Journalistiken övergår allt mer från analog till digital form, men i politiska ungdomsförbundens fall, har de förbund som tagit bort sin medlemstidning inte ersatt med en digital redaktionell produkt. I uppsatsen undersöks om förbunden som har en medlemstidning anser att den är och ska vara en journalistisk produkt eller ej och om de följer Journalistförbundets riktlinjer för organisationspress, det vill säga principer för journalistiken och arbetsmetoderna i medlemstidningarna. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie förbund- och redaktionsrepresentanter gjorts, samt en kvantitativ innehållsanalys av förbundens hemsidor. Dessutom har en kvantitativ innehållsanalys av Grön Ungdoms medlemstidning från start till nedläggning gjorts, då tidningen vid studiens genomförande skulle läggas ned. De politiska ungdomsförbund som omnämns i uppsatsen är: Moderata Ungdomsförbundet (MUF), Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SSU), Liberala Ungdomsförbundet (LUF), Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU), Centerpartiets Ungdomsförbund (CUF), Ung Vänster, Grön Ungdom, Ung Pirat och Sverigedemokratiska Ungdomsförbundet (SDU). För att tidningen enligt journalistförbundets principer ska kunna kallas organisationspress, ska ansvarig utgivare och redaktion vara oberoende förbundet, redaktionen få tillgång till organisationens material och dokument och att få tillräckligt med resurser för att kunna bedriva sin verksamhet. Den här uppsatsen visar att få politiska ungdomsförbund har prioriterat organisationspressen. Endast SSU:s Frihet och LUF:s Liberal Ungdom har de här möjligheterna till autonomi (samt förr Grön Ungdoms medlemstidning, som har lagts ned).

<p>Titel: Politik i sociala medier - En studie om hur politiska</p><p>ungdomsförbund använder sociala medier.</p><p>Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta Ohlén</p><p>Handledare: Lars Palm</p><p>Examinator: Ulrika Sjöberg</p><p>Utbildningssäte: Högskolan i Halmstad, Sektion Hälsa och Samhälle</p><p>Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hp</p><p>Delkurs: C-uppsats, 15 hp</p><p>År: 2009</p><p>Syfte: Att förstå hur politiska ungdomsförbund använder sig</p><p>av sociala medier.</p><p>Teori: Dagordningsteorin, Tvåstegshypotesen,</p><p>Diffusion of innovations.</p><p>Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehållsanalys av webbplatser.</p><p>Resultat: Sociala medier är och kommer med största sannolikhet</p><p>att förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete.</p><p>Dock behövs en mer strategisk planering kring deras användning. Utvecklingspotentialen hos sociala medier är</p><p>stor. Det personliga mötet är stort och ökad användning</p><p>av sociala medier hänger ihop med en ökad användning</p><p>av just personliga möten.</p><p>Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund,</p><p>opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering.</p>

Titel: Politik i sociala medier - En studie om hur politiska ungdomsförbund använder sociala medier. Författare: Susanne Lundström och Anna-Lotta Ohlén Handledare: Lars Palm Examinator: Ulrika Sjöberg Utbildningssäte: Högskolan i Halmstad, Sektion Hälsa och Samhälle Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-90 hp Delkurs: C-uppsats, 15 hp År: 2009 Syfte: Att förstå hur politiska ungdomsförbund använder sig av sociala medier. Teori: Dagordningsteorin, Tvåstegshypotesen, Diffusion of innovations. Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt. Metoderna har utgjorts av intervjuer samt innehållsanalys av webbplatser. Resultat: Sociala medier är och kommer med största sannolikhet att förbli en viktig del av ungdomsförbundens arbete. Dock behövs en mer strategisk planering kring deras användning. Utvecklingspotentialen hos sociala medier är stor. Det personliga mötet är stort och ökad användning av sociala medier hänger ihop med en ökad användning av just personliga möten. Nyckelord: Sociala medier, politiska ungdomsförbund, opinionsbildning, communitys, medlemsrekrytering.

