Denna uppsats har som syfte att från två perspektiv identifiera skillnader mellan Sveriges fyra största rikstäckande dagstidningar. Synkront jämförs morgontidningar med kvällstidningar och diakront jämförs 2017 med 1997. Materialet består av respektive tidnings första två eller tre sidormed inrikesnyheter från ett datum per undersökt år. Primärt har läsbarhet och textuell struktur i huvudartikeln från varje tidning undersökts, samt disponering av ytan på alla de valda sidorna uppmätts. Resultatet visade, i enlighet med tidigare studier, att språket i morgontidningar var mer komplext än i kvällstidningar 1997, men att de närmat sig varandra 2017. Förhållandet mellan substantiv och verb visar på en uppdelning mellan morgon- och kvällstidningar med få ändringar över tid. Vaken antalet vänstertunga meningar eller det genomsnittliga antalet ord per meningvisade på någon tydlig trend upp eller ned. Antalet ord per rubrik hade från 1997 till 2017 i genomsnitt ökat med 1,2 ord per rubrik vilket kan tyda på att 2010-talets läsare i större utsträckning än tidigare förlitar sig på att rubrikerna förmedlar tillräcklig information. Vidare visar undersökningen att andelen artikeltext har ökat i förhållande till bilder och reklam, där bilderna tar ungefär lika mycket plats och reklam minskar. Detta kan tyda på att dagstidningarna idag i högre grad förlitar sig på annonsintäkter från internet, eller ökar andelen helsidesannonser, jämfört med tidigare.