Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers motivation till att lära sig ett andra språk. Därmed vill vi veta hur lärare stimulerar tvåspråkiga elever till att lära sig det svenska språket, samt hur faktorer som socioekonomiska förhållanden påverkar elevernas motivation till att lära sig ett främmande språk som de inte behärskar. Litteraturstudiens resultat är baserad på 14  studier och uppdelat i två delar, där den första delen besvarar vår första  frågeställning och den andra delen besvarar den andra frågeställningen. Den första delen av resultatet består av följande rubriker: modersmålsundervisning för andraspråksinlärning, motivation för språkinlärning, undervisningen i klassrummet och samspelet med andra samt arbetssätt. Den andra delen av resultatet består av rubriken socioekonomisk bakgrund och hemmiljöns betydelse. Vår avslutande reflektion av litteraturstudien framhäver att det finns flera metoder för att stimulera och motivera elever för andraspråksinlärningen. Resultatet visade ocksåatt det finns flera faktorer förutom socioekonomisk bakgrund som påverkar elevers motivation och lust att lära.

Det politiska deltagandet är viktigt för de moderna demokratierna. Förstagångsväljares valdeltagande 2022 visade på en minskning, det här kan betraktas som en utmaning som riskerar att urholka demokratin. De unga förstagångsväljarna har fler riksdagsval framför sig, det är i slutändan nödvändigt att individen känner sig motiverad till att rösta.   Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning socioekonomiska faktorer påverkar politiskt deltagande bland unga förstagångsväljare i Västerås. Detta kommer att undersökas utifrån förklaringsfaktorerna, motivation, resurser och socialt nätverk, som studiens teoretiska ramverk Civic Voluntarism model (CVM) bygger på. Tidigare forskning har diskuterat ungas politiska deltagande och resultaten visar att individens socioekonomiska bakgrund påverkar det politiska deltagandet. Det finns även tidigare forskning som visar på att unga avstår från de traditionella demokratiska värderingar och institutioner vilket kan leda till urholkning i demokratin. Genom en enkätundersökning som tillvägagångssätt i den här studien analyserades svaren från 80 respondenter för att förstå sambanden mellan ungas socioekonomiska bakgrund och attityd samt synsätt på politisk deltagande. Resultatet från undersökningen visar blygsamma skillnader och oväntade effekter. Det verkar inte finnas starka samband mellan klass och politiskt deltagande hos unga förstagångsväljare i Västerås. För framtidens forskning bör forskare fokusera på att undersöka unga förstagångsväljares tillit till politiska partier för att försäkra att demokratin inte urholkas.