Politiska ungdomsförbund är viktiga arenor där unga människor diskuterar och formulerar frågor som kan bli en del av den politiska dagordningen. Sättet som en politisk fråga diskuteras skapar också gränserna för hur det är möjligt att förstå och tala om den. I denna studie undersöks det socialdemokratiska ungdomsförbundets (SSU) könspolitik under perioden 1970- 2000. Mer specifikt analyseras hur frågan om kvinnors politiska representation framställts inom förbundet och vilka lösningar som varit möjliga att föra fram på förbundskongresserna. Avhandlingens utgångspunkter är feministisk teori och teori om problem konstruktion. Studien baseras på källmaterial som kongressprotokoll, handlings- och principprogram, stadgar, motioner från individuella kongressledamöter och från distrikt, förbundsstyrelsens utlåtande över motioner, förbundsskrifter samt tidskrifterna Tvärdrag och P- Information. Avhandlingen visar att SSU, trots sin radikala självbild, haft liten egen drivkraft att driva frågan om att öka kvinnors representation i förbundets beslutsfattande organ. Problem med låg representation av kvinnor inom förbundet erkänns, men fram till 1990-talet är det någon annan, någon annanstans, som ska lösa underrepresentationen. Avhandlingen visar också att problemkonstruktionerna ofta innehåller motsägelsefulla förståelser av frågan om kvinnors representation. Sammantaget bidrar en rad antaganden som, normer om frivillighet, samarbete mellan män och kvinnor, könskomplementaritet, samt även passiva och symboliska hinder och utlyftande praktiker, till att forma gränserna för hur kvinnors politiska representation kan diskuteras inom SSU. / Political youth associations are important political arenas where young people discuss and formulate issues that can become part of the political agenda. The way a political issue is discussed and problematized also creates the borders for how it is possible to talk about it and to understand a particular issue. In this thesis, the Swedish Social Democratic Youth League’s (SSU) gender politics are explored. More specifically, the question of how women’s representation is constructed and what solutions are seen as possible is analysed. The analytical points of departure are feminist theory and theory of problem construction. The source material consists of congress material from 1970 until 2001: congress protocols, motions from individuals and district committees, League committee reports on the motions and debates in the congresses. Other source materials are debate publications, booklets, written documents, internal material about women’s representation, programs of action and ideas and the periodicals Tvärdrag and P-Information. The study shows that the Social Democratic Youth League, despite of its radical self image, has few ambitions of its own to politicise the question of women’s representation. Problems with women’s low representation within the league are admitted, but until the 1990’s, these problems are always associated with someone else, somewhere else, who is going to solve the under representation. The study also shows that the problem constructions often contain contradictory understandings of the question of women’s representation. A number of assumptions such as norms for volunteering, cooperation between men and women, gender complementary, barriers as passive and symbolic barriers, and ‘externalizing practices’, contribute to shaping the borders of how the question of women’s representation can be discussed within the League.

Förvånansvärt lite forskning har ägnats åt ungdomars deltagande i partipolitiska ungdomsförbund trots en långvarig nedåtgående trend i medlemsantal. Studier visar att ungdomsförbunden har svårt att rekrytera samt behålla sina medlemmar vilket är oroande då vi behöver ungdomars röster i partipolitiken för vår representativa demokrati och för att ungdomförbunden är den främsta rektryteringskällan till våra moderpartier. Denna studie syftar till att få en djupare förståelse kring varför ett urval av ungdomar väljer att gå med i partipolitiska ungdomsförbund samt vad de har för motiv till att stanna kvar. Studien består av semistrukturerade intervjuer med åtta ungdomar som är eller har varit aktiva inom ungdomsförbunden Ung Vänster och Moderateras ungdomsförbund MUF. För att undersöka detta har studien fokuserat på individuella resurser och faktorer och moraliska, sociala och materiella motiv till partipolitiskt deltagande. Resultatet visade på att individuella resurser och faktorer som politiskt intresse, motivation och sociala nätverk var viktiga kopplat till varför ungdomarna väljer att gå med i ett partipolitiskt ungdomsförbund. Sociala och moraliska motiv var högst förekommande bland ungdomarna för både varför de väljer att gå med men också vad som gör att de stannar kvar inom förbundet. / Surprisingly little research has been devoted to young peoples participation in party-affiliated youth organizations, despite a prolonged downward trend in membership numbers. Studies indicate that these youth organizations struggle to recruit and retain their members, which is concerning since young peoples voices in party politics are crucial for our reprecentative democracie and because these organizations serve as the primary recruitment source for their motherparties. This study aims to gain a deeper understanding of why a selection of young individuals choose to join party-affiliated youth organizations and what motivates them to remain. The study consists of semi-structured interviews with eight youths who are or have been active within the youth organizations Ung Vänster and Moderaternas ungdomsförbund MUF. To investigate this, the study focuses on individual resources and factors and also moral, social, and material motives for political participation. The results indicate that individual resources and factors such as political interest, motivation, and social networks are significant in why young people choose to join a party-affiliated youth organization. Social and moral motives are most common motives among the youth for why they choose to join and what keeps them engaged within the organization.