Bakgrund:  Balanserat styrkort är en ledningsmetod och en styrfilosofi för att styra organisationer. Det fungerar som ett ramverk och verktyg för att mäta, följa upp och hantera prestationer. Enligt Kaplan och Norton innefattar balanserat styrkort fyra perspektiv, det finansiella perspektivet, kundperspektivet, processperspektivet samt utvecklingsperspektivet. Perspektiven utgör en hierarkisk ordning med ett kausalt samband mellan respektive perspektiv. Få studier har fastställt kausalitet i samband med användning av balanserat styrkort som Kaplan och Norton (1992) tidigare beskrivit vara en stor del av ett väl balanserat styrkort. Genom att undersöka en förvaltning i offentlig sektor erhålls därför en uppfattning kring hur det balanserade styrkortet är uppbyggt i dess verksamhet och om kausalitet råder mellan de fyra perspektiven. Studien fokuserar på en förvaltnings introduktion av det balanserade styrkortet och hur detta används och dess effekter, samt om offentliga sektorn innehar kausalitet mellan de fyra perspektiven.  Syfte:  Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur det uppställda balanserade styrkortet används inom omsorgsförvaltningens aktiviteter och utreda om det råder kausalitet mellan perspektiven.  Metodval:  Forskningsstudiens tillvägagångssätt utgår från en kvalitativ metod, där en fallstudie har genomförts i Kristianstad kommuns omsorgsförvaltning. Insamlingen av det empiriska materialet har erhållits genom åtta semistrukturerade intervjuer, med fyra verksamhetsutvecklare, tre medarbetare samt en planeringschef för förvaltningen. Empirin har kompletterats med sex dokument från kommunen. Den teoretiska referensramen syftar till att skapa en förståelse för ämnet balanserat styrkort. Slutligen kopplas empirin till teorin i ett analysavsnitt.  Slutsats:  Det balanserade styrkortet tillämpas i omsorgsförvaltningens genom att i första hand fastställa kvalitetsmålen attraktivitet, trygghet, hållbarhet och ekonomi. Sedan tillämpas balanserat styrkort för att styra och följa upp verksamheternas aktiviteter genom att etablera nyckeltal med avseende på de fyra kvalitetsmålen. Styrkortet fungerar som en strategisk ram för hela förvaltningen som hjälper till att specificera och kommunicera målen samt koppla dem till konkreta indikatorer, det vill säga nyckeltal. Aktiviteterna i respektive perspektiv ger upphov till effekter i de andra dimensionerna i den hierarkiska ordningen, ett samband som tyder på kausalitet, en kedja aktiviteter som kan kopplas till en orsak-verkan-effekt. Genom att beakta kausaliteten mellan de fyra perspektiven som förekommer till följd av tillämpningen av balanserat styrkort kan förvaltningen uppnå sina mål på ett mer effektivt och strategiskt sätt. Det främjar en helhetssyn på verksamheten och hjälper till att skapa en balans mellan de olika dimensionerna. / Background: Balanced scorecard is a management method and a management philosophy for managing organizations. It serves as a framework and tool for measuring, tracking and managing performance. According to Kaplan and Norton, the balanced scorecard includes four perspectives, the financial perspective, the customer perspective, the internal business process perspective and the learning and growth perspective. The perspectives constitute a hierarchical order with a causality between them. Few studies have established causality associated with the use of the balanced scorecard that Kaplan and Norton (1992) previously described as a major component of a well-balanced scorecard. By examining an administration in the public sector, an idea is therefore obtained about how the balanced scorecard is structured in its operations and whether causality prevails between the four perspectives. The study will focus on an administration's introduction of the balanced scorecard and how this is used and its effects, as well as whether the public sector holds causality between the four perspectives.  Purpose:  The purpose of this study is to create an understanding of how a balanced scorecard is used within the activities of the care administration and to investigate whether there is causality between the perspectives.  Method:  The study's approach is based on a qualitative method, where a case study has been carried out in Kristianstad municipality's care administration. The collection of the empirical material has been obtained through eight semi-structured interviews, with four business developers, three employees and a planning manager for the administration. The empiricism has been supplemented with six documents from the municipality. The theoretical frame of reference aims to create an understanding of the subject of the balanced scorecard. Finally, the empirical evidence is linked to the theory in an analysis section.  Conclusion:  The balanced scorecard is applied in care management by primarily determining the quality goals of attractiveness, safety, sustainability and economy. A balanced scorecard is then applied to manage and follow up the operations' activities by establishing key performance indicators with regard to the four quality objectives. The scorecard functions as a strategic framework for the entire administration that helps specify and communicate the goals and link them to concrete indicators, i.e key performance indicators. The activities in each perspective give rise to effects in the other dimensions of the hierarchical order, a connection that indicates causality and a chain of activities that can be linked to a cause-effect-effect. By considering the causality between the four perspectives that occur as a result of the application of the balanced scorecard, management can achieve its goals in a more efficient and strategic way. It promotes a holistic view of the business and helps to create a balance between the different dimensions, such as the financial perspective, the citizen perspective, the employee perspective and the development perspective.