This essay focuses on four different aspects of readability: voice, causality, advanced words and the LIX-value of words. Each of these four facilitates or aggravates reading comprehension for students, which is further defined in the paper. The study is an analysis of textbooks in history for 8th grade from a second language perspective. In terms of voice, causality, advanced words and the LIX-value of words, the study shows that books with higher grades of causality and voice and lower grades of advanced words as well as a low degree of LIX-value are better for students to work with. / Uppsatsen lägger fokus på fyra olika aspekter kring läsbarhet: röst, kausalitet, avancerade ord och läsbarhetsindex. Var och en av dessa fyra underlättar eller försvårar läsförståelsen för elever vilket definieras vidare i uppsatsen. Grunden för analysen är byggd på undersökningar av undervisningsmaterial i historia för årskurs 8 från ett andraspråksperspektiv. Med utgångspunkt i röst, kausalitet, avancerade ord och ords läsbarhetsindex visar studien att läroböcker med en högre grad av röst och kausalitet samt en lägre grad av avancerade ord och läsbarhetsindex är lämpligare för andraspråkselever att arbeta med.

No description available.

Bakgrund:  Balanserat styrkort är en ledningsmetod och en styrfilosofi för att styra organisationer. Det fungerar som ett ramverk och verktyg för att mäta, följa upp och hantera prestationer. Enligt Kaplan och Norton innefattar balanserat styrkort fyra perspektiv, det finansiella perspektivet, kundperspektivet, processperspektivet samt utvecklingsperspektivet. Perspektiven utgör en hierarkisk ordning med ett kausalt samband mellan respektive perspektiv. Få studier har fastställt kausalitet i samband med användning av balanserat styrkort som Kaplan och Norton (1992) tidigare beskrivit vara en stor del av ett väl balanserat styrkort. Genom att undersöka en förvaltning i offentlig sektor erhålls därför en uppfattning kring hur det balanserade styrkortet är uppbyggt i dess verksamhet och om kausalitet råder mellan de fyra perspektiven. Studien fokuserar på en förvaltnings introduktion av det balanserade styrkortet och hur detta används och dess effekter, samt om offentliga sektorn innehar kausalitet mellan de fyra perspektiven.  Syfte:  Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur det uppställda balanserade styrkortet används inom omsorgsförvaltningens aktiviteter och utreda om det råder kausalitet mellan perspektiven.  Metodval:  Forskningsstudiens tillvägagångssätt utgår från en kvalitativ metod, där en fallstudie har genomförts i Kristianstad kommuns omsorgsförvaltning. Insamlingen av det empiriska materialet har erhållits genom åtta semistrukturerade intervjuer, med fyra verksamhetsutvecklare, tre medarbetare samt en planeringschef för förvaltningen. Empirin har kompletterats med sex dokument från kommunen. Den teoretiska referensramen syftar till att skapa en förståelse för ämnet balanserat styrkort. Slutligen kopplas empirin till teorin i ett analysavsnitt.  Slutsats:  Det balanserade styrkortet tillämpas i omsorgsförvaltningens genom att i första hand fastställa kvalitetsmålen attraktivitet, trygghet, hållbarhet och ekonomi. Sedan tillämpas balanserat styrkort för att styra och följa upp verksamheternas aktiviteter genom att etablera nyckeltal med avseende på de fyra kvalitetsmålen. Styrkortet fungerar som en strategisk ram för hela förvaltningen som hjälper till att specificera och kommunicera målen samt koppla dem till konkreta indikatorer, det vill säga nyckeltal. Aktiviteterna i respektive perspektiv ger upphov till effekter i de andra dimensionerna i den hierarkiska ordningen, ett samband som tyder på kausalitet, en kedja aktiviteter som kan kopplas till en orsak-verkan-effekt. Genom att beakta kausaliteten mellan de fyra perspektiven som förekommer till följd av tillämpningen av balanserat styrkort kan förvaltningen uppnå sina mål på ett mer effektivt och strategiskt sätt. Det främjar en helhetssyn på verksamheten och hjälper till att skapa en balans mellan de olika dimensionerna. / Background: Balanced scorecard is a management method and a management philosophy for managing organizations. It serves as a framework and tool for measuring, tracking and managing performance. According to Kaplan and Norton, the balanced scorecard includes four perspectives, the financial perspective, the customer perspective, the internal business process perspective and the learning and growth perspective. The perspectives constitute a hierarchical order with a causality between them. Few studies have established causality associated with the use of the balanced scorecard that Kaplan and Norton (1992) previously described as a major component of a well-balanced scorecard. By examining an administration in the public sector, an idea is therefore obtained about how the balanced scorecard is structured in its operations and whether causality prevails between the four perspectives. The study will focus on an administration's introduction of the balanced scorecard and how this is used and its effects, as well as whether the public sector holds causality between the four perspectives.  Purpose:  The purpose of this study is to create an understanding of how a balanced scorecard is used within the activities of the care administration and to investigate whether there is causality between the perspectives.  Method:  The study's approach is based on a qualitative method, where a case study has been carried out in Kristianstad municipality's care administration. The collection of the empirical material has been obtained through eight semi-structured interviews, with four business developers, three employees and a planning manager for the administration. The empiricism has been supplemented with six documents from the municipality. The theoretical frame of reference aims to create an understanding of the subject of the balanced scorecard. Finally, the empirical evidence is linked to the theory in an analysis section.  Conclusion:  The balanced scorecard is applied in care management by primarily determining the quality goals of attractiveness, safety, sustainability and economy. A balanced scorecard is then applied to manage and follow up the operations' activities by establishing key performance indicators with regard to the four quality objectives. The scorecard functions as a strategic framework for the entire administration that helps specify and communicate the goals and link them to concrete indicators, i.e key performance indicators. The activities in each perspective give rise to effects in the other dimensions of the hierarchical order, a connection that indicates causality and a chain of activities that can be linked to a cause-effect-effect. By considering the causality between the four perspectives that occur as a result of the application of the balanced scorecard, management can achieve its goals in a more efficient and strategic way. It promotes a holistic view of the business and helps to create a balance between the different dimensions, such as the financial perspective, the citizen perspective, the employee perspective and the development perspective.

