• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 41
  • 1
  • Tagged with
  • 42
  • 15
  • 14
  • 12
  • 9
  • 8
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Vem är du? : Du-tilltal och modelläsare i Pensionsmyndighetens broschyr Du bestämmer själv – När du vill ta ut pension

Hammarstedt, Åsa-Saga January 2013 (has links)
Den här uppsatsen undersöker vilka modelläsare (tänkta läsare) som skapas genom verbprocesserna knutna till pronomenen du och dig i Pensionsmyndighetens broschyr Du bestämmer själv – När du vill ta ut pension. Svaren på forskningsfrågorna ”Vad gör du?”, ”Vem är du?” och ”Hur blandas de olika du:na om de är flera?” har besvarats med hjälp av en analys utifrån den funktionella grammatikens verbprocesser samt modelläsarbegreppet. Resultatet visar att broschyrens du inte syftar på samma person hela vägen, utan skapar 60 olika modelläsare som blandas och växlar texten igenom. Läsaren – som kan stämma in på vissa av dessa modelläsaridentiteter, men inte alla – måste vara säker på sin identitet i denna pensionskontext, och kunna välja var i broschyren hen identifierar sig som mottagaren av informationen och inte. Av detta resultat verkar det som att du-tilltal inte per automatik skapar en begriplig och väl mottagaranpassad text, utan att ett du som används generiskt istället kan skapa ett överflöd av identifikationsmöjligheter som kan försvåra för läsaren att ta till sig informationen.
12

Bli den bästa kvinnan : En kvantitativ innehållsanalys av självhjälpstexter i Veckorevyn från 1937 till 2017

Born, Linda, Hallqvist, Therese January 2017 (has links)
Syftet i denna C-uppsats är att undersöka hur tidningen Veckorevyn vill att kvinnor ska korrigera sig själva och hur det budskapet förmedlats och förändrats sedan 1937 till och med 2017. Veckorevyns självhjälpstexter studeras inom kategorierna skönhet, relationer, fysisk hälsa och själslig hälsa och då studeras vilka tips tidningen har för att läsaren ska bli den bästa versionen av sig själv. Frågeställningarna för uppsatsen är vilka proportioner läsarens problem ges över tid och hur det önskvärda resultatet av självhjälpen framställs, hur tilltalet till läsaren har förändrats samt för vem läsaren ska förbättra sig. Det är en kvantitativ undersökning och artiklar har kodats utifrån ett kodschema. Utifrån John B. Thompsons teori om identitetsbildning studeras vilka former av material för identitetsbildning tidningen producerar över tid. Efter undersökningen visade det sig att av de undersökta texterna i studien har självhjälpstexter ökat och att det mellan tidsperioden 1937 till 2017 har skrivits flest texter inom kategorin skönhet. Det har skrivits mest om vardagsproblem och minst om livsproblem. Det önskvärda resultatet som förekommit flest gånger är att läsaren ska känna sig lycklig och nöjd. Tilltalet i Veckorevyn till läsare har oftast varit råd och uppmaningar. Vår undersökning visar att självhjälpsartiklarna i Veckorevyn har som mål att läsaren ska förbättra sig för sin egen skull.
13

Låt mig tala färdigt : filmdialog då och nu

Andersson, Victor January 2019 (has links)
Syftet med denna studie är att se om språkförändring över tid kan avläsas genom att undersöka två filmer från 1950-talet respektive 2010-talet och huruvida språket blivit mer informellt, baserat på hur tal till punkt och nyttjande av pronomen ser ut. Metoden involverar samtalsanalys och transkribering av dialog i enlighet med traditionella transkriptionsmetoder, inklusive närmre analys av excerpter som ger svar på hypotesen. Enligt resultaten är överlag titlar i pronomens ställe mer synligt i äldre filmdialog, samt att karaktärer avbryter varandra under samtal mer frekvent i nyare film, enligt aktuell analys. Detta tyder på att filmdialogen blivit mer informell, vilket går att koppla till 1900-talets språkreformer, trots att till synes informella interaktioner kan ske inom äldre film.
14

