I studien undersöktes hur texterna i tre läromedel för målgruppen nyanlända och andraspråkselever förhöll sig till begreppet lättläst. Detta genom att analysera texternas olika nivåer av läsbarhetsindex, kausalitet, röst och ämnesrelaterade ord för att i resultatet och jämförelsen dem emellan besvara detta på basis av forskning om språk och kunskapsutvecklande arbetssätt. Resultatet visade att läsbarhet och begreppet lättläst är komplext och även om där förekom en högre grad av röst eller kausala samband i texten innebar det inte att texten per automatik var lättläst. Det visade sig att i avsaknaden av orsak och verkansamband i en text försvårades kausaliteten oavsett textens svårighetsgrad. Det blev också tydligt att förekomsten av polysema ord och funktionsord påverkar receptionen av innehållet.Resultatet gav också en indikation på hur viktiga läromedel- och textval är i undervisningen. De utvalda texterna fick samma LIX-värde vid beräkningen trots att de låg på olika svårighetsnivåer och en slutsats från detta kan dras att detta värde inte enbart kan utgöra ett mått på om ett läromedel eller text är lättläst utan det måste en kombination av olika variabler få avgöra.

Personer med annat modersmål än svenska är en av flera målgrupper för lättläst litteratur, och lättlästa texter rekommenderas att användas inom undervisningen för svenska som andraspråk. Det har dock förts kritik mot lättlästa texter och deras lämplighet för personer med annat modersmål än svenska. Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka om den lättlästa versionen av Kejsarn av Portugallien har större förutsättningar för läsförståelse för andraspråksläsare än originalversionen. Konkret är syftet att undersöka läsbarheten hos en lättläst text och dess originalversion utifrån variablerna röst och kausalitet, då dessa är drag som har visat öka förståelsen av texter hos andraspråkstalare. Metoden som använts i denna uppsats är en kvantitativ typ av textanalys där jag räknat förekomster av olika språkliga drag kopplade till variablerna röst och kausalitet. Materialet för undersökningen är det första kapitlet i Kejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf och dess lättlästa version. Analysen visade att vissa aspekter av röst var mer framträdande i den lättlästa texten, men att originaltexten överlag hade en högre grad av både röst och kausalitet. Det innebär att den lättlästa texten inte är mer läsbar än sitt original enligt de undersökta variablerna. En kompletterande kvalitativ analys eller testning av andraspråkstalares förståelse av de olika texterna behövs för att med säkerhet kunna avgöra om någon av texterna är mer lättläst.

I studien undersöks i vilken grad läsbarhetsvariablerna röst och kausalitet förekommer i tre läroböcker för samhällskunskap i grundskolans senare år. De tre läromedlen, av vilken en enligt förlaget är bearbetad till lättläst språk, jämförs avseende dessa variabler och resultatet sätts även i relation till Läsbarhetsindex (LIX), ett annat mått på läsbarhet. Hypotesen är att den lättlästa versionen innehåller en högre grad av kausalitet och röst för ökad läsbarhet. Resultatet visar att alla böckerna har inslag av både röst och kausalitet men att dessa skulle kunna utvecklas för att öka läsbarheten. Inget av läromedlen når upp till högsta nivå när det gäller kriterierna för röst och det som saknas är ofta närhetsskapande drag som läsartilltal, frågor och förtrolighetsskapande pronomen som "du" och "vi". I alla tre textutdragen förkla-ras orsakssammanhang med kausala konnektorer, men i olika grad. Den lättlästa texten har ett lätt språk men den är inte mer läsbar än de övriga texterna när det handlar om röst och kausa-litet. Hypotesen om det lättlästa läromedlet stämmer alltså inte. Texterna hamnar på samma nivå vid en LIX-beräkning, trots att texterna är mycket olika både avseende röst och kausali-tet. En slutsats är därmed att läsbarhet inte bör studeras utifrån enstaka läsbarhetsvariabler utan en kombination av olika variabler ger ett mer heltäckande resultat.

