No description available.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare i engelska kommunicerar med sina elever i undervisningen för att skapa en atmosfär av aktivitet och lärande. För att undersöka ovanstående syfte har vi använt oss av observationer i kombination med ljudinspelningar för att ge en klar bild av kommunikationen i klassrummet. Totalt sex lärare i högstadiet och gymnasiet deltog i undersökningen och samtliga lärare observerades vid två tillfällen. I våra resultat framkommer det att lärarna i undersökningen använder sig främst av förfrågan som verbala yttringar i sin undervisning, tätt följt av befallningar. Lärarna använder sig av ett kroppsspråk som är starkt.

Syftet med studien är att se om de som besvarar ungdomars frågor om genitalier, sexpraktik och sexualitet på nätet kan vara delaktiga i att re_producera normer kring dessa ämnen i och med sina språkliga val. Studien ämnar också se om dessa re_produktioner, i sådana fall, skiljer sig åt beroende på vilket kön frågeställaren uppfattas ha. Studien är en diskursanalys med utgångspunkt i vissa feministiska teorier om genusperformativitet och könsmaktsordning och utgår från den konstruktivistiska språksynen. Vidare metoder som använts är systemisk-funktionell grammatik med fokus på den interpersonella metafunktionen samt tematisk analys av de språkhandlingar som förmedlar en verklighet gentemot frågeställaren att hen ska göra något eller vilja något. Resultatet påvisar att Fråga UMO till viss del kan vara delaktiga i att re_producera normer kring kön och sex. Sett till materialet storlek är det dock inte särskilt vanligt förekommande. Fråga UMO använder inte så vitt skild grammatik beroende på om personen uppfattas som tjej eller kille utan snarare skiljer sig grammatiken åt beroende på om frågan ställs om genitalier eller sexpraktik/sexualitet. Dock kan vissa delar av resultatet härledas till tjejers och killars förväntade sexlust, till det faktum att killar mer sällan besöker ungdomsmottagningen samt att att vissa tabubelagda ämnen kan kopplas till ett specifikt kön. Slutsatsen som dras är att Fråga UMO skulle kunna låta bli att köna personer i sina svar för att vara mer inkluderande. De skulle också kunna byta namn på sina kategorier Tjejers underliv och Killars underliv till exempelvis ”Snippor och snoppar”. Dock finns det antagligen förklaringar till varför svaren formulerats som de gjort. Dels är målgruppen ungdomar mellan 13-25 år och ska således vända sig till både barn och vuxna. Sedan gör även den flyktiga och distanserade kommunikationssituationen det svårt för svararen att utmana normer som ligger i disposivet, det vill säga de normer som är ju djupt rotade i våra kulturer och samhällen att de ses om sanna och naturliga. Överlag verkar Fråga UMO försöka att ha ett så inkluderande och jämställt bemötande som möjligt.

Syftet med studien är att undersöka hur läsbarheten har förändrats och studera den språkliga och grafiska utvecklingen mellan fyra barnböcker där två är från 1950-talet och två är från 2000-talet. Metoden som har använts för att undersöka detta är Lennart Hellspongs läsbarhetsanalys och två stilfigurer epitet och appellation. Resultatet visar att läsbarhetsindexen är som högst i det äldre decenniet och att det yngre decenniet har ett normalt värde runt 25. Nominalkvoten för materialet är runt siffran 1, den högsta nominalkvoten är 1,21 och den lägsta 0,70. Den grafiska formen har förbättrats och språket är lättare att förstå i det yngre decenniet. Stilfiguren epitet är något som användes mer förr då det i nutid är överflödigt att skriva herr eller fru när en vuxen pratar och stilfiguren appellation var viktigare i det tidigare decenniet. Utifrån undersökningen dras slutsatsen att böcker från 2000-talet är mer lättförståeliga för målgruppen.