Downstairs : En kulturhistorisk studie av tjänarinneberättelser

Gustavsson, Kaisa-Marie January 2013 (has links)
För hundra år sedan var tjänarinnorna en stor yrkesgrupp. De fanns i alla klasser, från husmamsellen på en herrgård till en barnpiga med mat och husrum som enda lön. I den här kandidatuppsatsen med kulturhistorisk inriktning studeras berättelser av och om tjänarinnor. Empirin utgörs av arkivmaterial i form av en frågelista, NM 189 Tjänarinneyrket, från Nordiska museet. Syftet med studien är att undersöka frågelistsvaren, analysera kategoriseringar och på så vis belysa tjänarinnornas vardagsliv. Målet är även att ge en övergripande bild av tjänarinneyrket, dess historia och villkor. Frågeställningarna är: på vilket sätt påverkades tjänarinnorna av kategoriseringar, hur kategoriserades tjänarinnorna och hur kategoriserade tjänarinnorna sig själva och sin omgivning? Den teoretiska och analytiska delen av studien ligger främst i den empiriska insamlingen. Utgångspunkterna och inspirationen hämtas från strukturalismens idéer om att vi kategoriserar och strukturerar vår omvärld som ett sätt att förstå den.   Kategoriseringarna som redovisas i uppsatsen har delats in i fyra kapitel med olika teman. Temat Titlar och tilltal visar hur språket användes som en markör för skillnader och likheter mellan olika kategorier. I Rum och plats redogörs för hur kategorierna tjänarinnor och arbetsgivare delades upp, samt hur fysiska gränser drogs mellan dem. Tid och tidsuppfattning är ett tema som utreder tjänarinnornas sätt att se på tid och hur deras tiduppfattning förändrats. Temat Smuts och tabu undersöker olika sätt att tolka smuts och tabu samt synen på tjänarinnornas umgängesliv.   Resultatet visar att tjänarinnornas vardagsliv påverkades av kategoriseringar. Kategoriseringar påverkade dem, genom till exempel språkliga normer som användandet av olika titlar och tilltal, fysiska gränsdragningar för de platser tjänarinnan rörde sig på, tidsuppfattning i form av synen på fritid, samt hur synen på smuts och tabu begränsade tjänarinnornas umgängesliv. Ju mindre avstånden var i tankevärlden mellan kategorierna desto närmare kunde man också se att människorna var fysiskt, socialt och språkligt.
15

Bland kändisar och känslor : En studie av språkbruket i barntidningarna Julia och Kamratposten / Among celebrities and feelings : A study of the language use in the magazines Julia and Kamratposten

Larsson, Joy January 2017 (has links)
Studiens syfte är att undersöka det språk som används i två tidningar som riktar sig till barn och unga i åldrarna 8­­­­­­­­–14. Detta främst genom att analysera tilltalet samt användandet av referensord, men även genom att se till diverse språkhandlingar samt förekomsten av olika teman. Dessutom undersöks vilka ämneskategorier som förekommer i tidningarna samt hur stort utrymme de får i varje nummer. Resultaten visar att båda tidningarnas ton är välkomnande och medryckande. Julias avsändare är till stor del ett ”vi” som vänder sig till läsaren som individ, medan Kamratpostens avsändare främst är ett ”jag” som vänder sig till läsarna som grupp. Gällande ämneskategorierna finns ett stort kändisfokus i båda tidningarna, men läsarnas egna röster får också träda fram i många inslag och på många sidor. Dessutom finns ett produktfokus både i Julia och i Kamratposten.
16

