3.2) samt enkäter till lärare och elever. Ur ett tyvärr skevt urval av klasser och lärare framgår att det finns stora skillnader på hur lärarna ser på undervisningen och vilka undervisningsmetoder de använder, samt hur styrt de upplever sitt arbete. Korrelationerna mellan elevernas resultat på FCI och på ordinarie prov på motsvarande mekanik är små, vilket tyder på att reguljära prov mäter konceptuell förståelse i liten utsträckning. Det finns även skillnader i resultaten i form av elevernas konceptuella förståelse mellan skolorna, i linje med tidigare forskningsresultat att nyare metoder faktiskt ger bättre resultat, även om denna preliminära studie inte förmår ge underlag för direkta slutsatser. Resultaten tyder även preliminärt på att manliga elever lyckas få en bättre konceptuell förståelse än kvinnliga elever i skolan.

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i barn- och fritidsprogrammets historia samt beskriva hur utbildningen påverkats av olika samhällsfaktorer. I uppsatsen redogörs också för några gemensamma drag som återfinns under de olika epokerna samt hur synen på kunskap och lärande varierat under utbildningens framväxt. I en kort historik beskrivs de olika utbildningar ur vilka utbildningen har växt fram. Därefter ges en sammanfattning av forskning som bedrivits på barn- och fritidsprogrammet samt en redogörelse för några relevanta kunskapsfilosofier och teorier kring synen på lärande. Studien har en kvalitativ ansats och är hermeneutiskt inspirerad. Två f.d. skolledares berättelser ligger till grund för studien och kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare, elever, barnskötare och nuvarande skolledare. Bilden har kompletterats ytterligare genom studier av de olika epokernas styrdokument. Utgångspunkten för denna studie är att utbildning formas och förändras beroende på samhällets villkor. Det har i hög grad gällt för de utbildningar i vilka barn- och fritidsprogram har sina rötter. Konjunktursvängningar och förhållanden på arbetsmarknaden har lämnat avtryck i utbildningens historia. I studiens resultat framkommer vissa ”kritiska perioder” under utbildningens framväxt. Med ”kritiska perioder” avses i detta sammanhang perioder då utbildningen varit föremål för debatt och förändrats i någon riktning. I uppsatsen beskrivs vissa centrala områden och spänningsfält. Ett sådant är den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) som haft en central roll under utbildningens hela historia. Ett annat område som diskuterats under alla perioderna är spänningsfältet omsorg - pedagogik. Utvecklingen inom barn- och fritidsprogrammet har gått från ett vård- och omsorgsinriktat till ett pedagogiskt förhållningssätt. Synen på kunskap och lärande har varierat under åren. Tidigt började man med ett problembaserat lärande och idag går utvecklingen mot ett allt mer tematiskt, ämnesövergripande och elevaktivt arbetssätt. Den nya gymnasiereformen, GY 09, beräknas vara klar 2009 och de elever som påbörjar sin gymnasieutbildning året därpå kommer att omfattas av den nya reformen. I väntan på GY 09 är det lokala utvecklingsarbetet på barn- och fritidsprogrammet i full gång. Syftet är att skapa ett tydligt program som stärker det egna lärandet och väl förbereder eleven för det framtida samhället.

<p>I detta arbete så vill jag studera hur praktisk fysikundervisning och bedömning i några</p><p>svenska gymnasieskolor överensstämmer med modern forskning om fysikpedagogik.</p><p>Denna forskning spänner över ett brett spektrum av metoder och teorier, varav jag har</p><p>fokuserat på om lärarnas undervisning kan beskrivas som</p><p>-elevaktiv eller inte,</p><p>-mer eller mindre baserad på bokstudier,</p><p>-inriktad på konceptuell förståelse eller mer förmågan att räkna specifika uppgifter.</p><p>Dessa aspekter diskuteras även i relation till de inblandade lärarnas utbildning.</p><p>För att kunna jämföra de olika klasserna och lärarna har jag använt ett test av</p><p>konceptuell förståelse (FCI, se sektion 3.2) samt enkäter till lärare och elever. Ur ett</p><p>tyvärr skevt urval av klasser och lärare framgår att det finns stora skillnader på hur</p><p>lärarna ser på undervisningen och vilka undervisningsmetoder de använder, samt hur</p><p>styrt de upplever sitt arbete. Korrelationerna mellan elevernas resultat på FCI och på</p><p>ordinarie prov på motsvarande mekanik är små, vilket tyder på att reguljära prov</p><p>mäter konceptuell förståelse i liten utsträckning. Det finns även skillnader i resultaten</p><p>i form av elevernas konceptuella förståelse mellan skolorna, i linje med tidigare</p><p>forskningsresultat att nyare metoder faktiskt ger bättre resultat, även om denna</p><p>preliminära studie inte förmår ge underlag för direkta slutsatser. Resultaten tyder även</p><p>preliminärt på att manliga elever lyckas få en bättre konceptuell förståelse än</p><p>kvinnliga elever i skolan.</p>