<p>I årets riksdagsval i Sverige är förstagångsväljarna rekordmånga. Tidigare forskning och media vittnar om att valdeltagandet bland dessa är längre än befolkningen i övrigt. Denna undersökning har i motsats till tidigare forskning fokuserat på varför förstagångsväljare röstar, och inte varför de avstår. Därför är det av intresse att undersöka vad det är för faktorer som motiverar förstagångsväljare till att rösta.</p><p> </p><p>Frågeställningen som genomsyrar undersökningen är således: Vad motiverar förstagångsväljare till att rösta? Med hjälp utav denna frågeställning så har flera faktorer identifierats som tenderar att ha en positiv inverkan på denna motivation. För att få en djupare förståelse för detta fenomen så har åtta stycken förstagångsväljare som planerat att rösta i riksdagsvalet 2010 intervjuats. Genom dessa intervjuer har framträdande teman urskiljts vilka har använts för att försöka kartlägga mönster som respondenterna har gemensamt.</p><p> </p><p>De teman som har varit betydande för frågeställningen är, <em>intresse för politik, egen möjlighet att påverka, förtroende för politiker, media, familjens inverkan, vänner och bekantas inverkan. </em>Dessa framträdande teman har sedan analyserats för att öka förståelsen för varför förstagångsväljare väljer att rösta.</p>

I årets riksdagsval i Sverige är förstagångsväljarna rekordmånga. Tidigare forskning och media vittnar om att valdeltagandet bland dessa är längre än befolkningen i övrigt. Denna undersökning har i motsats till tidigare forskning fokuserat på varför förstagångsväljare röstar, och inte varför de avstår. Därför är det av intresse att undersöka vad det är för faktorer som motiverar förstagångsväljare till att rösta.   Frågeställningen som genomsyrar undersökningen är således: Vad motiverar förstagångsväljare till att rösta? Med hjälp utav denna frågeställning så har flera faktorer identifierats som tenderar att ha en positiv inverkan på denna motivation. För att få en djupare förståelse för detta fenomen så har åtta stycken förstagångsväljare som planerat att rösta i riksdagsvalet 2010 intervjuats. Genom dessa intervjuer har framträdande teman urskiljts vilka har använts för att försöka kartlägga mönster som respondenterna har gemensamt.   De teman som har varit betydande för frågeställningen är, intresse för politik, egen möjlighet att påverka, förtroende för politiker, media, familjens inverkan, vänner och bekantas inverkan. Dessa framträdande teman har sedan analyserats för att öka förståelsen för varför förstagångsväljare väljer att rösta.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera om den svenska fyraprocentspärren är en fråga som under åren 1990-2013 kan anses vara politiserad eller avpolitiserad. Jag kommer att använda mig av tre krav formulerade av Maria Wendt Höjer och appli-cera dessa på frågan om fyraprocentsspärren. De tre första frågeställningarna utgår direkt från dessa krav och lyder: 1, Artikuleras fyraprocentsspärren i kollektiva ter-mer, snarare än i enskilda? 2, Artikuleras fyraprocentsspärren på den offentliga are-nan? 3, Artikuleras fyraprocentsspärren utifrån motstridiga intressen? Den fjärde frågeställningen utgår från om fyraprocentsspärren är en politiserad eller avpolitise-rad fråga medan den sista frågeställningen är av underordnad art och ställs om det visar sig att fyraprocentsspärren är en politiserad fråga. Metod: Den empiriska analysen baseras på kvalitativa textanalyser av material som består dels av motioner inkomna till riksdagen dels artiklar, ledare och debattinlägg från ett urval av den svenska dagspressen. Slutsats: Resultatet av undersökningen visar att fyraprocentsspärren är en fråga som inte lever upp till de krav som ställs för att frågan ska anses politiserad, således ska fyra-procentsspärren i detta fall anses vara en avpolitiserad fråga.

