Samverkan har internationellt uppmärksammats som en lösning på de utmaningar byggindustrin möter. Utmaningar har tidigare belysts som komplexa processer och idag finns en utveckling där projekten är både större och mer komplicerade, vilket kräver en bättre koordinering av resurser. Det har också visats att projektbaserade organisationer har svårt att hantera och överföra kunskap mellan projekt och inom entreprenadorganisationen. Samverkanskonceptet strävar att kombinera aktörers resurser och kunskaper i tidiga skeden av projekt. Detta för att bättre hantera komplexitet, samtidigt som samarbetet leder till bättre affärsrelationer och minskade konflikter mellan projektets olika aktörer. Sedan 2017 har ledningssystem, modeller och kontrakts mallar för samverkan lanserats och anpassats för svenska byggindustrin. Målet med dessa är att främja användandet av samverkan och skapa en enhetlig bild av konceptet i branschen. Denna masteruppsats syfte är att förbättra förutsättningar för entreprenadorganisationers arbete med kunskapsåterföring i och mellan samverkansprojekt. Masteruppsatsen studerar hur utvecklingen och arbetet med samverkansprojekt sker i entreprenadorganisationer och fokuserar på deras erfarenheter, förutsättningar, definitioner av samverkan samt samverkansprojektens roll i deras affärsplaner. Vidare undersöks vilka strukturer och mekanismer för lärande som existerar i entreprenadorganisationer och hur dessa kan bidra till utveckling av samverkansprojekt. Resultatet i studien är baserad på en kvalitativ studie där 15 respondenter intervjuades. Studien visade att de två affärsområdena har strategiskt satsat på samverkan. Trots att samverkan har blivit en stor del av entreprenadorganisationers verksamhet återstår utmaningar vid implementering av samverkan då branschen har olika erfarenhet och förståelse för att driva projekt i samverkan. Dock står det klart att samverkans projekt är en värdefull del av entreprenadorganisationens affärsplaner. Därför strävar entreprenadorganisationer till att upprätta strukturer för kunskapsåterföring i och mellan samverkansprojekt, bland annat genom nätverk, forum för kunskapsutbyte, studiebesök och strategisk samverkan. Trots att strukturer för kunskapsdelning existerar är det svårt att formalisera kunskap och erfarenheter från individer. Studien påvisar att den mest värdefulla kunskapen finns hos individen och att det är individer som i hög gradbidrar till utveckling och förbättring i samverkansprojekt. Därför måste organisationer försöka skapa en god samarbetskultur så att strukturer för kunskapsåterföring och kunskapsdelning fyller sin funktion och motiverar individerna att dela med sig av tidigare erfarenhet och kunskap och kan därmed förbättra och utveckla organisationens samverkansprojekt. / Partnering has internationally been acknowledged as a solution to the challenges that the construction industry faces. The challenges have previously been illustrated as complex processes and a development where projects have become larger and more complicated, which requires efficient coordination or resources. Furthermore, it has been proven that project-based organisations face challenges in managing and sharing knowledge between projects and within the contractor organisation. Partnering as a concept aims to combine stakeholders’ resources and knowledge in early phases of projects to better manage the complexity, in addition this collaboration improves business relations and reduces conflicts between project stakeholders. Since 2017 partnering models, management systems and contract templates have been launched and adapted to the Swedish construction industry, with the purpose to promote the use of partnering and create a common view of the concept within the industry. This Master Thesis aims to improve the prerequisites for contractor organisations work with knowledge feedback in and between partnering projects. The Master Thesis studies the development and work in partnering projects in contractor organisations and focuses on their experience, prerequisites, definitions of partnering and partnering projects role in their business plans. Furthermore, the existing structures and mechanisms for learning in contractor organisations are explored, along with how they can contribute to the development of partnering projects. The result of the study is based on a qualitative study where 15 respondents were interviewed. The study showed that the two business areas have strategically invested in partnering. Although partnering has become a large part of operations in contractor organisations, challenges remain upon implementation of partnering due to differences in experience and understanding of managing partnering projects within the industry. However, it is clear that partnering projects have a valuable role in contractor organisations business plans. Therefore, contractor organisations strive to establish structures for knowledge feedback within and between partnering projects through, amongst other things, networks, knowledge feedback forums, study visits and strategic partnering. Although structures for sharing knowledge exist, it is challenging to formalise individuals' knowledge and experience. This study demonstrates that the most valuable knowledge lies within the individual and that it is the individuals who contribute to the development and improvement in partnering projects. Therefore, organisations should aim to create a good collaboration culture so that the structures for knowledge feedback and sharing fulfil their purpose and motivate individuals to share their past experience and knowledge and therefore improve and develop partnering projects in contractor organisations.