Problemformulering och syfte: Första gången de politiska partierna erbjöds att köpa reklamtid av de kommersiella tv-kanalerna var i samband med EU-valet 2009. Då tv ännu är ett av de starkaste medierna är det ett effektivt sätt för partierna att nå ut med sina budskap. Därför är det intressant att undersöka politiska valfilmers utveckling då vi nu har två Riksdagsval bakom oss där valfilmer har sänts i tv. Genom att undersöka filmerna på djupet ämnar vi ta reda på hur retoriken och bilderna i valfilmerna samverkar för, att övertyga väljaren, samt se hur partierna bygger upp sitt varumärke. Teori: I vår studie har vi utgått från den politiska kommunikationen som grund och därefter gjort djupdykningar i såväl varumärkesbyggande som det audio-visuella teorierna; retorisk och semiotisk analys. Metod och material: Vi har använt två kvalitativa metoder i vår studie - dels retorisk och dels semiotisk. Materialet utgörs av en valfilm för varje riksdagsparti och valår 2010 samt 2014. Riksdagspartierna har själva fått definiera vilken film som de anser vara deras officiella valfilm för respektive år. Slutsats: De viktigaste resultaten som framkom av undersökningen är att vänsterpartierna tenderar att använda sig mer av logos och informerande budskapsstrategier mer än Allianspartierna.  Negativt kampanjande förekommer heller inte i någon större utsträckning förutom hos Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. Endast tre partier håller kvar vid samma varumärkesbyggande profilfrågor i de två valfilmerna, övriga skiftar profilfråga mellan valen. Högerpartierna använder sig också i en högre grad av personifikation genom att använda sig av partiledaren i bild mer än vad vänsterpartierna gör.

Denna uppsats har som syfte att från två perspektiv identifiera skillnader mellan Sveriges fyra största rikstäckande dagstidningar. Synkront jämförs morgontidningar med kvällstidningar och diakront jämförs 2017 med 1997. Materialet består av respektive tidnings första två eller tre sidormed inrikesnyheter från ett datum per undersökt år. Primärt har läsbarhet och textuell struktur i huvudartikeln från varje tidning undersökts, samt disponering av ytan på alla de valda sidorna uppmätts. Resultatet visade, i enlighet med tidigare studier, att språket i morgontidningar var mer komplext än i kvällstidningar 1997, men att de närmat sig varandra 2017. Förhållandet mellan substantiv och verb visar på en uppdelning mellan morgon- och kvällstidningar med få ändringar över tid. Vaken antalet vänstertunga meningar eller det genomsnittliga antalet ord per meningvisade på någon tydlig trend upp eller ned. Antalet ord per rubrik hade från 1997 till 2017 i genomsnitt ökat med 1,2 ord per rubrik vilket kan tyda på att 2010-talets läsare i större utsträckning än tidigare förlitar sig på att rubrikerna förmedlar tillräcklig information. Vidare visar undersökningen att andelen artikeltext har ökat i förhållande till bilder och reklam, där bilderna tar ungefär lika mycket plats och reklam minskar. Detta kan tyda på att dagstidningarna idag i högre grad förlitar sig på annonsintäkter från internet, eller ökar andelen helsidesannonser, jämfört med tidigare.

Målet med denna uppsats är att dela och undersöka 31 språkgenrer med hjälp av en klusteranalys. Hypotesen är att modernare genrer sprungna ur den senaste digitala utvecklingen är mer lika talspråk trots att de är skrivna. Av detta kommer resultaten från genrerna SMS, Supersynkron chatt och Chattforum att lyftas fram i studien. För att besvara frågeställningen används fem hierarkiska metoder Average-, Complete- och Single-Linkage, Centroid, Ward´s och en icke-hierarkisk metod. Uppsatsen tar avstamp i tidigare forskning från Biber (1988), Jonsson (2013) och Berber (2014) där även datamaterial för alla genrerna förutom SMS hämtas ifrån. Resultaten från de olika metoderna skiljer sig något åt varvid Single-Linkage inte bedöms vara relevant för studien. Inledningsvis stämmer den uppsatta hypotesen. Vid en djupare analys visar det sig att de tre genrerna inte bara är väldigt olika de 28 andra genrerna utan även skiljer sig åt sinsemellan. För att förklara varför behövs en viss lingvistisk förståelse och till det används både tidigare forskningsresultat och bakgrundsfakta om genrerna. Skillnaderna kan bl.a. troligtvis förklaras av att personerna som för konversationerna har olika slags relationer till varandra och att chattarna respektive SMS används för olika ändamål.