Under 2010-talet har Sverige tagit emot människor från andra länder. I många skolor runtom i Sverige studerar elever som inte har svenska som modersmål. Vilket kan bidra till att det blir mer ansträngande för en andraspåkselev att tillgodogöra sig undervisningen i jämförelse med en elev med svenska som modersmål. Enligt den nuvarande läroplanen ska undervisning anpassas utefter eleverna och utbildningen ska ge elever förutsättningar som krävs för att genomgå studierna. Denna uppsats syftar till att undersöka läsbarheten i Nationella proven, 2013, för två årskurser. De undersökta texterna är tre sakprosatexter från respektive årskurs (6 och 9). Syftet är också att studera vilka förutsättningar som finns i texterna vad gäller röst och kausalitet, utifrån ett läsbarhetsperspektiv.  Tidigare forskning pekar på att röst och kausalitet kan vara två språkliga variabler som bidrar positivt till läsförståelsen, i synnerhet för andraspråkstalare. Röst kan delas upp i tre underkategorier; dynamik, muntlighet och närhet. Studien är både kvantitativ och kvalitativ. Genom att räkna olika typer av ordklasser kan värden erhållas och jämföras. Även utdrag ur de undersökta texterna presenteras och diskuteras.  Resultatet visar att de undersökta texterna innehåller röst och kausalitet i varierande grad. De flesta texternas värden ligger runt vad tidigare forskare anser läroböcker ska ligga på.

Despite having a philosophical grounding from empiricism that spans some centuries, the algorithmization of causal discovery started only a few decades ago. This formalization of studying causal relationships relies on connections between graphs and probability distributions. In this setting, the task of causal discovery is to recover the graph that best describes the causal structure based on the available data. A particular class of causal discovery algorithms, called constraint-based methods rely on Directed Acyclic Graphs (DAGs) as an encoding of Conditional Independence (CI) relations that carry some level of causal information. However, a CI relation such as X and Y being independent conditioned on Z assumes the independence holds for all possible values Z can take, which can tend to be unrealistic in practice where causal relations are often context-specific. In this thesis we aim to develop constraint-based algorithms to learn causal structure from Context-Specific Independence (CSI) relations within the discrete setting, where the independence relations are of the form X and Y being independent given Z and C = a for some a. This is done by using Context-Specific trees, or CStrees for short, which can encode CSI relations. / Trots att ha en filosofisk grund från empirism som sträcker sig över några århundraden, algoritm isering av kausal upptäckt startade för bara några decennier sedan. Denna formalisering av att studera orsakssamband beror på samband mellan grafer och sannolikhetsfördelningar. I den här inställningen är kausal upptäckt att återställa grafen som bäst beskriver kausal strukturen baserat på tillgängliga data. En särskild klass av kausala upptäckts algoritmer, så kallade begränsnings baserade metoder, är beroende av Directed Acyclic Graphs (DAG) som en kodning av förhållanden med villkorlig självständighet (CI) som bär någon nivå av kausal information. En CI-relation som X och Y är oberoende förutsatt att Z förutsätter att oberoende gäller för alla möjliga värden som Z kan ta, vilket kan vara orealistiskt i praktiken där orsakssamband ofta är kontextspecifika. I denna avhandling strävar vi efter att utveckla begränsnings baserade algoritmer för att lära kausal struktur från Contex-Specific Independence (CSI) -relationer inom den diskreta miljön, där självständighet relationerna har formen X och Y är oberoende med tanke på Z och C = a för vissa a. Detta görs genom att använda sammanhang specifika träd, eller kortfattat CStrees, som kan koda CSI-relationer.

Syftet med studien har varit att undersöka en läromedelstexts läsbarhet i ämnet svenska som andraspråk för årskurs 7–9. Metoden som använts är metodkombination, vilket innebär en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. De viktigaste resultaten i studien är att läromedelstexten innehåller läsbarhetsfaktorer som kan försvåra läsbarheten, såsom statiska verb, obestämda pronomen, grammatiska metaforer och ämnesord. Det kan också försvåra läsbarheten att läromedelstexten innehåller mycket få kausala konnektorer. Läsbarhetsfaktorer som underlättar läsbarheten är att läromedelstexten innehåller mycket få satsförkortningar, ett antal dynamiska verb och att den innehåller röst. Resultatet visar även på att lix, som är en metod att mäta om läromedelstexter är lätt- eller svårlästa, är ett otillräckligt mätverktyg som endast visar en liten del av en läromedelstexts läsbarhet. Det tydliggörs i resultatet att det är flera läsbarhetsfaktorer som måste tas hänsyn till när läromedel väljs för att läromedelstexterna inte ska vara för svåra för eleverna.