Housing bubbles could have a great impact on the economy of a country, especially for a country as large as China. Therefore, it is necessary to evaluate the housing bubble situation of a region. Based on the classification of cities, this research has selected Yangzhou as the main research sample to predict the overall situation of housing bubble in third-level cities in China. The paper integrates the relevant theories and methods of the housing bubble research mentioned in the literature, and seeks out a set of suitable real estate bubble research methods: using ADF test, EG cointegration analysis to see whether the indicators are suitable as variables in the Granger causality test and regression analysis, and then perform regression analysis on the appropriate variables and housing prices to judge the real estate bubble. Also, the result of Yangzhou is applied to compare with that of Beijing and Shanghai so as to get the difference of real estate markets between first- and third-level cities. / Bostadsbubblor kan ge allvarlig inverkan på ett lands ekonomi, särskilt för ett så stort land som Kina. Därför är det nödvändigt att utvärdera om eventuella bostadsbubblor förekommer i olika regioner. I detta arbete analyseras förekomsten av en bostadsbubbla i en av Kinas städer i den tredje storleksklassen enligt det kinesiska klassificeringssystemet. Studieobjektet som valts är Yangzhou. I uppsatsen diskuteras de relevanta teorier och metoder som förekommer i litteraturen för analys av bostadsbubblor och ett antal metoder tillämpas. ADF-test och Engel-Grainer-kointegration används för att avgöra vilka av de tillgängliga marknadsindikatorerna som är lämpliga att använda vid test av Granger-kausalitet och i regressionsanalyser. Regressioner med de utvalda variablerna görs sedan mot bostadspriser för att erhålla mått på förekomsten av en bostadsbubbla. De empiriska resultaten från studien jämförs också med resultat för Beijing and Shanghai för att påvisa skillnader mellan marknaderna i städer av första respektive tredje storleksklassen.

Denna studie undersöker elevers förklaringar i det nationella provet 2014. Provet skall tas i särskilt beaktning och därmed är det viktigt att förstå hur elever förklarar historiska skeenden vid provtillfället. Syftet med studien är att undersöka elevers uttryck av historiska förklaringar när de resonerar om orsaker till Förintelsen, Gulag och slavhandeln över Atlanten. Frågeställningarna utgår från elevers hantering av tankebegrepp och de mönster som återfinns i deras förklaringar. För studien användes en kvalitativ metod där 53 katalogiserade prov som bedömts med A analyserades. Resultatet delades upp i två grupper: Elevers hantering av kausalitet samt elevers hantering av aktör och struktur. Materialet inhämtades från arkivet vid Malmö Universitet, som på uppdrag av Skolverket utvecklar och utvärderar det nationella provet i historia. Resultatet visar att elever uttrycker komplexa förklaringar utifrån kausalitet och ett implicit förklarande av aktör och struktur. Därutöver visade resultatet att elever lägger stor vikt vid aktörers intentioner i sina framställningar av historia. Studien visar också att komplexiteten i förklaringarna skiljer sig mellan de olika frågorna, möjligtvis då de har olika platser i historiekulturen. Därutöver är en av studiens slutsatser att lärare i sin undervisning måste vara medvetna om hur de förklarar historiska skeenden. Studien visar ett behov av mer forskning kring hur lärare undervisar om svårhanterliga historiska skeenden och hur marginaliserade grupper framställs av lärare.

