Denna C – uppsats i sociologi syftar till att undersöka varifrån förstagångsväljare får sin påverkan till ett ställningstagande inför riksdagsvalet år 2006. Studien belyser även förstagångsväljarnas syn på vikten av att rösta. Våra frågeställningar är således; Varifrån kommer påverkan till störst del ifrån för förstagångsväljare till riksdagsvalet år 2006? Anser förstagångsväljaren att det är viktigt att rösta? Begrepp som socialisation och könssocialisation visar att påverkan hemifrån är av stor betydelse för förstagångsväljaren. Socialisationen delas upp i två faser, där den primära fasen äger rum i hemmet under de första åren och den sekundära fasen inträder när individen får kontakt med nya arenor. Med könssocialisation menas konstruktionen av de könsroller som pojkar respektive flickor tilldelas. Tidigare forskning visar dels att ungdomar idag har ett mindre förtroende för politiker, dels att påverkan hemifrån formar individens åsikter. Vi har använt en kvalitativ ansats i form av semistrukturerad intervju för att infria vårt syfte. Intervjuerna ägde rum på Thörnströmska gymnasiet och af Chapmangymnasiet. Totalt deltog 21 respondenter i studien, varav tolv kvinnor och 9 män. I resultatet framgår det att påverkan till ett ställningstagande till största del kommer ifrån hemmet. Både de som vet var de står politiskt idag och de som inte vet var de står politiskt idag hävdar att den faktorn till påverkan, är hemmet, det vill säga den primära socialisationen. I det enda fallet där den sekundära socialisationen visade sig starkare, var då männen förklarade var deras påverkan till ett ställningstagande kom ifrån. I detta fall var media den starkaste socialisationskanalen. Fyra av 21 respondenter ansåg inte det vara viktigt att utnyttja sin röst, medan resterande 17 fann detta viktigt.

<p>I årets riksdagsval i Sverige är förstagångsväljarna rekordmånga. Tidigare forskning och media vittnar om att valdeltagandet bland dessa är längre än befolkningen i övrigt. Denna undersökning har i motsats till tidigare forskning fokuserat på varför förstagångsväljare röstar, och inte varför de avstår. Därför är det av intresse att undersöka vad det är för faktorer som motiverar förstagångsväljare till att rösta.</p><p> </p><p>Frågeställningen som genomsyrar undersökningen är således: Vad motiverar förstagångsväljare till att rösta? Med hjälp utav denna frågeställning så har flera faktorer identifierats som tenderar att ha en positiv inverkan på denna motivation. För att få en djupare förståelse för detta fenomen så har åtta stycken förstagångsväljare som planerat att rösta i riksdagsvalet 2010 intervjuats. Genom dessa intervjuer har framträdande teman urskiljts vilka har använts för att försöka kartlägga mönster som respondenterna har gemensamt.</p><p> </p><p>De teman som har varit betydande för frågeställningen är, <em>intresse för politik, egen möjlighet att påverka, förtroende för politiker, media, familjens inverkan, vänner och bekantas inverkan. </em>Dessa framträdande teman har sedan analyserats för att öka förståelsen för varför förstagångsväljare väljer att rösta.</p>

I årets riksdagsval i Sverige är förstagångsväljarna rekordmånga. Tidigare forskning och media vittnar om att valdeltagandet bland dessa är längre än befolkningen i övrigt. Denna undersökning har i motsats till tidigare forskning fokuserat på varför förstagångsväljare röstar, och inte varför de avstår. Därför är det av intresse att undersöka vad det är för faktorer som motiverar förstagångsväljare till att rösta.   Frågeställningen som genomsyrar undersökningen är således: Vad motiverar förstagångsväljare till att rösta? Med hjälp utav denna frågeställning så har flera faktorer identifierats som tenderar att ha en positiv inverkan på denna motivation. För att få en djupare förståelse för detta fenomen så har åtta stycken förstagångsväljare som planerat att rösta i riksdagsvalet 2010 intervjuats. Genom dessa intervjuer har framträdande teman urskiljts vilka har använts för att försöka kartlägga mönster som respondenterna har gemensamt.   De teman som har varit betydande för frågeställningen är, intresse för politik, egen möjlighet att påverka, förtroende för politiker, media, familjens inverkan, vänner och bekantas inverkan. Dessa framträdande teman har sedan analyserats för att öka förståelsen för varför förstagångsväljare väljer att rösta.

