I detta dokument belyses praktisk färdighet utifrån en teknisk synvinkel. Färdigheten delas upp i mindre beståndsdelar. Dessa beståndsdelar beskrivs var för sig och på vilket sätt de bidrar till samt påverkar den praktiska färdigheten.   Syftet med arbetet är att visa hur den läroprocess som eleven genomgår vid träning av en praktisk disciplin kan tydliggöras och underlättas, genom att utgå från ett tekniskt perspektiv.   Det bör betonas att praktisk färdighet studeras enbart utifrån ett tekniskt perspektiv. Det ger många möjligheter att analysera färdigheten, men synsättet ger även upphov till begränsningar avseende en total förståelse av vad praktisk färdighet är. Nedanstående arbete bör därför ses som en modell eller beskrivning som liksom andra modeller och beskrivningar ger vissa insikter, men som också har begränsningar i sin giltighet.   Resultatet visar att praktisk färdighet kan betraktas och analyseras utifrån sina tekniska beståndsdelar. Därmed kan en optimal praktisk färdighet definieras och utgöra ett mål för den praktiska träningen. Även en redan intränad färdighet, som av någon anledning anses innehålla inslag av olämpliga moment, kan tränas om så att den bättre stämmer överens med den optimala färdigheten.   Det tekniska synsättet fungerar väl i ett inledande skede av det praktiska lärandet, där det handlar om att lära sig grundläggande handlag inom den praktiska disciplinen. Huruvida det fungerar även i senare skeden där förtrogenhet utvecklas, har inte undersökts här. Det tekniska perspektivet gör det även möjligt att studera hur olika träningsmetoder påverkar det praktiska lärandet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelever på ett yrkesprogram ser på sina lärandemiljöer. Hur uppfattar eleverna lärandemiljöerna i sina yrkeslokaler på skolan och ute på deras praktikplatser? Vi vill undersöka var eleverna anser att de lär sig sitt kommande yrke bäst. Genom att utföra enkätundersökningar och djupintervjuer med elever från 5 olika yrkesprogram har vi fått fram de resultat som har varit av betydelse för vår undersökning. Den praktiska kunskapen anser de flesta eleverna att man lär sig ute på praktikplatsen men de ser också fördelarna med utbildningen inne i skolan. De ser också fördelen med att koppla den teoretiska kunskapen till den praktiska.

No description available.

Begreppet kroppsligt lärande finns inte tydligt uttryckt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Studiens syfte är att ta reda på vad forskningen beskriver som kroppsligt lärande och hur ett kroppsligt lärande kan bidra till elevers kunskapsutveckling i teknik. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökord formulerats utifrån syftet och sedan använts för att systematiskt söka litteratur i databaserna Libris, Summon, ERIC via Ebsco Google Scholar och ERIC via ProQuest. Efter sökprocessen har relevant litteratur genomgått kvalitetsgranskning och en innehållsanalys för att se om litteraturen svarade på frågeställningarna. I studien har fyra teman använts; Teoretiskt och praktiskt lärande, problemlösning, den tekniska världen och pedagogens ansvar. Genom den systematiska litteraturstudien visar resultatet att ett kroppsligt lärande är ett samarbete mellan hjärna och hand, teori och praktik i ett. Elever behöver få använda det kroppsliga lärandet för problemlösning och värdering av teknik. Studiens slutsatser pekar på vikten av användandet av kroppsligt lärande i undervisningen och på den stora roll som läraren har. Läraren bör bedriva en undervisning som är meningsfull och tydlig genom ett uttalat syfte. Den här studien kan redovisa en definition av kroppsligt lärande och vad det kan tillföra för elevernas kunskapsutveckling i teknikämnet. / <p>Naturvetenskap</p>

Sammanfattning Utomhuspedagogik är en pedagogisk inriktning som har fått mycket uppmärksamhet. Syftet med denna studie ämnar jämföra förskollärares syn på utomhuspedagogik och deras syn på barns lärande utomhus, i olika typer av förskolor. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som metod och intervjuade sammanlagt tio förskollärare. Fem av dessa förskollärare arbetade med traditionell förskolepedagogik och de andra fem förskollärarna arbetade med utomhuspedagogik. Intervjuerna har ägt rum i två medelstora städer i Sverige. Resultatet av denna studie visade att det fanns många likheter mellan förskollärarna vad gäller deras syn på utomhuspedagogik samt vilka möjligheter som förskollärarna ser med utomhuspedagogik och barns lärande utomhus. Samtliga förskollärares syn på utomhuspedagogik präglades av möjligheter. Möjligheterna som lyftes av samtliga förskollärare var att barnen får mycket utrymme och rörelsefrihet i utomhusmiljön. Även att fantasi och kreativitet främjas av utomhusmiljön, då barnen leker med naturmaterial som inte representerar något färdigt. Förskollärares syn på barns lärande utomhus visade att praktisk kunskap och fysisk aktivitet utvecklas ute i naturen. Däremot visade resultatet skillnader vad gäller förskollärarnas arbetssätt och syn på hinder med utomhuspedagogik. Vad gäller förskollärarnas arbetssätt var likheterna få, medan skillnader i arbetssätt framkom i större utsträckning. Skillnaderna som framkom var att vädret påverkade hur lång tid förskollärare som arbetade med traditionell förskolepedagogik spenderade utomhus, medan vädret inte hade samma påverkan på förskollärare som arbetar med utomhuspedagogik. En slutsats är därför att arbetet med utomhuspedagogik påverkas av förskollärares förhållningssätt, men också vilka kläder föräldrar förser sina barn med.