2015 is a turning point in the common history where the 2030 Agenda has set 17 Sustainable Development Goals (SDGs) to transform our world into a thriving and sustainable society in which humankind’s well-being is ensured while protecting the planet’s environmental boundaries. The same year, the European Commission adopted its first Circular Economy Action Plan with 54 actions to be implemented with a concise milestone: closing the loop. This inspiring concept of shifting to a Circular Economy (CE) in opposition to a linear economy is now gaining tremendous attention worldwide in the light of the emergency of redesigning our society to accelerate the journey towards a sustainable development. To successfully make this transition, a systemic change is required and it is a necessity to join forces to implement an extensive collaboration needed to align those two far reaching commitments. Thus, this study scrutinizes the interconnections between the CE targets and the SDGs targets using unique pairs of indicator time-series from 2000 to 2019 for 28 member states of the European Union (EU). The Global SDG Indicators Database and the Circular Economy Monitoring Framework of the European Commission were selected to perform this analysis. Firstly the correlations are disentangled into synergies for positive correlations and trade-offs for negative correlations using the Spearman’s rank correlation. Secondly this study aims at going further in the interpretation by examining causality in correlations found through a Transfer Entropy (TE) model measuring the power of coupling strength for two possible causal directions. This means that the directionality is assessed in a correlation by understanding which indicator in a pair is the cause and which is its effect. Hence a synergy could either be due to a positive impact of a CE target on a SDG target or to a SDG target that enhances a CE target. An analogous analysis is performed for a tradeoff. Broadly, the outcomes highlight a stronger causality in the interconnections in the direction CEtowards SDGs and overall the results show more positive interconnections with 22.43% of share than negative ones with 8.62% of share. The highest share of positive impacts of the CE on the SDGs isfound with SDG 7 (Affordable and Clean Energy), SDG 3 (Good Health and Well-Being) and SDG 15(Life on Land) while the highest share of negative impacts of the CE on the SDGs is found with SDG 2(Zero Hunger), SDG 9 (Industry, Innovation and Infrastructure) and SDG 10 (Reduced Inequalities). Additionally, the study identifies various speeds of development between countries in the alignmentof their SDGs progress and CE implementation. United Kingdom, Spain and France gather the best results in term of positive interconnections while Italy, Latvia and Luxembourg appear to have the highest share of negative interconnections. To succeed in both commitments, identified synergiesshould be leveraged and trade-offs efficiently tackled. / År 2015 var en vändpunkt i den gemensamma historien när Agenda 2030 satte de 17 Globala Målenför hållbar utveckling (SDGs) som syftar till att omvandla vår värld till ett välmående och hållbartsamhälle där mänsklighetens välbefinnande säkerställs samtidigt som planetens miljögränserskyddas. Samma år antog den Europeiska Kommissionen sin första handlingsplan för cirkulärekonomi med 54 åtgärder som ska genomföras med en enda milstolpe: att sluta kretsloppet. Detta inspirerande koncept om att byta till en cirkulär ekonomi (CE) i stället för en linjär ekonomi får nu stor uppmärksamhet över hela världen i ljuset av det akuta behovet av att omforma vårt samhälle för att påskynda övergången till en hållbar utveckling. För att lyckas med denna övergång krävs en systemförändring och ett omfattande samarbete är nödvändigt för att sammanfoga dessa två omfattande åtaganden. Därmed undersöker denna studie kopplingarna mellan CE-målen och SDG delmålen med hjälp av unika par av indikatortidsserier från 2000 till 2019 för 28 medlemsstater av Europeiska Unionen (EU). ”The Global SDG Indicators Database” och ”The Circular EconomyMonitoring Framework” av den Europeiska Kommissionen valdes ut för denna analys. Först kopplas korrelationerna loss till synergier för positiva korrelationer och avvägningar för negativakorrelationer med hjälp av Spearmans rangkorrelationskoefficient. Vidare syftar denna studie till att gå längre i tolkningen genom att undersöka kausalitet i de korrelationer som hittades med hjälp aven Transfer Entropy (TE)-modell för att mäta kopplingsstyrkan för två möjliga kausala riktningar. Detta innebär att riktningen i en korrelation bedöms genom att förstå vilken indikator i paret som är orsaken och vilken som är verkan. En synergi kan alltså bero på en positiv inverkan av ett av CEmålen på ett av SDG-delmålen eller tvärtom. En likartad analys utförs för en avvägning. På det helataget visar resultaten på en starkare kausalitet i kopplingarna i riktning från CE-målen till SDGdelmålen, och överlag visar resultaten att det finns fler positiva sammankopplingar med 22.43% än negativa med 8.62%. Den högsta andelen av CE-målens positiva effekter på SDG-delmålen återfinnsför mål 7 (Hållbar Energi för Alla), mål 3 (God Hälsa och Välbefinnande) och mål 15 (Ekosystem ochBiologisk Mångfald) medan den högsta andelen negativa effekter på SDG-delmålen återfinns för mål2 (Ingen Hunger), mål 9 (Hållbar Industri, Innovationer och Infrastruktur) och mål 10 (Minskad Ojämlikhet). Dessutom identifierar studien olika utvecklingshastigheter mellan länderna när det gäller deras framsteg i SDG-delmålen och genomförandet av CE-målen. Storbritannien, Spanien och Frankrike har de bästa resultaten när det gäller positiva sammankopplingar medan Italien, Lettland och Luxemburg tycks ha den högsta andelen negativa sammankopplingar. För att lyckas med både SDG och CE bör identifierade synergieffekter utnyttjas och kompromisser hanteras effektivt.