Denna studie går ut på att undersöka vilka mediekanaler unga förstagångsväljare använde sig av för att få politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet är också att undersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande källan för politisk information, står sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievärld vi lever i idag. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån Uses and Gratifications-teorin samt tidigare forskning rörande förstagångsväljare och sociala medier. Metoddelen är kvantitativ i form av en frågeundersökning med gymnasieelever som läser sista året på gymnasiet. Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010.   Resultatet visar att unga förstagångsväljare fortfarande anser att de traditionella medierna, främst TV, är de viktigaste för deras politiska information. Det framgår också i resultatet att det politiska intresset hos unga ökar under valår. Vad gäller sociala medier som kanal för politisk information ansåg respondenterna att Facebook var den mest betydelsefulla källan för information.

Denna studie syftar till att undersöka förstagångsväljande gymnasieelever vid två skolor i Västra Götaland samt hur några av de politiska partierna i regionen arbetar för att nå dessa. Det som ämnas granskas är vilka informationskällor de medverkande förstagångsväljarna använder sig av när de ska ta ett beslut angående den röst de eventuellt kommer att lägga i riksdagsvalet 2018. Det studeras även hur dessa förstagångsväljare upplever att de undersökta informationskällorna inverkar på dem samt hur de medverkande partirepresentanterna tror att förstagångsväljarna använder sig och påverkas av dessa informationskällor. Det teoretiska ramverket utgår från Rational Choice-teorin samt tidigare forskning rörande förstagångsväljare, informationskällor och inverkan av dessa. Studien använder sig av en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden utgörs av en digital enkätundersökning av de medverkande förstagångsväljarna och den kvalitativa av semistrukturerade samtalsintervjuer och en intervju via e-post med partirepresentanter från ett antal av Sveriges politiska partier. I resultatet framkommer det att de medverkande förstagångsväljarnas främsta val av källa för information är sociala medier och information direkt från partierna. Men det som inverkar på dem mest anser de vara TV och vänner. Dock är partirepresentanterna inte av samma åsikt när det kommer till inverkan från TV utan de tror och anser att familj och vänner inverkar på förstagångsväljarna mest.

First-time voters is a group that is given a considerable amount of media attention during election years. Even though they are an interesting group, the amount of research related to this group is relatively small. To understand how this group can be reached one can examine their information habits. In this bachelor thesis the first-time voters’ information habits are examined in relation to the upcoming election and how this can be understood by way of an information process. The study was conducted during the period April-May 2018 and builds on five semi-structured interviews with first-time voters that studied at high school level. Each respondents’ information habits were presented and later analyzed and discussed by way of an information process. All respondents expressed that traditional media have been replaced with digital formats. They also consider themselves to be reached best through digital media with information about the election. All respondents felt that social media is a cause of stress that interferes with their daily life, but they also saw many advantages. They talked about a globalized communication technology and an available information flow. They thus want to distance themselves from and at the same time take part of the advantages of social media, which appears as a complex relationship. Young first-time voters view information as an infinite source to knowledge which is in need of critical inspection. The legislative election is not taken lightly and they experience that it is not easy to know which politicians are right or wrong. The election, information and social media are seen as important but also as big and exhausting.

