Kunskap är en organisations mest värdefulla tillgång i strävan efter konkurrenskraft som växer genom kunskapsöverföring. De hinder som finns för kunskapsöverföringen kan därför utgöra ett allvarligt problem. Projektbaserade organisationer påstås vara gynnande för de organisationer som har specialiserade kunskapstillgångar, men ett problem som lyfts fram är att kunskapen tenderar att tappas bort när projektet avslutats. Denna fallstudie beskriver därför de hinder som kan förekomma vid kunskapsöverföring i en projektbaserad organisation, samt hur en sådan organisation konkret arbetar för att överkomma sådana hinder. Det studerade fallföretaget är JM AB som projektutvecklar nyproducerade bostäder, där fyra personer intervjuats samt rapporter granskats. Resultatet visar att det förekommer flera hinder för kunskapsöverföring hos JM och att de arbetar aktivt för att överbygga dessa, framförallt med ett unikt verksamhetssystem. Verksamhetssystemet ger dock upphov till nya problem som att anställda förlitar sig för mycket på verksamhetssystemet och därför slutar att tänka själva samt att kunskap som inte innefattas av verksamhetssystemet glöms.

Knowledge transfer is a well-researched area within the construction industry, and it´s known thatknowledge transfer is difficult as the construction industry is a project-based industry and projectsrarely look the same. Research has been done on the importance of working with knowledgetransfer in order to keep companies competitive. From the officials’ point of view, there has notbeen as much study on the working methods as the best approaches to have a good disseminationof knowledge in the companies. The purpose of the report is to see if the changes made by the workplace have contributed to thebetter transfer of knowledge. This is to find out which working methods favor the transfer ofknowledge in project-based companies. To obtain the results, semi-structured interviews wereconducted with eleven respondents who all worked at the same company but had differentpositions to find out exactly what their perceived knowledge transfer was. The study found that according to the respondents, the working methods that favor project-basedcompanies are simple documentation that must be motivated and demonstrate that it will benefitthe respective employees. Another thing is an open climate favors the conditions for succeeding inknowledge transfer in the company, as it becomes easier to collaborate. / Kunskapsöverföring är ett väl utforskat område inom byggbranschen och det är känt att kunskapsöverföring är svårt då byggbranschen till stor del är en projektbaserad bransch och projekt sällan ser likadana ut. Det har gjorts forskning på att det är viktigt att jobba med kunskapsöverföring för att hålla företagen konkurrenskraftiga, men man har inte gjort så mycket studier på vilka arbetssätt som tjänstemännen anser är de bästa tillvägagångsätten för att ha en god kunskapsspridning i företagen. Fallföretaget som rapporten bygger på har gjort förändringar i sina arbetssätt för att öka kunskapsöverföringen. De förändringar som gjorts är att de har tillsatt produktionscheferna i ledningsgruppen för att öka den interna kommunikationen mellan projekt. Fallföretaget har även lagt med i sin affärsplan, för det kommande året, att dom ska dokumentera ner varje avslutat projekt i ett projektblad. Rapportens syfte är att se om de förändringarna som fallföretaget gjort har bidragit till att kunskapsöverföringen har blivit bättre. Detta för att ta reda på vilka arbetssätt som gynnar kunskapsöverföringen i projektbaserade företag. För att få fram resultaten genomfördes semistrukturerade intervjuer med elva respondenter. Alla respondenter jobbade på samma företag men hade olika positioner för att just ta reda på hur deras upplevda kunskapsöverföring var. Det framkommer i studien att de arbetssätt som gynnar projektbaserade företag enligt respondenterna är enkel dokumentation som ska vara motiverad och påvisa att den kommer gynna respektive anställd. Det andra som framkommer i studien är att ett öppet klimat gynnar förutsättningarna för att lyckas med kunskapsöverföring i företaget, detta då det blir lättare att samarbeta. De sistnämnda visas tydligt uppnås inom företaget, vilket skulle kunna vara ett resultat av att de tillsatt produktionscheferna i ledningsgruppen som öppnat upp för en ökad kommunikation och därav samarbete. Trots att det inom branschen är känt att det är viktigt med kunskapsöverföring, så hoppas författarna kunna belysa att det är ett relativt outforskat område när det kommer till vilka arbetssätt som tjänstemännen anser gynnar kunskapsöverföringen i projektbaserade företag.