Utifrån dagens litteratur kring projektbaserade organisationer (PBO) kan tre problem identifieras: 1) motsägande resultat gällande om organisationsformen PBO främjar innovation, 2) överdrivet fokus på teknisk innovation i dessa sammanhang samt 3) bristfällig systematik i dessa typer av studier. Av denna anledning har vi genomfört en kvantitativ studie för att bidra med mer systematik i debatten kring PBO och innovation. Vi valde också att studera en annan typ av innovation i PBO-sammanhang, nämligen managementinnovation (MI). Studien syftar till att identifiera om det föreligger ett samband mellan MI och organisationsfaktorerna centralisering, samarbete och kommunikation, överkapacitet samt formalisering. Utöver detta skall studien identifiera om det föreligger något samband mellan den formella organisationsstrukturen PBO och MI, samt om sambanden mellan organisationsfaktorerna och MI är starkare eller svagare i en PBO-kontext. Studien genomfördes i Sverige med hjälp av en enkätundersökning. Urvalet uppgick till 500 företag vilka blev identifierade genom ett slumpmässigt stratifierat urval. Svarsfrekvensen uppgick till 192 företag vars svar sedan analyserades i statistikprogrammet SPSS genom regressionsanalyser. Slutsatsen av studien blev att vi på en femprocentig signifikansnivå bekräftade en av femton hypoteser, nämligen H8c. Hypotesen beskriver att sambandet mellan personalöverkapacitet och MI är starkare i en PBO än i andra organisationstyper. Utöver detta kunde vi bekräfta hypotes 9b på en tioprocentig signifikansnivå. Denna hypotes behandlade formalisering 2 och innebar att sambandet mellan formalisering 2 och MI är starkare i andra organisationstyper än i en PBO. Med detta sagt positionerar sig denna studie bland författarna som hävdar att det inte föreligger något samband mellan PBO och innovation. / We were able to identify three problems from today’s literature about project-based organizations: 1) conflicting results about whether PBOs further innovation or not, 2) excessive focus on technical innovation in this context, and 3) insufficient systematics in these kinds of studies. For that reason, we have carried through a quantitative study to contribute with more systematics in the debate about PBO and innovation. We also chose to study a different kind of innovation in the PBO context, namely Management Innovation (MI) This study aims to identify if there exist a correlation between MI and the organizational factors centralization, teamwork and communication, slack of resources and formalization. Beyond this the study aims to identify if there exist a correlation between the formal organizational structure PBO and MI, and if the connection between the organizational factors and MI is stronger or weaker in a PBO context.  A survey was carried out in Sweden. 500 companies were asked to participate and they were all selected through a random stratified sampling. The response rate was 192 and the information from the questionnaires was then analysed in the statistical software SPSS through regression analysis. With a significance level of five percent this study confirms one out of fifteen hypotheses. The confirmed hypothesis was H8c which states that the connection between personnel slack and MI is stronger in a PBO than other kinds of organizational structures. We also confirmed hypothesis 9b on a significance level of ten percent. H9b states that the connection between formalization 2 and MI is weaker in PBO than other kinds of organizations. Consequently, this study position itself alongside authors and studies that claim that it doesn’t exist a correlation between PBO and innovation.