Hur pedagogers ord kan påverka barns identitetsutveckling

Axelsson, Ria, Börjesson, Sara January 2018 (has links)
Denna uppsats baseras på tanken att ord påverkar oss människor på olika sätt. Uppsatsen vinklas till att undersöka vilka slags tilltal som förekommer i förskolans verksamhet och hur pedagoger talar till och benämner barn. Syftet med studien är att få bredare kunskap och förståelse av ordens betydelse för barns identitetsutveckling. Detta sker genom att bakgrund och tidigare forskning kring ämnet först redogörs, som sedan tillsammans med våra egna tidigare erfarenheter utgör en tolkningsram, för vilket studiens analys och diskussion kommer förhålla sig till. Studien baseras sedan på observationer på två förskolor och intervjuer med fyra pedagoger. De centrala begrepp som framkommer i tidigare forskning är barnperspektiv, barns perspektiv, punktuell och relationellt perspektiv, diskursiv medvetenhet och praktisk medvetenhet, samt utvecklingsperspektiv och interaktionsprocess utifrån kontext. Av studien framgår det att pedagoger har ett uppdrag att stödja barns identitetsutveckling, där reflektion gällande sitt eget bemötande är väsentligt för att främja bemötande på ett gynnsamt sätt för barns identitetsutveckling. Sammanfattningsvis bidrar studien till en förståelse för att tilltal som kan främja barns identitetsutveckling, sker på olika sätt i förskolan, men som nödvändigtvis inte är avgörande för utvecklingen.
17

Visuella och språkliga resurser för relationsbyggande i reklam : En multimodal analys av träningsannonsers komposition / Visual and linguistic resources for relationship-building in advertising : A multimodal analysis of the composition in fitness-ads

Åkerström, Johanna January 2017 (has links)
Annonser och reklam är en stor del av vår vardag, reklamen har blivit en del av kulturen. Metoderna för att övertyga läsaren blir mer avancerade för varje sekund. I denna uppsats har jag analyserat annonser som publicerats i två olika träningstidningar, en för kvinnor och en för män. Jag har undersökt hur komposition och färger påverkar annonsens budskap genom att göra multimodala analyser. Jag har även tittat på hur läsaren tilltalas och hur relation skapas mellan avsändare och mottagare genom reklamens språk. Mitt resultat av analyserna visade på att det direkta tilltalet är vanligt i annonser för att bygga något som kan likna en personlig relation med läsaren oavsett målgrupp. Resultatet visade även att färgkompositionen skiljer sig åt beroende på annonsens kvinnliga eller manliga målgrupp. Annonsens bild av den kvinnliga verkligheten framställs som förenklad och optimistisk samtidigt som mannens bild av verkligheten är hårdare och mer realistisk. / Advertising and commercials is a big part of our everyday life, advertising has become part of the cultural scene. The methods of convincing the reader gets more advanced by the second. In this paper I have analyzed ads published in two different fitness magazines, one that targets women and one that targets men. I have looked at how the composition and the colors affect the message of the ad by doing multimodal analysis. I have also looked at how the companies appeals to the reader in the ad and how a relationship between these two are built through language. My result showed that a direct address of the reader is very common in ads to build something similar to a close relationship. The results also showed that the color compositions were different depending on if the target group where women or men. The ad’s version of the world from a female perspective is portrayed as simplified and optimistic, as from the male perspective the world is portrayed as tougher and more realistic.
18

Int' är ni väl du med doktorn? Tilltal och artighetsstrategier i sverige- och finlandssvenska läkare-patientsamtal / Don’t you say du to the doctor? Address and politeness in Sweden Swedish and Finland Swedish doctor-patient communication