Kunskap har kommit att bli ansedd som en strategiskt viktig tillgång för organisationer. I projektbaserade organisationer där projekt bedrivs fristående har problem med att  systematiskt integrera ett arbete med kunskapsöverföring identifierats. Projekt kan beskrivas som fristående organisationer utan historia vilket medför att kunskap inom projektet måste skapas under projektets gång om den inte inhämtas utifrån. Denna studie adresserar utmaningen med att bedriva en effektiv kunskapsöverföring inom organisationer. Då många satsningar på kunskapsöverföring misslyckas syftar denna studie därför till att undersöka hur kunskapsöverföring kan bli en integrerad del av en projektbaserad organisation. För att uppfylla syftet med studien har en fallstudie genomförts på Försvarets Materielverk i Stockholm. I studien har processen för kunskapsöverföring analyserats där de ingående delarna i processen identifierats. Vidare har även de faktorer som påverkar integrering av ett bredare arbete med kunskapsöverföring identifierats. Utifrån processen för kunskapsöverföring och dess påverkande faktorer har en strategi för arbetet med kunskapsöverföring inom en projektbaserad organisation presenterats. Det empiriska materialet har inhämtats via intervjuer, en enkätundersökning samt interna dokument. Resultatet från den empiriska datainsamlingen visar att det är flera parametrar som måste samverka med varandra för att kunskapsöverföring ska bli en integrerad del av en projektbaserad organisation. Inom den studerade organisationen ses barriärer som förhindrar effektivt tillvaratagande, distribuering, lagring och återvinning av kunskap. För att hantera dessa barriärer och möjliggöra en utveckling av kunskapsöverföringen inom organisationen ges följande rekommendationer till organisationsledningen: Styrning för kunskapsöverföring från organisationsledningen för att uppnå ett systematiskt arbete med kunskapsöverföring i organisationens projekt. Skapa funktionella förutsättningar i projekt för att utgöra en grund för hur arbetet med kunskapsöverföring ska bedrivas Arbeta långsiktigt då en förändringsprocess är tidskrävande / Knowledge has in recent years become considered as a strategically important asset for organizations. In project-based organizations, a problem with a systematic integration of knowledge management has been identified. Projects can be described as separate organizations without history, which means that knowledge must be created within the project if it is not acquired from the outside. This study addresses the challenge with conducting effective knowledge management within organizations. As many efforts in knowledge management fail, the aim of this study is therefore to investigate how knowledge management can become an integrated process of a project-based organization. In order to fulfill the purpose of the study, a case study at the Swedish Defense Materiel Administration has been conducted. The study has analyzed the process of knowledge transfer, where the components of the process have been identified. Furthermore, factors affecting the integration of a broader work with Knowledge Management have been identified. Based on the process of Knowledge Management, together with the factors affecting the process, a strategy for working with Knowledge Management in a project-based organization has been presented. The empirical material is gathered through interviews, a survey and internal documents. The result shows that there are several parameters that must interact in order for Knowledge Management to become an integrated process in a project-based organization. Within the studied organization, barriers that prevent effective acquisition, distribution, storage and retrieval of knowledge, are identified. To address these barriers and enable development of the Knowledge Management process within the organization, the following recommendations are given to the management of the organization.  Governance for Knowledge Management from organizational management in order to achieve a systematic approach to Knowledge Management within the projects.  Create functional prerequisites in order to provide a basis for how the Knowledge Management process is to be conducted.  Work with a long-term perspective, as change processes takes time.