Idén med den svenska tvåkammarriksdagen var att Andra kammaren skulle vara den politiskt berättigade befolkningens direkta röst, medan den likaberättigade Första kammaren skulle frånhålla sig från kortsiktiga politiska schatteringar. Detta skulle genomföras genom de indirekta valen, genom nioåriga och successivt förnyade mandat, och genom ledamöternas ekonomiska oberoende, för vilket den främsta garanten var arvodeslösheten, som kvarstod fram till 1909. Medan Första kammaren studerats ur olika synvinklar har just omsättningen i praktiken av dessa valprinciper tilldragit sig relativt liten uppmärksamhet. Var valen präglade av konflikt eller konsensus? Interagerade valkorporationerna, landstingen, på något sätt med offentligheten och den allmänna opinionen? Här studeras dessa frågor när det gäller det värmländska landstinget under åren 1866–1894. Källmaterialet utgörs av protokoll, privat korrespondens och dagstidningsartiklar. Svaret på den första frågan är att valen successivt övergick från en konfliktsituation till en konsensussituation. De tidigaste konflikterna gällde personliga kvalifikationer eller lokalpolitiska hänsyn, till exempel i järnvägsfrågan. När partiväsendet började växa fram på 1870- och 1880-talen började vissa delar av landstinget, samt inte minst Karlstadstidningen, försöka skapa klassgemenskap bland landstingets bönder, som utgjorde nära hälften av ledamöterna. Detta misslyckades dock, delvis på grund av att majoriteten såg till att hålla samman mot denna nya situation. Tullfrågan ledde till ett stort utbyte av ledamöter, då många frihandlare tidigare suttit på Värmlandsbänken medan landstingets hade en mycket stark protektionistisk majoritet. Detta faktum, tillsammans med att det inte var frågan om någon proportionell representation och att man börjat se till att ena sig om kandidater redan vid gemensamma valmöten med provval, ledde till att valen under det tidiga 1890-talet saknade all spänning. Angående offentligheten var tidningarna under denna tid den viktigaste kommunikationskanalen. Dessa började först i samband med partiväsendets framväxt kommentera eller försöka påverka valens utgång. Detsamma gäller insändarna från enskilda landstingsmän, som dock aldrig blir särskilt vanligt förekommande. Både Nya Wermlandstidningen och Karlstadstidningen försökte framhålla sig själva som folkets representanter och motståndarsidan som intrigant och konspirativ. Inga försök, vare sig genom ledarartiklar eller insändare, att påverka valen tycks dock ha lyckats, och efter den inledande tullstriden insåg båda tidningarna att det nuvarande systemet inte gjorde den typen av externa påtryckningar möjliga. KT började då i stället kritisera själva systemet som "barockt" och "allt utom vist". Övergången från konflikt till konsensus tycks alltså ha genomförts helt utanför den borgerliga offentlighetens sfär. / From 1867 until 1970, the Swedish people was represented by a bicameral parliament. The idea of this structure was to have the Lower House (Andra kammaren) as a direct voice of the population, or rather the part of it that possessed suffrage, while the equally powerful Upper House (Första kammaren) should ideally be a corporation void of short-term political partisanship. This was to be achieved by three measures: first, by indirect elections through the County Councils (Landsting); second, by nine-year, successively renewed mandates; and third, by the economical independence of the members, which was guaranteed by high financial demands for eligibility and by the lack of remuneration. This semi-democratic idea was mostly abandoned during the first few decades of the 20th century, but was highly active during the period studied here, 1866–1894. There have been few studies on the realization of these principles. Were the elections marked by conflicts or by consensus? Were the preparations carried out within the semi-private sphere of the County Council, or did they involve interaction with the public sphere and the public opinion? By studying the tradition of one specific county, Värmland in western Sweden, we are able to give these questions partial answers. The study includes, apart from the officially produced material, private cor-respondence and newspaper articles. The answer to the first question is, briefly summarized, that the elections started out marked by conflicts but gradually grew into consensus. The earliest conflicts were often local or personal in nature, and there seems to have been few successful efforts to remove these. When the emergence of a national party system during the 1870s and 1880s led to radical forces attempting to invoke class consciousness in certain groups of the Council, the majority reacted by keeping stronger together. In the largest political struggle of the late 19th century, the customs debate, the Council was more unified than ever in replacing old candidates with new ones, sharing the views of the majority. The minority interests were not allowed to gain representation due to the majority block vote system, and much weight was put in the Council's unity behind the nominees of the informal pre-election meetings. Regarding the public sphere, its most important instances were the local newspapers. Studies of the moderately liberal Nya Wermlandstidningen (NWT) and the more radical Karlstadstidningen (KT) have shown that the newspapers did not participate in, or at all comment on, the earliest conflicts. Only with the aforementioned changes in the 1870s did KT begin attempts to influence the Council, claiming, not entirely without cause, to represent the public opinion. NWT followed suit to counter the efforts. The same timeline is valid for letters to the editors, which were sometimes sent in from indi-vidual members of the Council, but seem to have had little effect on the elections. KT soon realized that the Council was uninclined to listen to external suggestions, and that the outcome of the elections could not realistically be altered without a radical change in the representation system. In other words, the metamorphosis from conflicts to consensus took place almost entirely outside the public sphere.

