I detta arbete så vill jag studera hur praktisk fysikundervisning och bedömning i några svenska gymnasieskolor överensstämmer med modern forskning om fysikpedagogik. Denna forskning spänner över ett brett spektrum av metoder och teorier, varav jag har fokuserat på om lärarnas undervisning kan beskrivas som -elevaktiv eller inte, -mer eller mindre baserad på bokstudier, -inriktad på konceptuell förståelse eller mer förmågan att räkna specifika uppgifter. Dessa aspekter diskuteras även i relation till de inblandade lärarnas utbildning. För att kunna jämföra de olika klasserna och lärarna har jag använt ett test av konceptuell förståelse (FCI, se sektion 3.2) samt enkäter till lärare och elever. Ur ett tyvärr skevt urval av klasser och lärare framgår att det finns stora skillnader på hur lärarna ser på undervisningen och vilka undervisningsmetoder de använder, samt hur styrt de upplever sitt arbete. Korrelationerna mellan elevernas resultat på FCI och på ordinarie prov på motsvarande mekanik är små, vilket tyder på att reguljära prov mäter konceptuell förståelse i liten utsträckning. Det finns även skillnader i resultaten i form av elevernas konceptuella förståelse mellan skolorna, i linje med tidigare forskningsresultat att nyare metoder faktiskt ger bättre resultat, även om denna preliminära studie inte förmår ge underlag för direkta slutsatser. Resultaten tyder även preliminärt på att manliga elever lyckas få en bättre konceptuell förståelse än kvinnliga elever i skolan.

<p>I detta arbete så vill jag studera hur praktisk fysikundervisning och bedömning i några</p><p>svenska gymnasieskolor överensstämmer med modern forskning om fysikpedagogik.</p><p>Denna forskning spänner över ett brett spektrum av metoder och teorier, varav jag har</p><p>fokuserat på om lärarnas undervisning kan beskrivas som</p><p>-elevaktiv eller inte,</p><p>-mer eller mindre baserad på bokstudier,</p><p>-inriktad på konceptuell förståelse eller mer förmågan att räkna specifika uppgifter.</p><p>Dessa aspekter diskuteras även i relation till de inblandade lärarnas utbildning.</p><p>För att kunna jämföra de olika klasserna och lärarna har jag använt ett test av</p><p>konceptuell förståelse (FCI, se sektion 3.2) samt enkäter till lärare och elever. Ur ett</p><p>tyvärr skevt urval av klasser och lärare framgår att det finns stora skillnader på hur</p><p>lärarna ser på undervisningen och vilka undervisningsmetoder de använder, samt hur</p><p>styrt de upplever sitt arbete. Korrelationerna mellan elevernas resultat på FCI och på</p><p>ordinarie prov på motsvarande mekanik är små, vilket tyder på att reguljära prov</p><p>mäter konceptuell förståelse i liten utsträckning. Det finns även skillnader i resultaten</p><p>i form av elevernas konceptuella förståelse mellan skolorna, i linje med tidigare</p><p>forskningsresultat att nyare metoder faktiskt ger bättre resultat, även om denna</p><p>preliminära studie inte förmår ge underlag för direkta slutsatser. Resultaten tyder även</p><p>preliminärt på att manliga elever lyckas få en bättre konceptuell förståelse än</p><p>kvinnliga elever i skolan.</p>