Denna studie undersöker elevers förklaringar i det nationella provet 2014. Provet skall tas i särskilt beaktning och därmed är det viktigt att förstå hur elever förklarar historiska skeenden vid provtillfället. Syftet med studien är att undersöka elevers uttryck av historiska förklaringar när de resonerar om orsaker till Förintelsen, Gulag och slavhandeln över Atlanten. Frågeställningarna utgår från elevers hantering av tankebegrepp och de mönster som återfinns i deras förklaringar. För studien användes en kvalitativ metod där 53 katalogiserade prov som bedömts med A analyserades. Resultatet delades upp i två grupper: Elevers hantering av kausalitet samt elevers hantering av aktör och struktur. Materialet inhämtades från arkivet vid Malmö Universitet, som på uppdrag av Skolverket utvecklar och utvärderar det nationella provet i historia. Resultatet visar att elever uttrycker komplexa förklaringar utifrån kausalitet och ett implicit förklarande av aktör och struktur. Därutöver visade resultatet att elever lägger stor vikt vid aktörers intentioner i sina framställningar av historia. Studien visar också att komplexiteten i förklaringarna skiljer sig mellan de olika frågorna, möjligtvis då de har olika platser i historiekulturen. Därutöver är en av studiens slutsatser att lärare i sin undervisning måste vara medvetna om hur de förklarar historiska skeenden. Studien visar ett behov av mer forskning kring hur lärare undervisar om svårhanterliga historiska skeenden och hur marginaliserade grupper framställs av lärare.