<p>Background:</p><p>It is always fascinating to observe the events that affect the stock market, especially as the numbers of influencing factors are so many and various. Political elections are important events in society and affect the corporate environment in different ways depending on which political party that is in power. This brings up the question of whether political elections are important enough to affect the stock market; and it is this question we intend to analyse in this paper.</p><p>Purpose:</p><p>The purpose of this paper is to investigate whether political elections affect the stock market and to discuss the reasons for any possible affect that might be found.</p><p>Procedure:</p><p>An appropriate and thoroughly tested method to investigate if an event affects the stock market or not, is to do an event study. Subsequently we chose to do an event study on whether the Swedish general elections in 2002 and 2006 affected the Stockholm Stock Exchange. In order to give the analysis more depth we have also chosen to interview people with knowledge of the stock market. The results from the event study, the interviews as well as previous research on the subject are then compared and analysed.</p><p>Results and conclusions:</p><p>The conclusion of the analysis is that there was a significant abnormal return at the time of the general elections of 2002 and 2006, and that it was negative for both years. The deviation of the abnormal returns was smaller at the time of the general election in 2006 than it was in 2002, when the return was even more negative. A further dimension of the analysis is seen when the abnormal returns are studied separately for each line of business on the stock market. By doing so, it is possible to see to what extent the various trades are affected, and whether the abnormal returns are positive or negative.</p><p>Despite the fact that a significant abnormal return was found at the time of the general election both in 2002 and in 2006, it is not possible to put it in relation to the general election since there is such a large quantity of other factors that could have influenced the stock market.</p> / <p>Bakgrund:</p><p>Det är alltid intressant att se till de yttre händelser som påverkar börsens fluktuationer, speciellt eftersom antalet faktorer är så många och olika till sättet. Politiska val är en viktig händelse för samhället i stort och påverkar företagsmiljön på olika sätt beroende på vilket politiskt parti som styr före och efter valet. Frågan som då kommer på tal är om politiska val har en tillräckligt betydande innebörd för företagen för att dess effekt ska synas på börsmarknaden, och det är även det författarna ämnar utreda i följande uppsats.</p><p>Syfte:</p><p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på om politiska val påverkar börskurserna och diskutera orsaker till sagda eventuella påverkan.</p><p>Tillvägagångssätt:</p><p>En lämplig och välbeprövad metod för att undersöka om en speciell händelse har en påverkan på börsmarknaden är att utföra en eventstudie. Följaktligen är den metod författarna valt att huvudsakligen använda sig av i den här uppsatsen en eventstudie på om riksdagsvalen 2002 och 2006 påverkat Stockholmsbörsen. För att ge ytterligare djup till undersökningen utförs även intervjuer med branschfolk. Eventstudiens resultat, intervjuerna samt tidigare forskning om ämnet ställs slutligen mot varandra i en jämförande analys.</p><p>Resultat och slutsats:</p><p>Slutsatsen som nås är att det finns en viss avvikande avkastning på börsmarknaden vid tidpunkten för riksdagsvalen 2002 och 2006, och att de till en övervägande del är negativa för båda åren. Avvikelserna i avkastning var mindre vid riksdagsvalet 2006 än de var 2002 då reaktionerna även var mer negativa. Vad som ger undersökningens resultat ytterligare en dimension är att studera den här avvikande avkastningen på branschnivå. Därmed belyses det i vilken grad de olika branscherna påverkades och om avvikelserna var positiva eller negativa. Trots att en signifikant avvikande avkastning går att finna vid tidpunkten för riksdagsvalen både 2002 och 2006, går det inte att relatera dem till riksdagsvalet eftersom det finns ett antal andra faktorer som även de kan ha inverkat på börskursernas rörelser.</p>