The purpose of this master thesis is to study and compare conservative, fascist and nationalist youth movements active in Sweden during the 1930s and 40s. The political youth movements at the centre of this study are the Young Swedes (Ungsvenskarna), Swedish Rural Youth League (Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund), Nordic Youth (Nordisk Ungdom) and National Youth League of Sweden/National League of Sweden (Sveriges nationella ungdomsförbund/Sveriges nationella förbund). During the early 1900s, youth was often described as both the reviver of society and the future of the nation. Regardless of different ideological and political alignments, the youth movements were all invested in shaping and educating young people to prepare them for the future. In this study, the focal point has been the question why these youth movements wanted the role as educators of young people, as well as what was expected of the young after this education. The main task of the political youth movements seems to have been to give young people ideals to fight for through physical and spiritual education. Through this education the young would realize what was expected of them and finally transform into an ideal youth that could inherit the responsibility as caretakers of the nation as well as the future. The view on the ideal youth varied between the studied youth movements. The Young Swedes wanted to create a conservative youth, actively engaged with the main political party of the movement, the Right (Högern). The ideal youth of the Swedish Rural Youth League were aware of their responsibilities towards the rights of the rural areas and agriculture. The ideal youth of Nordic Youth and National Youth League would have very similar personalities and would be ready to fight and sacrifice for the future rebirth of the nation into similar, yet different, fascistic utopias.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie där insamling av data skedde genom semistrukturerade intervjuer av rektorer och företrädare för ungdomsförbund samt läsning av styrdokument. De teoretiska utgångspunkterna är läroplansteori och demokratiteori. Syftet är att få kunskap om ungdomsförbund i gymnasieskolan, hur deras roll ser ut idag, vilken roll de borde ha och hur det förhåller sig till styrdokumenten ur ett demokratiskt perspektiv. Resultatet gjordes genom kodning och tematisering av intervjuerna samt genom en framställning av det demokratiska uppdraget utifrån relevanta styrdokument. De teman som empirin resulterade är objektivitetskravet, yttrandefrihet kontra värdegrund och demokratiideal. Dessa teman i kombination med det demokratiska uppdraget utifrån styrdokument utgör grunden för analysen. I diskussionen besvaras forskningsfrågorna utifrån empirin och analysen.

Politiska ungdomsförbund är viktiga arenor där unga människor diskuterar och formulerar frågor som kan bli en del av den politiska dagordningen. Sättet som en politisk fråga diskuteras skapar också gränserna för hur det är möjligt att förstå och tala om den. I denna studie undersöks det socialdemokratiska ungdomsförbundets (SSU) könspolitik under perioden 1970- 2000. Mer specifikt analyseras hur frågan om kvinnors politiska representation framställts inom förbundet och vilka lösningar som varit möjliga att föra fram på förbundskongresserna. Avhandlingens utgångspunkter är feministisk teori och teori om problem konstruktion. Studien baseras på källmaterial som kongressprotokoll, handlings- och principprogram, stadgar, motioner från individuella kongressledamöter och från distrikt, förbundsstyrelsens utlåtande över motioner, förbundsskrifter samt tidskrifterna Tvärdrag och P- Information. Avhandlingen visar att SSU, trots sin radikala självbild, haft liten egen drivkraft att driva frågan om att öka kvinnors representation i förbundets beslutsfattande organ. Problem med låg representation av kvinnor inom förbundet erkänns, men fram till 1990-talet är det någon annan, någon annanstans, som ska lösa underrepresentationen. Avhandlingen visar också att problemkonstruktionerna ofta innehåller motsägelsefulla förståelser av frågan om kvinnors representation. Sammantaget bidrar en rad antaganden som, normer om frivillighet, samarbete mellan män och kvinnor, könskomplementaritet, samt även passiva och symboliska hinder och utlyftande praktiker, till att forma gränserna för hur kvinnors politiska representation kan diskuteras inom SSU. / Political youth associations are important political arenas where young people discuss and formulate issues that can become part of the political agenda. The way a political issue is discussed and problematized also creates the borders for how it is possible to talk about it and to understand a particular issue. In this thesis, the Swedish Social Democratic Youth League’s (SSU) gender politics are explored. More specifically, the question of how women’s representation is constructed and what solutions are seen as possible is analysed. The analytical points of departure are feminist theory and theory of problem construction. The source material consists of congress material from 1970 until 2001: congress protocols, motions from individuals and district committees, League committee reports on the motions and debates in the congresses. Other source materials are debate publications, booklets, written documents, internal material about women’s representation, programs of action and ideas and the periodicals Tvärdrag and P-Information. The study shows that the Social Democratic Youth League, despite of its radical self image, has few ambitions of its own to politicise the question of women’s representation. Problems with women’s low representation within the league are admitted, but until the 1990’s, these problems are always associated with someone else, somewhere else, who is going to solve the under representation. The study also shows that the problem constructions often contain contradictory understandings of the question of women’s representation. A number of assumptions such as norms for volunteering, cooperation between men and women, gender complementary, barriers as passive and symbolic barriers, and ‘externalizing practices’, contribute to shaping the borders of how the question of women’s representation can be discussed within the League.