Bakgrund - Projektbaserade företag är en organisationsform som har växt mycket i popularitet under de senaste åren och står idag för en stor del av vår världsekonomi. Projekt bygger på att det finns specifika mål, en tydlig tidsram samt vetskap om tillgängliga resurser. Detta har medfört ett ökat fokus på litteratur som försöker bidra till att förklara design av styrsystem i projektbaserade organisationer. Syfte - Syftet med studien är att bidra till förståelsen för vilka likheter och skillnader som finns mellan projektbaserade företags styrsystem och hur de förklaras av kontextuella faktorer samt företagens förändring över tid. Metod - Denna studie baseras på fem olika fallföretag i en projektbaserad kontext. Studien är av kvalitativ karaktär och empirin är insamlad via semistrukturerade intervjuer hos ABB, Skanska, ÅF, PEAB samt CGI. Slutsatser - Resultatet visar att det finns stora samband mellan styrning, kontextuella faktorer samt organisatoriskt lärande. Att inkludera en förändringsaspekt gör att vi kan förstå varför styrsystem utvecklas olika inom projektföretag vilket inte de mer befintliga statiska teorierna klarar av. Organisatoriskt lärande är en viktig del i att förklara utformning av styrsystem samt varför de skiljer mellan olika företag. / Background – Working in projects is a way of organizing which has experienced a big rise in popularity over the recent years and accounts for a large proportion of the global economy. Projects are based on specific objectives, a defined timeframe and knowledge of available resources. This has brought increased attention to literature that aims to explain the design behind management control systems in project-based organizations. Aim - The aim of this paper is to contribute to the understanding of the similarities and differences existing between project-based organizations management control systems and how these can be explained by contextual variables as well as how organizations change over time. Methodology - This paper is based on five different case studies of project based organizations. The research design is qualitative and the data has been gathered from semi-structured interviews with employees at ABB, Skanska, ÅF, PEAB and CGI. Conclusions - The results from this paper shows that there are a connection between management control systems, contextual variables and organizational learning. By including an aspect of change it is possible to understand why management control systems develop differently from each other which is not covered in the existing, more static, literature. Organizational learning is a key aspect in explaining the design of management control systems and why it differ between organizations.

Ur teori och empiri har det i studien framkommit att projektbaserade organisationer somerbjuder kundanpassade tjänster är karaktäriserade av tyst kunskap. Tyst kunskap innebär attkunskapen är baserad på personliga upplevelser och erfarenheter och kan förklaras som sakerman vet utan att man vet dem. Tysta kunskaper är därför svårare att hantera och ta tillvara pådå de till största del delas genom observation, imitation och informella möten. Det har ocksåframkommit att just organisationer av den angivna karaktären är i störst behov av att delakunskap och använda den som ett verktyg för att nå framgång.Syftet med studien är att beskriva och analysera projektorganisationer i form av serviceföretagsom specifikt säljer kundanpassade tjänster för att förstå, tolka och identifiera faktorer sommöjliggör eller försvårar kunskapshantering. För att kunna uppnå det har vi valt att undersökahur sådana organisationer arbetar med kunskapshantering idag och utifrån det dra slutsatserkring viktiga faktorer. I avsikt att göra det valde vi att använda oss utav tre styckenfallföretag. Ute på företagen intervjuade vi två stycken personer på varje företag med de olikabefattningarna VD, account manager och projektledare. Det gjorde vi för att få en bredare bildsom inte är begränsad till ett visst arbetsområde inom organisation. Eftersom att vi villeundersöka deras inställning och åsikter kring ett specifikt område valde vi att genomförasemistrukturerade intervjuer.Resultatet stämde i flera fall överens med teorin. Det bekräftades att företagen i allt för storutsträckning arbetar med en hantering av den explicita kunskapen, genom enkodifieringsstartegi, när de till största del borde satsa på att hantera den tysta via enpersonifieringsstrategi. Däremot visade resultatet till skillnad från teorin att respondenternavar positiva till kunskapshantering och hade en stor vilja att dela kunskap med varandra ochlära sig nya saker. Resultatet visade också att tiden är den faktor som till största del förhindrarett aktivt kunskapsarbete och att det därav borde ligga i organisationens intresse att tillgodosebehovet av tid.Slutsatsen blev att det finns två faktorer som är viktiga för organisationer av denna karaktär.Dessa är företagets ansträngning i form av tid och resurser och de anställdas inställning tillkunskapshantering. Det blev tydligt att dessa två faktorer är beroende av varandra och att detillsammans kan skapa goda förutsättningar för spridning av den tysta kunskapen.