This doctoral thesis addresses human resource management in project-based organisations. The aim is to explore the challenges for HRM in project-based organisations and the changes in people management systems to meet these challenges. The thesis consists of a compilation of six papers and an extended summary. The research reported in the thesis is based on a combination of multiple, comparative, and single case studies of project-based organisations. The core case studies have been conducted at Saab Aerosystems, AstraZeneca, Volvo Car Corporation, and Tetra Pak. The results indicate central challenges regarding competence development and career structures, performance review processes and reputation of project workers, and the increased responsibility and pressured work environment for project workers. They further indicate that many of these challenges are handled through a more HR-oriented line manager role, while HR departments are downsized and centralised. The thesis hence emphasises the need to understand HRM as a dimension of management in which various players share the responsibility for its design and performance. To conclude, the thesis applies a capabilities perspective on project-based organisations and develops a conceptual framework that embraces people capability: the organisational capability to manage the relation between people and their organisational context. In this framework, people management systems improve people capability when they integrate it with strategic, functional, and project capabilities. It is suggested that the people capability framework provides new possibilities to analyse HRM in project-based organisations and to explain the changes in people management systems that are needed to align them to the project-based context. / I avhandlingen studeras human resource management (HRM) i projektbaserade organisationer. Syftet är att utforska de utmaningar som HRM i projektbaserade organisationer möter på grund av de speciella karaktärsdrag som denna organisationsform har, samt hur personalarbetet i denna typ av organisationer förändras för att anpassas till ett projektbaserat arbetssätt. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling bestående av sex artiklar och kappa, författade på engelska. Artiklarna bygger på fallstudier av projektintensiva och kunskapsintensiva organisationer. De centrala fallstudierna har genomförts på Saab Aerosystems, AstraZeneca, Volvo Car Corporation och Tetra Pak. Avhandlingen visar på utmaningar gällande kompetensutveckling och karriärvägar, utvärderingsprocesser och rykte för projektmedarbetare, samt individens ökade ansvar och tidspressade arbetssituation. De visar vidare på att många av dessa utmaningar framför allt hanteras genom en mer HR-orienterad roll för första linjens chefer medan personalavdelningar minskas och centraliseras. I avhandlingen tydliggörs därför vikten av att förstå HRM som en dimension av management där flera aktörer tillsammans bidrar till dess utförande och uppbyggnad. Avslutningsvis används ett perspektiv som fokuserar organisatoriska förmågor i projektbaserade företag för att utveckla en konceptuell modell för people capability: den organisatoriska förmågan att hantera relationen mellan individer och deras organisatoriska kontext. Modellens utgångspunkt är att personalarbetet i projektbaserade organisationer kan bidra till en förbättrad people capability om det integrerar denna förmåga med strategiska, funktionella och projektförmågor. I avhandlingen föreslås att people capability modellen ger nya möjligheter att analysera HRM i projektbaserade organisationer och att förklara de förändringar personalarbetet som krävs för att anpassa det till det projektbaserade arbetssättet.