Denna studie syftar till att undersöka förstagångsväljande gymnasieelever vid två skolor i Västra Götaland samt hur några av de politiska partierna i regionen arbetar för att nå dessa. Det som ämnas granskas är vilka informationskällor de medverkande förstagångsväljarna använder sig av när de ska ta ett beslut angående den röst de eventuellt kommer att lägga i riksdagsvalet 2018. Det studeras även hur dessa förstagångsväljare upplever att de undersökta informationskällorna inverkar på dem samt hur de medverkande partirepresentanterna tror att förstagångsväljarna använder sig och påverkas av dessa informationskällor. Det teoretiska ramverket utgår från Rational Choice-teorin samt tidigare forskning rörande förstagångsväljare, informationskällor och inverkan av dessa. Studien använder sig av en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden utgörs av en digital enkätundersökning av de medverkande förstagångsväljarna och den kvalitativa av semistrukturerade samtalsintervjuer och en intervju via e-post med partirepresentanter från ett antal av Sveriges politiska partier. I resultatet framkommer det att de medverkande förstagångsväljarnas främsta val av källa för information är sociala medier och information direkt från partierna. Men det som inverkar på dem mest anser de vara TV och vänner. Dock är partirepresentanterna inte av samma åsikt när det kommer till inverkan från TV utan de tror och anser att familj och vänner inverkar på förstagångsväljarna mest.

<p>Idén med den svenska tvåkammarriksdagen var att Andra kammaren skulle vara den politiskt berättigade befolkningens direkta röst, medan den likaberättigade Första kammaren skulle frånhålla sig från kortsiktiga politiska schatteringar. Detta skulle genomföras genom de indirekta valen, genom nioåriga och successivt förnyade mandat, och genom ledamöternas ekonomiska oberoende, för vilket den främsta garanten var arvodeslösheten, som kvarstod fram till 1909.</p><p>Medan Första kammaren studerats ur olika synvinklar har just omsättningen i praktiken av dessa valprinciper tilldragit sig relativt liten uppmärksamhet. Var valen präglade av konflikt eller konsensus? Interagerade valkorporationerna, landstingen, på något sätt med offentligheten och den allmänna opinionen? Här studeras dessa frågor när det gäller det värmländska landstinget under åren 1866–1894. Källmaterialet utgörs av protokoll, privat korrespondens och dagstidningsartiklar.</p><p>Svaret på den första frågan är att valen successivt övergick från en konfliktsituation till en konsensussituation. De tidigaste konflikterna gällde personliga kvalifikationer eller lokalpolitiska hänsyn, till exempel i järnvägsfrågan. När partiväsendet började växa fram på 1870- och 1880-talen började vissa delar av landstinget, samt inte minst Karlstadstidningen, försöka skapa klassgemenskap bland landstingets bönder, som utgjorde nära hälften av ledamöterna. Detta misslyckades dock, delvis på grund av att majoriteten såg till att hålla samman mot denna nya situation. Tullfrågan ledde till ett stort utbyte av ledamöter, då många frihandlare tidigare suttit på Värmlandsbänken medan landstingets hade en mycket stark protektionistisk majoritet. Detta faktum, tillsammans med att det inte var frågan om någon proportionell representation och att man börjat se till att ena sig om kandidater redan vid gemensamma valmöten med provval, ledde till att valen under det tidiga 1890-talet saknade all spänning.</p><p>Angående offentligheten var tidningarna under denna tid den viktigaste kommunikationskanalen. Dessa började först i samband med partiväsendets framväxt kommentera eller försöka påverka valens utgång. Detsamma gäller insändarna från enskilda landstingsmän, som dock aldrig blir särskilt vanligt förekommande. Både Nya Wermlandstidningen och Karlstadstidningen försökte framhålla sig själva som folkets representanter och motståndarsidan som intrigant och konspirativ. Inga försök, vare sig genom ledarartiklar eller insändare, att påverka valen tycks dock ha lyckats, och efter den inledande tullstriden insåg båda tidningarna att det nuvarande systemet inte gjorde den typen av externa påtryckningar möjliga. KT började då i stället kritisera själva systemet som "barockt" och "allt utom vist". Övergången från konflikt till konsensus tycks alltså ha genomförts helt utanför den borgerliga offentlighetens sfär.</p> / <p>From 1867 until 1970, the Swedish people was represented by a bicameral parliament. The idea of this structure was to have the Lower House (Andra kammaren) as a direct voice of the population, or rather the part of it that possessed suffrage, while the equally powerful Upper House (Första kammaren) should ideally be a corporation void of short-term political partisanship. This was to be achieved by three measures: first, by indirect elections through the County Councils (Landsting); second, by nine-year, successively renewed mandates; and third, by the economical independence of the members, which was guaranteed by high financial demands for eligibility and by the lack of remuneration. This semi-democratic idea was mostly abandoned during the first few decades of the 20th century, but was highly active during the period studied here, 1866–1894.