<p>A big part of assets in companies today consists of their employees knowledge and skills. In today’s society knowledge insensitive companies are increasing. The survival of these companies lie in the knowledge of their employees, which make it of great importance that knowledge transfer is managed properly. Knowledge transfer is important since it makes it possible for co-workers to apply old solutions to new problems that arise, using knowledge that already existing within the organization. From a knowledge transfer point of view, using project as an overall structure has both advantages and disadvantages. Since work comprehended in a project is limited in time knowledge and experiences made from a project may not come to use in a future project. Members of a temporary organization do not have a department to return to and there fore no natural way to transfer the knowledge they gained. </p><p>Purpose of this paper is to describe knowledge transfer in project-based organization and barriers for doing so between projects. The study is conducted at two Swedish companies, SABO AB and Struktur Svenska Kontor AB in the service sector using interviews, studies of documents and observations. Our paper contribute to research by describing problems with knowledge transfer in two small project-based service organization using new concepts and cast shed on problems depending by the organisation, members and the character of project within in the organization. </p><p>Key words: </p><p>.</p> / <p>En stor del av tillgångarna hos många av dagens organisationer utgörs av deras medarbetares kunskap och skicklighet. Vi lever i ett samhälle där kunskapsintensiva företag kommer att bli allt fler. I och med att dessa organisationer fortsätter att existera på grund av medarbetarnas kunskap är det av stor vikt att kunskapsöverföring fungerar väl. Kunskapsöverföring är viktig eftersom den möjliggör för medarbetare att använda sig av gamla lösningar på nya problem. Många av dagens företag organiserar sig i projektform, en företeelse som har blivit allt vanligare på senare tid. Att organisera sin verksamhet i projektform kan medföra både för och nackdelar när det gäller kunskapsöverföring. Detta beroende på att de konstellationer som byggs upp under ett projekt upphör när projektet är avslutat. Projektmedlemmar har heller ingen avdelning att återvända till, vilket gör att kunskap och erfarenheter från ett projekt blir svårare att sprida vidare. </p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva kunskapsöverföring i projektbaserade organisationer samt vilka problem de har när det gäller kunskapsöverföringen mellan projekt. Undersökningen grundar sig på intervjuer, dokumentstudier och observationer som har genomförts på SABO AB och Struktur Svenska Kontor AB. Dessa företag är tjänsteproducerade och organiserar sin verksamhet i projektfrom. Vår uppsats bidrar till tidigare forskning genom att beskriva hinder för kunskapsöverföring i två små projektbaserade tjänsteföretag genom att använda nya koncept och belysa problem beroende av organisationen, individen och projektens karaktär inom organisationen. </p>

Idag är det allt fler som arbetar i olika former av tillfälliga organisationer (Lindner &amp; Wald2010; Lundin &amp; Steinthórsson 2003; Schindler &amp; Eppler 2003) och den kunskap samterfarenhet som skapas är en värdefull tillgång. Under 2000-talet har arbetsformen etableratsstarkt och forskningen kring projekt och tillfälliga organisationer har exploderat (Lundin &amp;Söderholm 2013). Dock är det ett problem att mycket av den kunskap som utvecklats iprojektet går förlorad när ett projekt avslutas och organisationen upphör (Bakker et al. 2013;Ruuska &amp; Vartiainen 2005) vilket innebär stora risker och kostnader för organisationen(Schindler &amp; Eppler 2003).Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka hinder som eventuellt kan uppstå iprojektbaserade organisationer vid deras kunskapsöverföring och om det finns någragemensamma mönster mellan dessa. Studien är en tvärsnittsstudie och valet föll på dennautformning då personer med kunskap kring området kunde kontaktas samt att det gavmöjligheten att få svar inom en begränsad tidsram. Tiden påverkade även urvalet för studienvilket ledde till att ett bekvämlighetsurval tillämpades. Resultatet kan däremot fungera som enutgångspunkt för framtida forskning eller till att kopplingar till existerande resultat. Demetoder som användes för att samla in empiriskt material var en kvalitativ enkät sommailades ut till respondenter som jobbar inom projektbaserade organisationer. Detgenomfördes även en djupintervju med en konsult inom området.Studiens resultat stämmer väl överens med tidigare forskning vilket tyder på att problemenmed kunskapsöverföring är både aktuella och relevanta samt kräver ytterligare studier. Idaganvänder de organisationer som studien har berört främst med dokumentation och fysiskamöten för kunskapshantering. Dock finns det brister i de informationssystem de har att tillgåidag och under mötena är det sällan huvudsakligen kunskap som diskuteras. Oftast innebärdokumentationen endast att det skrivs manualer för rutiner kring hur olika delmoment inomprojektet genomförs. Studien visar att det finns stora skillnader mellan de olika företagen, därvissa av dem jobbar aktivt med kunskapsöverföring medan andra inte jobbar med dettaöverhuvudtaget. Trots detta visar studien att samtliga av respondenterna upplever liknandesvårigheter kring kunskapsöverföring.Det som studien främst visat är tidens betydelse för kunskapsdelning. Bristande tid är enåterkommande faktor till varför kunskapsdelningen inte fungerar hos projektbaseradeorganisationer. Detta tillsammans med att arbetsbelastningen är hög samt att fokus ligger påatt prestera ett visst resultat inom ramen för projektet bidrar till att kunskapsöverföringenhamnar i skymundan. På sikt kan detta medföra att viktiga erfarenheter och kunskap faller iglömska och organisationen går miste om viktiga konkurrensfördelar. De rekommendationerstudien kan ge till de studerade organisationerna är att använda sig av de mekanismer ochaktiviteter som behandlas i teorikapitlet för att implementera en lärande företagskultur ochkunna förflytta kunskapen inom organisationen.