Henriksson, Anneli January 2013 (has links)
I den här uppsatsen analyserar jag tilltal och artighetsstrategier i tolv läkare-patientsamtal från Sverige och Svenskfinland. Jag utgår från Brown & Levinsons politeness theory och gör en empirisk prövning av materialet utifrån begreppen solidaritets- och respektstrategier, direkt och indirekt stil. Syftet är att se vilket samband som finns mellan artighetsstrategier och tilltal, och om dessa skiljer sig mellan de olika språkvarieteterna. Det finns också en institutionell aspekt av mitt material som skiljer den från tidigare jämförande studier mellan sverigesvenska och finlandssvenska tilltal och artighetsstrategier. Materialet visar att varieteterna har en jämn fördelning av samtal som är huvudsakligen direkta eller huvudsakligen indirekta, men däremot att de finlandssvenska samtalen präglas av en högre grad av indirekthet än vad de sverigesvenska gör. Det bekräftar också ett samband mellan ni-tilltal och indirekt samtalsstil, om än inte ett lika tydligt mellan du-tilltal och direkt samtalsstil. Slutligen visar uppsatsen att den institutionella kontexten är relevant för att förstå valet av artighetsstrategier och hur dessa hänger ihop med tilltal, både för att den styr vilka möjliga språkhandlingar som finns för samtalsdeltagarna, och för att den skapar roller de måste förhålla sig till i sin interaktion med varandra.
19

Personligt tilltal i katastrofsimulationer / Personal language in crisis simulations

Nordin, Anton, Hedlund, Niclas January 2022 (has links)
Denna studie undersöker hur deltagarna tar in information i en krissituation baserat på personligt och opersonligt tilltal i en krissituation. Syftet med denna studien var att se hur samma information tolkades baserat på hur de sex deltagarna blev tilltalade. Studien genomfördes via två versioner av en walking simulator som utspelade sig i samma bunker där testpersonerna lyssnade på antingen en envägsradio eller tvåvägsradio som de interagerade med så att information förmedlades via en nyhetsuppläsare eller en räddningsarbetare. Resultatet av studien visar att deltagarnas svar var olika beroende på de olika versionerna, dock inte av de anledningar som studien forskade om. De som lyssnade på nyhetsuppläsaren upplevde att informationen var tydlig och pålitlig, medan några av de deltagare som istället lyssnade på räddningsarbetaren upplevde att informationen inte var lika pålitlig på grund av att talaren kändes oförberedd. En mer utvecklad artefakt och fler testdeltagare krävs för att ge tydligare resultat. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>
20

Till vem vänder sig Magda, Uffe, Micke och Bettan? : En sociolingvistisk undersökning av Moderater och Socialdemokrater på Instagram.

Johansson, Sandra January 2022 (has links)
Detta är en sociolingvistisk studie som genom diskursanalys har kartlagt deiktisk närhet i Instagraminlägg, publicerade på fyra politikers Instagramsidor under december månad år 2021 och januari månad år 2022. Även benämning av skatter och bidrag har undersökts i studien, samt vilka samhällsgrupper som påverkas av budskapen i inläggen. Politikerna som igår i studien är Socialdemokraternas Magdalena Andersson och Mikael Damberg samt Moderaternas Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson. Inläggen som undersökts för att besvara frågeställningarna och bekräfta eller dementera studiens hypotes, Moderater vill sänka skatten för de som jobbar och Socialdemokrater vill höja bidragen för de mest utsatta i samhället, handlar om bidrag och skatter. Totalt ligger 12 inlägg från socialdemokratiska politiker och 15 inlägg från moderata politiker till grund för studien. Resultatet visar att de socialdemokratiska politikerna skriver om sjuk- och aktivitetsersättning, garantitillägg, funkisskatt, skatt, ersättningar, stödåtgärder och föräldrapenning. De som påverkas är sjukskrivna, människor med funktionsnedsättning, egenföretagare, de som arbetar inom kultur och idrott samt pensionärer. De som tilltalas är du som kan arbeta och du som kan komma att bli sjuk. De som omtalas är de som har sjuk - och aktivitetsersättning, de som har det allra sämst, de sjukskrivna, människor med funktionsnedsättning och pensionärer som har det sämst ställt. De moderata politikerna skriver om elskatten, bidrag, skatt, jobbskatteavdraget, evenemangsstöd och generella krisstöd. Här påverkas och tilltalas du som sparar, påverkas och omtalas gör företagare, de som äger sitt boende och aktörer inom evenemang- och kultursektorn. Med analysen till grund kan hypotesen bekräftas. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-05</p>

Page generated in 0.0594 seconds