Political actors and parties have, during the parliamentary elections 2018, marketed themselves in a different way than before. Many influential people on social media who have a younger audience have been involved in the electoral movement and tried to make the "most important" issues easier to understand. While changes in politics take place, young people do not have confidence in party politics. Interest in politics has increased, but the reduced confidence in established political actors has decreased. We wanted to investigate whether the young voters themselves noticed the political change. The purpose of this study was to investigate how first-time voters, who are members of youth unions, talk about political confidence and Influencer marketing in politics. The research questions that have been phrased based on the purpose are: How do political active first-time voters perceive collaborations between influencers and political parties? And how does politically active first-time voters talk about their confidence in Swedish politics? In addition to previous research, we have used qualitative interview method to be able to get opinions and perceptions from the intended selection of informants. The study is based on theories of trust, advocacy, influencers, E-Word of Mouth (e-WOM) and the Two-step hypothesis. The result of the study shows that first-time voters who are politically active in youth unions have shared views on influencer marketing. First-time voters also have high confidence in Swedish politics, but have the understanding that people who are not familiar with politics do not have the same confidence. Especially given the ongoing government crisis. The result also distinguishes some important points that the respondents believe are of great importance. This is, among other things, that the cooperation must be with all parties and that the cooperation must be in accordance with the party's ideologies. The final conclusions we can draw from this study is that the respondents believe that it is good that the politics is addressed in rooms where it is given the opportunity to spread. But the respondents also believe that politicians should adhere to politics and that the significant role of the political issues falls into the background of the party leader's personal conformation on social media. / Politiska aktörer och partier har under riksdagsvalet 2018 marknadsfört sig på ett annorlunda sätt än tidigare. Många inflytelserika människor på sociala medier som har en yngre målgrupp har engagerat sig i valrörelsen och försökt göra valfrågorna mer lättbegripliga. Samtidigt som förändringar i politiken sker saknar unga förtroende till partipolitiken. Intresset för politiken har ökat men den minskade tilltron till etablerade politiska aktörer har minskat. Vi ville därför undersöka ifall unga väljare själva märkt av den politiska förändringen. Syftet med denna studie blev att undersöka hur förstagångsväljare, som är medlemmar i ungdomsförbund, pratar om politiskt förtroende och Influencer marketing inom politiken. De frågeställningar som utformats utifrån syftet är: Hur uppfattar politiskt aktiva förstagångsväljare samarbeten mellan influencers och politiska partier? Och hur pratar politiskt aktiva förstagångsväljare om sitt förtroende för svensk politik? Förutom tidigare forskning har vi använt oss av kvalitativ intervjumetod för att kunna analysera åsikter och uppfattningar från det tilltänkta urvalet. Studien bygger på teorier om förtroende, opinionsbildning, influencers, E-Word of Mouth (e-WOM) och Tvåstegshypotesen. Resultatet av studien visar på att förstagångsväljare som är politiskt aktiva i ungdomsförbund har delade åsikter angående influencer marketing. Förstagångsväljarna har dessutom högt förtroende för svensk politik, men har förståelse för att människor som inte är insatta i politiken inte har lika högt förtroende. Speciellt med tanke på den pågående riksdagskrisen. Resultatet urskiljer också några viktiga punkter som respondenterna menar är av stor vikt. Detta är bland annat att samarbetet måste ske med samtliga politiska partier och att samarbetet måste vara i enlighet med partiets ideologier. De slutslatser vi kan dra av denna studie är att respondenterna anser att det är bra att politiken tas upp i rum där den får möjlighet att spridas. Men att respondenter menar att politiker ska hålla sig till politik och att sakfrågornas betydande roll hamnar i bakgrunden för partiledarens personliga gestaltning på sociala medier.