<p>Det blir allt vanligare att människor byter arbetsgivare flera gånger under sitt yrkesverksamma liv och den gamla synen på anställningen som ett livslångt åtagande håller på att försvinna. Organisationer knyter till sig temporära medarbetare, bland annat till sina olika projekt, för att dessa ska tillföra sådan kompetens som inte finns i den ordinarie organisationen. Detta syns tydligt i statistiken från SCB som visar att andelen temporärt anställda ökar i Sverige och nu är nästan 16 % av arbetskraften.</p><p>Uppsatsen behandlar lärandeprocesser i organisationer med höga E/A-tal, det vill säga organisationer där andelen temporärt anställda överstiger andelen tillsvidareanställda medarbetare. Den inriktar sig på lärandet i och mellan projekt, samt hur huvudorganisationen tar del av lärandet i projekten, när individerna med specialkompetens bara är temporärt anställda.</p><p>Respondentorganisationernas syn på kunskap stannar vid individuell kompetens. De har som strategi att till varje nytt projekt anställa personer med rätt kompetens temporärt. När projektet är avslutat, slutar även de som är anställda för projektet. Om organisationen behöver personer med samma kompetens för andra projekt, återanställs personerna temporärt för att arbeta i dem.</p><p>Studien visar att de undersökta organisationerna har en fungerande lärprocess trots att de inte medvetet strävar efter detta. Inom projekten sker hela tiden ett kunskapsutbyte mellan teammedlemmarna, och mycket utav denna kunskap sprids inom organisationen genom småprat och formella möten. En viktig kunskapskälla är de chefer som fungerar som länk mellan huvudorganisationen och projektgrupperna.</p> / <p>It is getting increasingly common for people to change employer several times during their professional life. The old way to look at employment as a one single lifelong commitment is declining. Organisations are now using more temporary employees, among other things for their different projects, with the intention that these should provide complementary competence to the organisation. This is clearly shown in the statistics from SCB, which illustrates that the share of temporary employees in Sweden increases and at the present represents almost 16 % of the labour force.</p><p>This thesis studies learning processes in organisations with a high E/E-number, which stand for organisations where the share of temporary employees exceeds the share of regular employees. The thesis focus on learning within and between projects, as well as how the main organisation takes part of the learning in the projects, when the individuals with special competence are only temporary employed.</p><p>The respondent organisations view on knowledge stop at individual competence. Their strategy is to employ people with the right competences temporary to each new project, so when the project is closed, the people and the competence leave. If the organisation requires people with the same competence again for other projects, they are temporary re-employed.</p><p>The study shows that the organisations examined do have a functional learning process, although they do not consciously strive for this. Within the projects there is a constant knowledge exchange between the team members, and a lot of this knowledge is spread through out the organisation by small talk and formal meetings. An important source of knowledge is the supervisors which function as a link between the main organisation and the project teams.</p>

A big part of assets in companies today consists of their employees knowledge and skills. In today’s society knowledge insensitive companies are increasing. The survival of these companies lie in the knowledge of their employees, which make it of great importance that knowledge transfer is managed properly. Knowledge transfer is important since it makes it possible for co-workers to apply old solutions to new problems that arise, using knowledge that already existing within the organization. From a knowledge transfer point of view, using project as an overall structure has both advantages and disadvantages. Since work comprehended in a project is limited in time knowledge and experiences made from a project may not come to use in a future project. Members of a temporary organization do not have a department to return to and there fore no natural way to transfer the knowledge they gained. Purpose of this paper is to describe knowledge transfer in project-based organization and barriers for doing so between projects. The study is conducted at two Swedish companies, SABO AB and Struktur Svenska Kontor AB in the service sector using interviews, studies of documents and observations. Our paper contribute to research by describing problems with knowledge transfer in two small project-based service organization using new concepts and cast shed on problems depending by the organisation, members and the character of project within in the organization. Key words: . / En stor del av tillgångarna hos många