I vår studie har vi undersökt utrikesjournalistikens förändring under de senaste tio åren, med fokus på mängden material och varifrån materialet kommer. Vi anser att utrikesrapporteringen har en betydelsefull roll, eftersom den bidrar till att vi förstår vår omgivning och världen vi lever i. Därför vill vi undersöka om, och i så fall hur, materialet på utrikessidorna har minskat. I vår studie ingår tre svenska morgontidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. Vi studerade artiklarna på utrikessidorna under en vecka åren 2002, 2007 och 2012 utifrån följande utgångspunkter: Varifrån kommer utrikesnyheterna rent geografiskt? Hur mycket material kommer från tidningarnas egna korrespondenter respektive hur mycket köps in från nyhetsbyråerna? För att besvara frågeställningarna gjorde vi en kvantitativ innehållsanalys av 785 utrikesartiklar i de tre tidningarna. Som komplement har vi även gjort en kvalitativ intervjustudie med medarbetare på respektive tidning och TT. Vi stödjer oss bland andra av medieforskaren Ulf Hannerz teori om att vissa delar av världen försvinner ur rapporteringen medan andra delar blir överbevakade. Vi har kommit fram till att det finns en nyhetsskugga över Sydamerika samt att Mellanöstern och USA är överbevakade. Materialet på utrikessidorna i de tre tidningarna vi har undersökt har minskat stadigt.

Denna uppsats har som syfte att från två perspektiv identifiera skillnader mellan Sveriges fyra största rikstäckande dagstidningar. Synkront jämförs morgontidningar med kvällstidningar och diakront jämförs 2017 med 1997. Materialet består av respektive tidnings första två eller tre sidormed inrikesnyheter från ett datum per undersökt år. Primärt har läsbarhet och textuell struktur i huvudartikeln från varje tidning undersökts, samt disponering av ytan på alla de valda sidorna uppmätts. Resultatet visade, i enlighet med tidigare studier, att språket i morgontidningar var mer komplext än i kvällstidningar 1997, men att de närmat sig varandra 2017. Förhållandet mellan substantiv och verb visar på en uppdelning mellan morgon- och kvällstidningar med få ändringar över tid. Vaken antalet vänstertunga meningar eller det genomsnittliga antalet ord per meningvisade på någon tydlig trend upp eller ned. Antalet ord per rubrik hade från 1997 till 2017 i genomsnitt ökat med 1,2 ord per rubrik vilket kan tyda på att 2010-talets läsare i större utsträckning än tidigare förlitar sig på att rubrikerna förmedlar tillräcklig information. Vidare visar undersökningen att andelen artikeltext har ökat i förhållande till bilder och reklam, där bilderna tar ungefär lika mycket plats och reklam minskar. Detta kan tyda på att dagstidningarna idag i högre grad förlitar sig på annonsintäkter från internet, eller ökar andelen helsidesannonser, jämfört med tidigare.

Debattsidan i Dagens Nyheter har sedan 1980-talet varit en av Sveriges viktigaste opinionsbildare, och den fyller en värdefull funktion för fri åsiktsbildning i en väl fungerande demokrati. Denna studie fokuserar på hur debattsidan förändrats under de senaste 25 åren med utgångspunkt i kön (vem får oftast komma till tals på debattsidan, kvinnor eller män? – och hur har könsfördelningen utvecklats sedan 1980- talet?) och roll (exempelvis politiker, chefer och forskare). Vi har gjort en kvantitativ undersökning med början första helåret som DN Debatt hade en egen sida i tidningen, 1985, fram till 2010. Med hjälp av konstruerade veckor har sju dagar per år slumpmässigt valts ut. Resultaten visar att av våra författare (n = 498) är 75,3 procent av de undersökta författarna män, och 24,7 procent är kvinnor. Skillnaden mellan kvinnor och män minskar. Politiker är den största yrkesgruppen, och andelen politiker ökar ytterligare. Forskarna har legat på en relativt jämn nivå medan företagen publiceras på DN Debatt i allt högre grad. / The daily discussion feature ”DN Debatt” within the Swedish newspaper Dagens Nyheter has been one of the country’s most influencial opinion formers since the 1980’s. With the starting point in theories within media and communication, we hade studied this important institution with focus on how the gender distribution and the authors’ professional roles – for example politicians, researchers and journalists – have changed over the last 25 years. The results show that of our total population of authors (n = 498), 75,3 percent are men and 24,7 percent are women. The difference between men and women is decreasing. The professional roles that dominate our study are politicians, followed by researchers, journalists, CEOs and other representatives from companies, authorities and organizations. The ”common man” without some kind of established professional role is not published on DN Debatt.