Projektarbetsformen blir allt vanligare samtidigt som fler och fler organisationer arbetar i projektform. Inom dessa multiprojektmiljöer bör man kontinuerligt säkerställa att kunskap och erfarenheter förs vidare mellan olika projekt för att bli framgångsrik inom sin marknad. Trots att fördelarna med kunskapsöverföring länge erkänts i projektbaserade organisationer så varierar effektiviteten kring fenomenet. Detta tros bland annat bero på svårigheterna med att gå från teori till praktik samt att de modeller och teorier som finns saknar struktur för själva genomförandet. Efter ett försök att kartlägga litteraturen inom detta mångfacetterade fält hittade vi en kunskapslucka angående hur kunskapsöverföring kan te sig inom tv-branschen. Därfär har en kvalitativ fallstudie gjorts på ett tv-produktionsbolag. Studien syftar till att bidra till ökad förståelse kring hur kunskap överförs mellan projekt samt hur man säkerställer kunskapsöverföring. Studien utgår ifrån att kunskap definieras enligt Nonaka och Takeuchis (1995) teori om implicit och explicit kunskap. Studien bygger på kvalitativ forskning i form av sex intervjuer med projektledare och VD, två fokusgrupper med tio projektanställda samt en dokumentanalys på överlämningar skrivna av projektdeltagare. Resultatet visar att det finns många olika typer av kunskapsöverföring inom organisationen. Den kunskap som överförs mellan projekt i organisationen är mestadels kunskap med explicit karaktär i form av dokument. I dagsläget är det huvudsakligen projektledarna som ansvarar för att kunskapsöverföring sker mellan projekt, i huvudsak genom att uppmana projektdeltagare att göra skriftliga överlämningar. Hos projektdeltagarna finns det god vilja att bidra till kunskapsöverföringen men organisationen saknar en huvudsaklig strategi. Slutsatserna konstaterar att ledningen bör implementera ett systematiskt arbetssätt angående organisationens kunskapsöverföring för ett effektivt arbete mot ett organisatoriskt lärande. Slutsatserna belyser även att synen på kunskap är mångtydig och att det handlar om mer än bara explicit och implicit kunskap. För att diskussionen om kunskapsöverföringen inom organisationen ska kunna utvecklas måste organisationen identifiera kunskapstyperna ytterligare samt förstå dessa för att konkretisera dem. / Project work is becoming more common as more and more organizations are working in project form. Within these multi-project environments, one should continuously ensure that knowledge and experience are passed on between different projects in order to be successful in their markets. Although the benefits of knowledge transfer have long been recognized in projectbased organizations, the effectiveness of the phenomenon varies. This is believed to be due, among other things, to the difficulties in moving from theory to practice as well as to the existing models and theories lacking a structure for implementation. Following an attempt to map the literature in this multifaceted field we found a gap in knowledge regarding how knowledge transfer can look within the television industry. Therefore, a qualitative case study has been done at a television production company. This study aims to contribute to an increased understanding of how knowledge is transferred between projects and how to ensure knowledge transfer. The study assumes that knowledge is defined in accordance with Nonaka and Takeuchi’s (1995) theory of implicit and explicit knowledge. This study is based on qualitative research in the form of seven interviews with project managers and CEO, two focus groups with ten project employees and a document analysis submission written by project participants. The result shows that there are many different types of knowledge transfer within the organization. The knowledge that is transferred between projects in the organization is mainly knowledge with explicit character in the form of documents. Currently the project managers are responsible for the transfer of knowledge between projects, which is done by inviting project participants to make written submissions. The project participants are glad to contribute to the transfer of knowledge, but the organization lacks a main strategy. The conclusions state that management should implement a systemic approach to the organization’s knowledge transfer for effective work towards organizational learning. The conclusions also highlight that the view on knowledge is ambiguous and that it is about more than just explicit and implicit knowledge. In order for the discussion of knowledge transfer within the organization to develop, the organization must further identify the types of knowledge and understand them in order to make them concrete.