av dagens organisationer utgörs av deras medarbetares kunskap och skicklighet. Vi lever i ett samhälle där kunskapsintensiva företag kommer att bli allt fler. I och med att dessa organisationer fortsätter att existera på grund av medarbetarnas kunskap är det av stor vikt att kunskapsöverföring fungerar väl. Kunskapsöverföring är viktig eftersom den möjliggör för medarbetare att använda sig av gamla lösningar på nya problem. Många av dagens företag organiserar sig i projektform, en företeelse som har blivit allt vanligare på senare tid. Att organisera sin verksamhet i projektform kan medföra både för och nackdelar när det gäller kunskapsöverföring. Detta beroende på att de konstellationer som byggs upp under ett projekt upphör när projektet är avslutat. Projektmedlemmar har heller ingen avdelning att återvända till, vilket gör att kunskap och erfarenheter från ett projekt blir svårare att sprida vidare. Syftet med uppsatsen är att beskriva kunskapsöverföring i projektbaserade organisationer samt vilka problem de har när det gäller kunskapsöverföringen mellan projekt. Undersökningen grundar sig på intervjuer, dokumentstudier och observationer som har genomförts på SABO AB och Struktur Svenska Kontor AB. Dessa företag är tjänsteproducerade och organiserar sin verksamhet i projektfrom. Vår uppsats bidrar till tidigare forskning genom att beskriva hinder för kunskapsöverföring i två små projektbaserade tjänsteföretag genom att använda nya koncept och belysa problem beroende av organisationen, individen och projektens karaktär inom organisationen.

Det blir allt vanligare att människor byter arbetsgivare flera gånger under sitt yrkesverksamma liv och den gamla synen på anställningen som ett livslångt åtagande håller på att försvinna. Organisationer knyter till sig temporära medarbetare, bland annat till sina olika projekt, för att dessa ska tillföra sådan kompetens som inte finns i den ordinarie organisationen. Detta syns tydligt i statistiken från SCB som visar att andelen temporärt anställda ökar i Sverige och nu är nästan 16 % av arbetskraften. Uppsatsen behandlar lärandeprocesser i organisationer med höga E/A-tal, det vill säga organisationer där andelen temporärt anställda överstiger andelen tillsvidareanställda medarbetare. Den inriktar sig på lärandet i och mellan projekt, samt hur huvudorganisationen tar del av lärandet i projekten, när individerna med specialkompetens bara är temporärt anställda. Respondentorganisationernas syn på kunskap stannar vid individuell kompetens. De har som strategi att till varje nytt projekt anställa personer med rätt kompetens temporärt. När projektet är avslutat, slutar även de som är anställda för projektet. Om organisationen behöver personer med samma kompetens för andra projekt, återanställs personerna temporärt för att arbeta i dem. Studien visar att de undersökta organisationerna har en fungerande lärprocess trots att de inte medvetet strävar efter detta. Inom projekten sker hela tiden ett kunskapsutbyte mellan teammedlemmarna, och mycket utav denna kunskap sprids inom organisationen genom småprat och formella möten. En viktig kunskapskälla är de chefer som fungerar som länk mellan huvudorganisationen och projektgrupperna. / It is getting increasingly common for people to change employer several times during their professional life. The old way to look at employment as a one single lifelong commitment is declining. Organisations are now using more temporary employees, among other things for their different projects, with the intention that these should provide complementary competence to the organisation. This is clearly shown in the statistics from SCB, which illustrates that the share of temporary employees in Sweden increases and at the present represents almost 16 % of the labour force. This thesis studies learning processes in organisations with a high E/E-number, which stand for organisations where the share of temporary employees exceeds the share of regular employees. The thesis focus on learning within and between projects, as well as how the main organisation takes part of the learning in the projects, when the individuals with special competence are only temporary employed. The respondent organisations view on knowledge stop at individual competence. Their strategy is to employ people with the right competences temporary to each new project, so when the project is closed, the people and the competence leave. If the organisation requires people with the same competence again for other projects, they are temporary re-employed. The study shows that the organisations examined do have a functional learning process, although they do not consciously strive for this. Within the projects there is a constant knowledge exchange between the team members, and a lot of this knowledge is spread through out the organisation by small talk and formal meetings. An important source of knowledge is the supervisors which function as a link between the main organisation and the project teams.