The democratic institutions are being challenged in many of the world's democracies, where more and more anti-democratic elements have gained influence in politics. The preservation of democracy depends on the coming generations believing that its values are something worth protecting. Sweden has high voter turnout among young voters. However, in the 2022 parliamentary election, turnout fell at the same time as more voted for right-wing parties, which is a break from the trend. In the wake of this, this study has tried to get closer to the first-time voters in Nybro to take part in their views on politics and social issues, to what extent they are interested in these and what factors influence them. The study has been based on the theory of framing and studies about right-wing populism. In addition, eight first-time voters were interviewed about their views and experiences of politics and society. The results show that the first-time voter's views of political issues depend on what framing they have. Also, the tendency to be politically interested has to do with his or her level of education, knowledge of the political system and insights into how political decisions affect his or her life.

Sveriges riksdagsval 2022 klargjorde att väljarna vill gå mot en mer repressiv kriminalpolitik. Detta visade sig både i den inledande politiska kampanjen och det slutgiltiga valresultatet där en mer skärpt syn på brott premieras (Sveriges Radio, 2022). Hur partierna och media framställer brottslighet har en påverkan på hur samhället ser gärningspersoner och offer, en påverkan som inte minst influerar de människor som röstar för första gången.  Hur unga porträtteras inom kriminologin är allt som oftast i deras roll som utövare av brott, då ofta i kvantitativa studier. Att därför - i en kvalitativ studie - undersöka hur unga i dagens samhälle ser på brott och straff kan ses att fylla det akademiska tomrum som nu råder. Hur deras syn på kriminalpolitiken kan ha motiverat deras röst i senaste valet blev en naturlig del av studien.  Studien genomfördes via semi-strukturerade intervjuer där studiens fem respondenter fick resonera kring frågor och fiktiva case om brottsliga handlingar. De teman som uppkom under intervjuerna, förutom brott och straff, kretsade kring bilden av offer och förövare men även om medias roll i samhällets syn på brottslighet och dess konsekvenser.  För att kunna tolka respondenternas svar användes Christies (1986) teori kring ideala offer och ideala förövare, detta då de kunde ge en förståelse hur de unga ser på dessa roller och i förlängningen adekvata straff. För att rama in straffets syfte och hur det kan förstås i relation till offer- och förövarskap nyttjades ett straffrättsligt perspektiv.  Efter studiens tematiska analys kunde liknande mönster påträffas hos samtliga respondenter. Intervjupersonerna kräver skärpta straff samtidigt som de menar att vissa gärningspersoner inte kan hållas ansvariga för omständigheterna som förde dem in på den kriminella banan. Respondenternas inre konflikt kring att spärra in de som inte platsar i samhället och önskan att hjälpa samma individer, gör sig tydlig gång på gång under intervjuerna.  Ungas syn på brott och straff genomsyras av viljan att samhället ska vara ansvarig för att skapa rätt förutsättningar samtidigt som de känner att vissa gärningsperson förtjänar att för evigt sitta inspärrade. En inre konflikt som grundar sig i den eviga frågan - är alla lika inför lagen?

Det politiska deltagandet är viktigt för de moderna demokratierna. Förstagångsväljares valdeltagande 2022 visade på en minskning, det här kan betraktas som en utmaning som riskerar att urholka demokratin. De unga förstagångsväljarna har fler riksdagsval framför sig, det är i slutändan nödvändigt att individen känner sig motiverad till att rösta.   Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning socioekonomiska faktorer påverkar politiskt deltagande bland unga förstagångsväljare i Västerås. Detta kommer att undersökas utifrån förklaringsfaktorerna, motivation, resurser och socialt nätverk, som studiens teoretiska ramverk Civic Voluntarism model (CVM) bygger på. Tidigare forskning har diskuterat ungas politiska deltagande och resultaten visar att individens socioekonomiska bakgrund påverkar det politiska deltagandet. Det finns även tidigare forskning som visar på att unga avstår från de traditionella demokratiska värderingar och institutioner vilket kan leda till urholkning i demokratin. Genom en enkätundersökning som tillvägagångssätt i den här studien analyserades svaren från 80 respondenter för att förstå sambanden mellan ungas socioekonomiska bakgrund och attityd samt synsätt på politisk deltagande. Resultatet från undersökningen visar blygsamma skillnader och oväntade effekter. Det verkar inte finnas starka samband mellan klass och politiskt deltagande hos unga förstagångsväljare i Västerås. För framtidens forskning bör forskare fokusera på att undersöka unga förstagångsväljares tillit till politiska partier för att försäkra att demokratin inte urholkas.