Many industries are today facing the possibilities and challenges arising with an increasingly digitalised world. One such is the scantily studied industry of earth-moving contractors that today stands in front of an increasing amount of digital technologies, which may have the possibility to assist firms in their earthwork operations. However, there are indications that many firms tend to experience difficulties to beneficially adopt or see the potential of utilising these digital technologies. Hence, many firms tend to undertake an adoption approach that is associated with high client dependency and a less beneficial unsustainable subordinated position within the industry’s value chain. The purpose of this study has thus been to explore how the technological, organisational and external elements affect earth-moving contractors’ opportunity to adopt and utilise digital technologies in their operations. Moreover, the study has aimed to contribute with the understanding and knowledge of how the adoption of digital technology can be used to strengthen Swedish contractors’ position in the earth-moving industry’s value chain and in the end, aid the country’s sociotechnical development. The findings of the study are based on an explorative multiple case study approach and extensive review of literature. The results suggest that the extent to which adoption and utilisation of digital technologies differs among different earth-moving firms. Three of the five studied companies are considered as digital forerunners which have been able to leverage digital technologies to increase efficiency in their operations. In the case of two of these firms, the adoption of digital technology has enabled them to transform their whole businesses and partake in an increased and more beneficial role within the value chain. Further, the analysis of the findings indicates that the difference in adoption is affected by several factors related to a continuous interaction between (1) the internal aspects of the organisations, (2) the external context of the firms and (3) if the technical features of the digital technologies are perceived as compatible and beneficial for, the current business process and strategy. The thesis contributes to academia with explorative findings within a scarcely studied industry in general and, regarding digital technology adoption in particular. Additionally, the study provides examples of the previously unrecognised industry-dynamic phenomena of value chain integration by earth-moving contractors. These findings could have implications for the whole construction sector in Sweden. Lastly, the study exemplifies opportunities and barriers crucial for the adoption and implementation of digital technologies within smaller project-based organisations. / Många branscher och industrier idag står inför utmaningarna och möjligheterna som uppstår i en allt mer digitaliserad värld. Ett tydligt exempel är maskinentreprenadsbranschen som idag ställs inför valet att införa nya och alltmer avancerade digitala verktyg som har möjlighet att främja deras operativa verksamheter. Dock finns indikationer att många företag har svårigheter att tillämpa och anamma dessa verktyg på ett gynnsamt sätt och är beroende av deras kunders agerande för aktivering av dessa. Studiens syfte har således varit att undersöka hur relationen mellan teknologiska, organisatoriska och externa faktorer påverkar maskinentreprenörernas möjligheter att aktivera och nyttja digitala teknologier i deras operativa verksamheter. Vidare har studien varit ämnad åt att bidra till en ökad förståelse och kunskap för hur digitala teknologier kan användas för att stärka maskinentreprenörernas position i värdekedjan för att slutändan främja Sveriges sociotekniska samhällsutveckling. Rapportens resultat bygger på en explorativ flerfallsstudie samt en gedigen litteratursökning. Resultaten visar på skillnader i hur digitala tekniker har tillämpats och används bland olika maskinentreprenörer. Tre av studiens fem fallföretag är digitalt framstående och har strategiskt tillämpat digital teknik som gett upphov till kraftig effektivitetsökning. Två av dessa företag har dessutom lyckats med en gynnsam ompositionering i värdekedjan som dessa befinner sig i, som ett resultat av anammandet av ny digital teknik. Vidare påvisar studiens analys av resultaten att möjligheten för aktivering av digitala teknologiska innovationer påverkas av ett kontinuerligt förändrande samspel mellan (1) maskinentreprenörernas organisatoriska egenskaper, (2) externa omständigheter samt (3) huruvida den digitala teknologins tekniska attribut uppfattas som kompatibla och fördelaktiga med nuvarande affärsverksamhet och strategi. Rapporten bidrar akademiskt med värdefull och explorativ empiri till en industri med en bristande mängd av forskning generellt, och i synnerhet gällande utnyttjandet samt tillämpandet av nya digitala teknologier. Dessutom bidrar studien med exempel och insikter om ett industridynamiskt fenomen, som tidigare ej uppmärksammats, i form av maskinentreprenörers förmåga att förflytta sig i värdekedjan. Dessa strukturella förändringar kan få konsekvenser för den svenska byggindustrin. Slutligen exemplifierar studien avgörande möjligheter och barriärer för införandet av digitala teknologier i mindre projektbaserade organisationer.