Det här är en kvalitativ studie med fokus på lärares användning av utomhuspedagogik i ämnet biologi. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i årskurserna F-3. Intervjuerna skedde enskilt med de deltagande lärarna där de inte hade fått tillgång till intervjufrågorna innan.   Utomhuspedagogik definieras som ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflektion grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Enligt styrdokumenten ska eleverna ges möjlighet att göra enkla observationer och fältstudier i lärmiljö. Trots detta står det ingenting i styrdokumenten om att undervisningen måste ske utomhus. Syftet med utomhuspedagogiken är att genom studier och aktiviteter utomhus bidra till att levandegöra läroplanen och undervisningen.   Mycket av den tidigare forskningen pekar på de positiva effekterna som utomhuspedagogiken har för elevers lärande. Utomhusundervisningen kan bland annat bidra till kreativa- och meningsfulla lärprocesser samtidigt som den kan hjälpa till att öka elevers motivation. Utomhuspedagogiken möjliggör en plats för lärande som berör både teori och praktik tillsammans. Denna typ av undervisning bidrar också till ökad fysisk aktivitet vilket bidrar till flera positiva hälsoeffekter. Samtidigt finns det en del faktorer som kan påverka lärarnas val av att använda utomhuspedagogik i undervisningen. Dessa kan bland annat vara stora elevgrupper och bristande resurser. Det har därför varit intressant att undersöka lärares användning av utomhuspedagogik och vilka positiva effekter de kan se på elevernas lärande.   Samtliga av lärarna i denna studie använder sig av utomhuspedagogik i sin undervisning. Lärarna anser att utomhuspedagogiken är en viktig undervisningsmetod. De tycker att de teoretiska- och praktiska arbetsformerna ska ske tillsammans för på bästa sätt kunna levandegöra lärandet för eleverna. Samarbete både i grupp och par är också en viktig del som gynnas av att undervisningen sker utomhus. Samtidigt som lärarna i studie tar upp om de faktorer som påverkar dem i valet av att ha undervisningen utomhus.

Syftet med den här studien är att undersöka vad det är som motiverar elever att lära samt undersöka om det föreligger någon skillnad i motivationsfaktorer mellan olika kurser. Parallellt med huvudsyftet har studien också ett delsyfte. Delsyftet är att undersöka om det finns ett mönster mellan en eventuell skillnad i elevers motivation i olika kurser samt vilka slutbetyg som eleverna erhåller i kurserna. Undersökningens fokus riktas mot de båda kurserna Entreprenörskap och företagande samt Företagsekonomi 2 vid Ekonomiprogrammet på ett sydsvenskt gymnasium. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex elever från årskurs två som vid tidpunkten för studiens genomförande undervisades parallellt i de båda kurserna. En kvantitativ granskning av slutbetyg i de båda kurserna utfördes också för läsåren 12/13-14/15. Analysen och bearbetningen av resultatet genomfördes utifrån teoretiska perspektiv med fokus på i huvudsak motivation, situerat och praktiskt lärande samt arbete i grupp. Studiens slutsats är att eleverna främst drivs av inre motivationsfaktorer i sin önskan att lära inom kursen Entreprenörskap och företagande. I kursen Företagsekonomi 2 är det snarare de yttre motivationsfaktorerna som dominerar hos eleverna. I viss mån visar också resultatet en liten koppling mellan högre inre motivation och ett högre utfall i betyg vid den undersökta skolan.