It is often claimed that interactionistic substance dualism is causally problematic. In this paper I review some of the most common causality-based objections to interactionistic substance dualism: the problem of interaction, the exclusion problem, problems from the conservation laws of physics and Chalmers' argument from psychons. The claim that the nature of causality precludes causal relations between the physical and the non-physical is argued to lack sufficient support. It is also argued that the dualist does not need to accept the causal completeness of physics or that the conservation laws of physics applies universally. Further, I argue that Chalmers' argument from psychons rests on incorrect assumptions about the relation between conceivability and possibility and that Kims’ pairing problem can be solved by the soul existing in space. The conclusion is that while we can't be absolutely certain that there is a non-physical substance, there are no obstacles for such a substance to relate causally to the physical if it exists. / It is often claimed that interactionistic substance dualism is causally problematic. In this paper I review some of the most common causality-based objections to interactionistic substance dualism: the problem of interaction, the exclusion problem, problems from the conservation laws of physics and Chalmers' argument from psychons. The claim that the nature of causality precludes causal relations between the physical and the non-physical is argued to lack sufficient support. It is also argued that the dualist does not need to accept the causal completeness of physics or that the conservation laws of physics applies universally. Further, I argue that Chalmers' argument from psychons rests on incorrect assumptions about the relation between conceivability and possibility and that Kims’ pairing problem can be solved by the soul existing in space. The conclusion is that while we can't be absolutely certain that there is a non-physical substance, there are no obstacles for such a substance to relate causally to the physical if it exists.

Even though omissions are recognized as grounds for liability in Swedish tort law, they have been described as something special in the legal debate. One way to put it is that liability for omissions is an exception in regard to the general rule of liability for negligence. Nevertheless, the ever-growing mass of regulations in society paired with higher demands for safety can be assumed to give liability for omissions greater importance in the future. The topic for this paper is the difficulties that arise when the general rule of liability for negligence in Swedish tort law is applied on omissions. Amongst the problems treated are the definition of omissions, omissions in relation to causation, the higher degree of normative evaluation needed for establishing liability for omissions, and the general situations in which liability for omissions can be established. The study is centred around some earlier works by Swedish legal scholars and case law from the Swedish Supreme Court. Particularly, the case NJA 2013 s. 145 and some subsequent cases that refer to this case are examined and evaluated. The central conclusions drawn from the examination are collectedly presented in chapter six and are as follows.   The distinction between omissions and positive action is vague due to the fact omissions can be rephrased as an active action and vice versa. This poses a reason for not differentiating the general rule of liability for negligence in regard to omissions. Even though the opposing view has been defended by some in the legal debate, practical reasons call for omissions to be viewed as able to cause damage in an ontological sense. This conclusion is based on the fact that the Supreme Court has explicitly discussed omissions and causation in recent caselaw. The special model for tort liability and omissions that was introduced through NJA 2013 s. 145 has a considerable scope of applicability, even though it has been fiercely criticized. The conventional theory for understanding causation leads to a non-satisfactory result when applied on omissions, since its “but for-test” does not demarcate a potential tortfeasor. The solution is a greater degree of normative evaluation of the situation, which is expressed in terms of a requirement of a duty to act for tort liability. A duty to act should be understood as a general requirement of connection between the negligence of the potential tortfeasor and the source of harm or the protected interest.

I denna uppsats testar jag kausalitet mellan marknadsskapande institutioner och tillväxtrelaterade variabler samt omvänt. Detta görs på en panel bestående av 15 länder i Central- och Östeuropa (CEE) under perioden mellan år 1996 och 2019. Metoden bygger på test för Granger-kausalitet i paneldata, SY-GMM med faktoriserade instrument och kvantilregression. Resultaten indikerar svagt på en utbytesrelation men är inte robust och slutsatser är därför att kausalitet ej kan påvisas i någon riktning. AI har använts för att extrahera test för unit root och sätta asterisker på regressionskoefficienterna. / In this thesis I apply methods for panel data analysis in order to test the causal relationship between market engaging instituions and economic growth. The panel consists of data gathered from multiple institutional indices and covers 15 countries in Central and Eastern Europe (CEE) between the years 1996 and 2019. The methods include panel Granger-causality tests, SY-GMM with factorized instruments and panel quantile regression. The findings are inconclusive but suggests a feedback relation between institutional measures and growth related variables. The conclusion however, is that causality can not be indentified in any direction. AI has been used to extract p-values from tests for unit root and to add asterisks to the regression coefficients.

No description available.