Political actors and parties have, during the parliamentary elections 2018, marketed themselves in a different way than before. Many influential people on social media who have a younger audience have been involved in the electoral movement and tried to make the "most important" issues easier to understand. While changes in politics take place, young people do not have confidence in party politics. Interest in politics has increased, but the reduced confidence in established political actors has decreased. We wanted to investigate whether the young voters themselves noticed the political change. The purpose of this study was to investigate how first-time voters, who are members of youth unions, talk about political confidence and Influencer marketing in politics. The research questions that have been phrased based on the purpose are: How do political active first-time voters perceive collaborations between influencers and political parties? And how does politically active first-time voters talk about their confidence in Swedish politics? In addition to previous research, we have used qualitative interview method to be able to get opinions and perceptions from the intended selection of informants. The study is based on theories of trust, advocacy, influencers, E-Word of Mouth (e-WOM) and the Two-step hypothesis. The result of the study shows that first-time voters who are politically active in youth unions have shared views on influencer marketing. First-time voters also have high confidence in Swedish politics, but have the understanding that people who are not familiar with politics do not have the same confidence. Especially given the ongoing government crisis. The result also distinguishes some important points that the respondents believe are of great importance. This is, among other things, that the cooperation must be with all parties and that the cooperation must be in accordance with the party's ideologies. The final conclusions we can draw from this study is that the respondents believe that it is good that the politics is addressed in rooms where it is given the opportunity to spread. But the respondents also believe that politicians should adhere to politics and that the significant role of the political issues falls into the background of the party leader's personal conformation on social media. / Politiska aktörer och partier har under riksdagsvalet 2018 marknadsfört sig på ett annorlunda sätt än tidigare. Många inflytelserika människor på sociala medier som har en yngre målgrupp har engagerat sig i valrörelsen och försökt göra valfrågorna mer lättbegripliga. Samtidigt som förändringar i politiken sker saknar unga förtroende till partipolitiken. Intresset för politiken har ökat men den minskade tilltron till etablerade politiska aktörer har minskat. Vi ville därför undersöka ifall unga väljare själva märkt av den politiska förändringen. Syftet med denna studie blev att undersöka hur förstagångsväljare, som är medlemmar i ungdomsförbund, pratar om politiskt förtroende och Influencer marketing inom politiken. De frågeställningar som utformats utifrån syftet är: Hur uppfattar politiskt aktiva förstagångsväljare samarbeten mellan influencers och politiska partier? Och hur pratar politiskt aktiva förstagångsväljare om sitt förtroende för svensk politik? Förutom tidigare forskning har vi använt oss av kvalitativ intervjumetod för att kunna analysera åsikter och uppfattningar från det tilltänkta urvalet. Studien bygger på teorier om förtroende, opinionsbildning, influencers, E-Word of Mouth (e-WOM) och Tvåstegshypotesen. Resultatet av studien visar på att förstagångsväljare som är politiskt aktiva i ungdomsförbund har delade åsikter angående influencer marketing. Förstagångsväljarna har dessutom högt förtroende för svensk politik, men har förståelse för att människor som inte är insatta i politiken inte har lika högt förtroende. Speciellt med tanke på den pågående riksdagskrisen. Resultatet urskiljer också några viktiga punkter som respondenterna menar är av stor vikt. Detta är bland annat att samarbetet måste ske med samtliga politiska partier och att samarbetet måste vara i enlighet med partiets ideologier. De slutslatser vi kan dra av denna studie är att respondenterna anser att det är bra att politiken tas upp i rum där den får möjlighet att spridas. Men att respondenter menar att politiker ska hålla sig till politik och att sakfrågornas betydande roll hamnar i bakgrunden för partiledarens personliga gestaltning på sociala medier.