Det svenska partisystemet är relativt unikt till följd av att det har en tydlig endimensionell struktur. Internationell forskning har visat på samband mellan personlighetsfaktorer och politisk hemvist. Mest framträdande är kopplingen mellan öppenhet och vänstersympatier, samt samvetsgrannhet och högersympatier. Det förefaller även som att politiker skiljer sig från den genomsnittlige väljaren när det gäller framför allt extraversion, samvetsgrannhet och öppenhet. I en svensk kontext är forskningen mer begränsad och således finns ett behov av att nyansera bilden. För att undersöka dessa samband hos ungdomspolitiker i Sveriges största politiska ungdomsförbund, SSU och MUF, genomfördes en enkätundersökning baserad på BFI-44 med N = 161. Ett nationellt representativt stickprov om N = 1524 som genomfört BFI-10 i samband med en undersökning av SOM-institutet fick representera den genomsnittlige väljaren. För att testa hypoteserna genomfördes ett flertal independent samples t-test. Resultaten indikerade att ungdomspolitiker i SSU inte var mer öppna än ungdomspolitiker i MUF (d = 0.062) och att ungdomspolitiker i MUF var signifikant mer samvetsgranna än deras motparter i SSU (d = -0.28). Ungdomspolitiker i SSU visade signifikant högre resultat på neuroticism (d = 0.52) och ungdomspolitikerna som grupp var mer extroverta (d = 0.22) och öppna (d = 0.27) än den genomsnittlige väljaren. Resultaten låg i stora drag i linje med tidigare forskning. Några av avvikelserna gick inte att underbygga teoretiskt, men spekulerades kunna kopplas till den unika svenska politiska kontexten. Vidare spekulerar vi kring sambanden mellan personlighetsdrag och politisk preferens mot bakgrund av studiens resultat. / The Swedish political party system is relatively unique because of its clear one-dimensional structure. International research has shown a connection between personality characteristics and political affiliation. The connection that stands out is that between openness and left sympathies and conscientiousness and right sympathies. It also appears that politicians diverge from the average voter when it comes to extraversion, conscientiousness and openness. In a Swedish context the research is more limited and therefore there is a need to add nuance. To explore these relationships a survey based on BFI-44 was conducted with N = 161. A nationally representative sample of N = 1524 that had conducted BFI-10 as part of a survey by the SOM-insitute got to represent the average voter. To test the hypotheses a multitude of independent samples t-tests was conducted. The results indicated that the youth politicians of SSU were not more open than the youth politicians of MUF (d = 0.062), and that youth politicians of MUF were significantly more conscientious than their counterparts in SSU (d = -0.28). Youth politicians of SSU registered a significantly higher score for neuroticism (d = 0.52) and the youth politicians as a group were more extroverted (d = 0.22) and open (d = 0.27) than the average voter. The results were largely in line with earlier research. Some of the deviations couldn’t be supported from a theoretical perspective but was speculated to have a connection to the unique Swedish political context. Furthermore, we speculate about the connection between personality characteristics and political preference considering the results of this study.

The aim of this paper is to ascertain what kind of feminist expressions that are prevalent in two of Sweden’s major political youth organizations, the Swedish Social Democratic Youth League and the Centre Party Youth using ideal types constructed from major feminist ideologies. A comparison between the two is also a part of the analysis, to clarify the differences and similarities between the two regarding issues pertaining gender equality. Socialist feminism and radical feminism were prevalent in the Swedish Social Democratic Youth League but it also contained expressions of liberal feminism. The Centre Party Youth were exclusively liberal feminist in their expression. The differences between the two were ideological and the causal explanations for why gender equality exists differed as well. The similarities were limited to certain specific issues where they identified similar, if not identical, problems in society.

2014 är det supervalår i Sverige. Det innebär intensiv marknadsföring för de olika politiska intressena i många olika kanaler. För många, men kanske speciellt för unga människor, kan detta bli en förvirrande period av budskap och åsikter som på olika sätt ska värderas och tas ställning till. De politiska ungdomsförbunden riktar sig till personer mellan sex och 25 år, och hör för det mesta till ett så kallat moderparti, men har egna politiska agendor, grafiska profiler och marknadsföring. Den mesta av marknadsföringen sker genom någon slags grafiskt material, och för att de politiska budskapen verkligen ska nå fram till alla unga på bästa sätt, borde det grafiska materialet också rent visuellt tala för innehållet. Den här studien syftar till att undersöka om det finns samband mellan politik och grafiska profiler hos de politiska ungdomsförbunden. Då studier på sambandet mellan politik och grafiskt material visat sig vara ett relativt outforskat område som det är svårt att hitta exakt data om, är detta en kvalitativ tvärsnittsstudie. Tio politiska ungdomsförbund valdes ut för granskning med grund i moderpartiernas storlek i riksdagsvalet 2010. Vidare samlades data om dessa in genom kvalitativa dokument och audiovisuella kanaler, vilket exempelvis innefattar de politiska ungdomsförbundens grafiska manualer och webbsidor. Studien visar på samband mellan politiken och de grafiska profilernas. Dessa uppstod mellan förbunden som ingår i blockpolitiken, men även mellan förbund på skilda delar av skalan som hade andra aspekter än blockpolitik gemensamt.