</p><p>There have been few studies on the realization of these principles. Were the elections marked by conflicts or by consensus? Were the preparations carried out within the semi-private sphere of the County Council, or did they involve interaction with the public sphere and the public opinion? By studying the tradition of one specific county, Värmland in western Sweden, we are able to give these questions partial answers. The study includes, apart from the officially produced material, private cor-respondence and newspaper articles.</p><p>The answer to the first question is, briefly summarized, that the elections started out marked by conflicts but gradually grew into consensus. The earliest conflicts were often local or personal in nature, and there seems to have been few successful efforts to remove these. When the emergence of a national party system during the 1870s and 1880s led to radical forces attempting to invoke class consciousness in certain groups of the Council, the majority reacted by keeping stronger together. In the largest political struggle of the late 19th century, the customs debate, the Council was more unified than ever in replacing old candidates with new ones, sharing the views of the majority. The minority interests were not allowed to gain representation due to the majority block vote system, and much weight was put in the Council's unity behind the nominees of the informal pre-election meetings.</p><p>Regarding the public sphere, its most important instances were the local newspapers. Studies of the moderately liberal Nya Wermlandstidningen (NWT) and the more radical Karlstadstidningen (KT) have shown that the newspapers did not participate in, or at all comment on, the earliest conflicts. Only with the aforementioned changes in the 1870s did KT begin attempts to influence the Council, claiming, not entirely without cause, to represent the public opinion. NWT followed suit to counter the efforts. The same timeline is valid for letters to the editors, which were sometimes sent in from indi-vidual members of the Council, but seem to have had little effect on the elections. KT soon realized that the Council was uninclined to listen to external suggestions, and that the outcome of the elections could not realistically be altered without a radical change in the representation system. In other words, the metamorphosis from conflicts to consensus took place almost entirely outside the public sphere.</p>

Background: It is always fascinating to observe the events that affect the stock market, especially as the numbers of influencing factors are so many and various. Political elections are important events in society and affect the corporate environment in different ways depending on which political party that is in power. This brings up the question of whether political elections are important enough to affect the stock market; and it is this question we intend to analyse in this paper. Purpose: The purpose of this paper is to investigate whether political elections affect the stock market and to discuss the reasons for any possible affect that might be found. Procedure: An appropriate and thoroughly tested method to investigate if an event affects the stock market or not, is to do an event study. Subsequently we chose to do an event study on whether the Swedish general elections in 2002 and 2006 affected the Stockholm Stock Exchange. In order to give the analysis more depth we have also chosen to interview people with knowledge of the stock market. The results from the event study, the interviews as well as previous research on the subject are then compared and analysed. Results and conclusions: The conclusion of the analysis is that there was a significant abnormal return at the time of the general elections of 2002 and 2006, and that it was negative for both years. The deviation of the abnormal returns was smaller at the time of the general election in 2006 than it was in 2002, when the return was even more negative. A further dimension of the analysis is seen when the abnormal returns are studied separately for each line of business on the stock market. By doing so, it is possible to see to what extent the various trades are affected, and whether the abnormal returns are positive or negative. Despite the fact that a significant abnormal return was found at the time of the general election both in 2002 and in 2006, it is not possible to put it in relation to the general election since there is such a large quantity of other factors that could have influenced the stock market. / Bakgrund: Det är alltid intressant att se till de yttre händelser som påverkar börsens fluktuationer, speciellt eftersom antalet faktorer är så många och olika till sättet. Politiska val är en viktig händelse för samhället i stort och påverkar företagsmiljön på olika sätt beroende på vilket politiskt parti som styr före och efter valet. Frågan som då kommer på tal är om politiska val har en tillräckligt betydande innebörd för företagen för att dess effekt ska synas på börsmarknaden, och det är även det författarna ämnar utreda i följande uppsats. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på om politiska val påverkar börskurserna och diskutera orsaker till sagda eventuella påverkan. Tillvägagångssätt: En lämplig och välbeprövad metod för att undersöka om en speciell händelse har en påverkan på börsmarknaden är att utföra en eventstudie. Följaktligen är den metod författarna valt att huvudsakligen använda sig av i den här uppsatsen en eventstudie på om riksdagsvalen 2002 och 2006 påverkat Stockholmsbörsen. För att ge ytterligare djup till undersökningen utförs även intervjuer med branschfolk. Eventstudiens resultat, intervjuerna samt tidigare forskning om ämnet ställs slutligen mot varandra i en jämförande analys. Resultat och slutsats: Slutsatsen som nås är att det finns en viss avvikande avkastning på börsmarknaden vid tidpunkten för riksdagsvalen 2002 och 2006, och att de till en övervägande del är negativa för båda åren. Avvikelserna i avkastning var mindre vid riksdagsvalet 2006 än de var 2002 då reaktionerna även var mer negativa. Vad som ger undersökningens resultat ytterligare en dimension är att studera den här avvikande avkastningen på branschnivå. Därmed belyses det i vilken grad de olika branscherna påverkades och om avvikelserna var positiva eller negativa. Trots att en signifikant avvikande avkastning går att finna vid tidpunkten för riksdagsvalen både 2002 och 2006, går det inte att relatera dem till riksdagsvalet eftersom det finns ett antal andra faktorer som även de kan ha inverkat på börskursernas rörelser.

First-time voters is a group that is given a considerable amount of media attention during election years. Even though they are an interesting group, the amount of research related to this group is relatively small. To understand how this group can be reached one can examine their information habits. In this bachelor thesis the first-time voters’ information habits are examined in relation to the upcoming election and how this can be understood by way of an information process. The study was conducted during the period April-May 2018 and builds on five semi-structured interviews with first-time voters that studied at high school level. Each respondents’ information habits were presented and later analyzed and discussed by way of an information process. All respondents expressed that traditional media have been replaced with digital formats. They also consider themselves to be reached best through digital media with information about the election. All respondents felt that social media is a cause of stress that interferes with their daily life, but they also saw many advantages. They talked about a globalized communication technology and an available information flow. They thus want to distance themselves from and at the same time take part of the advantages of social media, which appears as a complex relationship. Young first-time voters view information as an infinite source to knowledge which is in need of critical inspection. The legislative election is not taken lightly and they experience that it is not easy to know which politicians are right or wrong. The election, information and social media are seen as important but also as big and exhausting.

Den här studiens syfte är att analysera förekomsten av ideologier i Sveriges riksdagspartiers valaffischer från valet 2018. Specifikt analyseras åtta valaffischer, en från vartdera parti. Med avstamp i fältet politisk kommunikation görs en kvalitativ innehållsanalys. Semiotiken och retoriken fungerar som teori och metod. Studien delas in i två delar, först analyseras affischerna semiotiskt och vidare görs en retorisk analys. Operationaliseringen verkar för att dela upp det visuella i affischerna och ger möjligheten att tolka de visuella delarna djupgående var för sig. På så vis kan analyserna åskådliggöra förekomsten av ideologier i studerade valaffischer. Resultatet av studien visar att samtliga partiers valaffischer förmedlar politisk ideologi, om än i varierande grad. Resultatet kan tolkas bero på den politiska professionaliseringen, valaffischens evolution är en anpassning utifrån affischernas kontext genom den politiska kommunikationen och dess professionalisering. Valaffischen har en viktig roll som det enda mediet i det offentliga rummet, och utifrån studiens resultat tycks de verka mer för påminnelse om val än som förmedlare av ideologi.