<p>Syftet med denna studie har varit att belysa elever och pedagogers upplevelser kring utomhuspedagogik, utifrån elevers lärande med utomhuspedagogiken som lärandesätt. Studien grundas utifrån gruppintervjuer med elever och pedagoger på två skilda skolor som bedriver utomhuspedagogik regelbundet. Dessa intervjuades åtskilda. Empirin från intervjuerna transkriberades, sorterades och sammanställdes till det kommande resultatet. </p><p>Studien visar att majoriteten av eleverna och pedagogerna ser utomhuspedagogik som positivt. Dessa parter förknippar pedagogiken med praktiskt lärande, varierat arbetssätt och ämnesintegrering. Genom studien framkommer det att utomhuspedagogik erbjuder ett flertal vinster exempelvis hälsan och motoriken förbättras samtidigt som det sociala samspelet stimuleras. För att skapa en tydligare och djupare bild av elevers och pedagogers ordval vid beskrivning av deras upplevelse kring utomhuspedagogik har vi valt att sammanställa positiva respektive negativt laddade ord. Studien visar att positivt laddade ord hos elever och pedagoger överväger, samt att eleverna och pedagogerna använder sig utav liknande ord vid beskrivningar av deras upplevelser, tankar och erfarenheter. Genom studien framkommer det att de ord som används i positiv bemärkelse speglar pedagogiken som lärandesätt medan negativt laddade ord som användes reflekterade förhållanden runt pedagogiken exempelvis vädret. <strong></strong></p>

Syftet med denna studie har varit att belysa elever och pedagogers upplevelser kring utomhuspedagogik, utifrån elevers lärande med utomhuspedagogiken som lärandesätt. Studien grundas utifrån gruppintervjuer med elever och pedagoger på två skilda skolor som bedriver utomhuspedagogik regelbundet. Dessa intervjuades åtskilda. Empirin från intervjuerna transkriberades, sorterades och sammanställdes till det kommande resultatet.  Studien visar att majoriteten av eleverna och pedagogerna ser utomhuspedagogik som positivt. Dessa parter förknippar pedagogiken med praktiskt lärande, varierat arbetssätt och ämnesintegrering. Genom studien framkommer det att utomhuspedagogik erbjuder ett flertal vinster exempelvis hälsan och motoriken förbättras samtidigt som det sociala samspelet stimuleras. För att skapa en tydligare och djupare bild av elevers och pedagogers ordval vid beskrivning av deras upplevelse kring utomhuspedagogik har vi valt att sammanställa positiva respektive negativt laddade ord. Studien visar att positivt laddade ord hos elever och pedagoger överväger, samt att eleverna och pedagogerna använder sig utav liknande ord vid beskrivningar av deras upplevelser, tankar och erfarenheter. Genom studien framkommer det att de ord som används i positiv bemärkelse speglar pedagogiken som lärandesätt medan negativt laddade ord som användes reflekterade förhållanden runt pedagogiken exempelvis vädret.

Denna kunskapsöversikt syftar till att undersöka forskning som berör området utomhuspedagogik med inriktning matematik. Vidare syftar undersökningen på att utreda hur lärare och elever upplever utomhuspedagogik som metod i matematik. Urvalet samlades in genom sökningar i databasen Primo och samtliga artiklar utgår från förbestämda urvalskriterier. Artiklarna är publicerade i Norden, Europa och USA samt innehåller bland annat orden: outdoor teaching, outside mathematic och mathematic didactic outside. Artiklarna analyserades och användes som grund för denna kunskapsöversikt. Urvalet slutade på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet från kunskapsöversiktens artiklar visar på positiva effekter av utomhusundervisning i matematik. Elever gynnas av att vistas utomhus både fysiskt och psykiskt. Utomhusundervisningen bidrar till att eleverna får möjlighet att använda fler sinnen samt ett praktiskt görande, vilket kan skapa goda möjligheter till en kunskapsutveckling. Resultatet visar även att utomhuspedagogik har god inverkan på relationsskapande. Vidare visar resultatet på att elevernas begrepps- och kommunikationsförmåga ökar vid utomhusundervisning. Resultatet visar att lärarna ser arbetsmetoden som positiv, dock ser de undervisningsmetoden som tidskrävande. Dessutom uppfattar eleverna utomhusundervisning som positiv, då flertalet upplevde att deras motivation och intresse ökade. Vidare upplevde eleverna att utomhus var en plats där de lättare vågade uttrycka sig då platsen ansågs vara mer neutral. Resultatet från artiklarna pekar på att utomhusundervisning är något som gynnar eleverna i deras kunskapsutveckling och att de flesta av lärarna och eleverna var positivt inställda till utomhusmatematik. Både lärarna och eleverna menar att utomhusmiljön kan göra matematiken mer begriplig eftersom praktiska uppgifter kan ge konkreta resultat. Det är intressant att beakta lärarnas upplevelser av undervisningsmetoden eftersom de belyser vikten av det praktiska arbetet, men i klassrummet dominerar i stället den traditionella läroboken.