This study focuses on the encounter between the academic librarian and the academic library user with a specific need for information. The aim of the study is to examine the process of mediation of information and to uncover any inherent problems or systemic inertia that may occur within that process. Special attention has been given to information-seeking behaviour in the digital age and the possibility of viewing information literacy as a meta-literacy. The difference between the surface web and the academic invis- ible web is also investigated. Empirical data was collected by the use of ethnographic fieldwork at the Karolin- ska Institutet University Library over a period of five weeks. The data is analysed using actor-network theory as a point of departure. Actors, networks, mediators and intermediaries involved in the process of mediation of information are identified and defined. By tracing techno-economic and socio-technic networks the actors’ in- centives are uncovered, as well as the various transactions in which they are engaged. The study sheds light upon a significant difference in participatory motivation between the face-to-face reference work and the information literacy course incorporated within curricula. The use of actor-network theory enables information to be seen as an actor among other actors and during the analysis of the empirical data the topic of the nature of information is discussed using the model of the DIKW-hierarchy. A shift in the academic library towards a hybrid institution engaged in both the dispersion of information and the production of information is uncovered and the possible consequences of this shift are also discussed. The further development of the academic librarian’s educational role might be a viable option in the develop- ment of information literacy education in higher education.

Syftet var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan de växelvisboende barnen och de barn som bor hos en förälder i fråga om sociala relationer. Under de senaste åren har hälften av   föräldrar som skiljer sig ordnat växelvisboende för sina barn. Totalt är det 35 procent av barnen med skilda föräldrar som har växelvisboende. En orsak till ökningen kan vara de lagändringar som skett under de senaste decennierna, angående gemensam vårdnad som är idag är den vanligaste  vårdnadsformen. Det är fortfarande vanligast att barn bor enbart eller mest hos mamma efter en skilsmässa. Social nätverksteori används för att förklara varför de sociala relationerna är viktiga för ett barns utveckling. Begreppen mikrosystem beskriver relationerna till föräldrar och nära vänner och mesosystem används för att beskriva det som händer när barnen interagerar med varandras familjer vid besök hos en kompis. Materialet analyseras genom multivariat logistisk regressionalalys där modellen har växelvisboende som oberoende variabel mot undersökningsvariablerna. Undersökningsvariablerna beskriver de sociala relationerna i variablerna antal nära vänner i klassen, besök hemma hos kompisar, kompisar hemma på besök och hur intervjupersonerna kommer överens med mamma och pappa. Resultatet visade inga skillnader på vänskaps-och besöksvariablerna mellan de växelvisboende barnen och de som bor med en förälder. Däremot fanns det en skillnad mellan de växelvisboende i hur de kom överens med sina föräldrar, där de flesta hade svarat mycket bra eller ganska bra. Studiens brister betår bl.a. i kausalitets problem, det var omöjligt att säga om vänskapsrelationerna skapades innan eller efter barnet blev växelvisboende. Fördelen med studien är att det är barnen själva som svarat på enkäten.

This paper focuses on Swedish practices regarding the collecting and exhibiting of Egyptian cultural items at the Victoria Museum in Uppsala during the period between 1882 and 1904. It works to establish who the individuals responsible for this collection were, what their social standing were and how they were connected to each other and other foreign collecting practitioners using the actornetwork-theory and comparative studies.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur några utbildade montessorilärare ser på lek i montessoripedagogiken. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har deltagarna delat med sig av sina tankar om lekens betydelse och deras roll i leken inom montessoriförskolan. Resultatet visar att det finns olika syn på vad som är lek i en montessoriförskola, och ett mer enhälligt resultat när det gäller montessorilärarens roll i leken. De roller som deltagarna lyfter är observatör och passiv roll, vägvisare, aktivt närvarande och stöttepelare samt miljön som ordinarie pedagog. För att förstå mitt resultat har jag använt mig av aktör-nätverksteorin som teoretisk utgångspunkt, då den relaterar bra till resultatet av intervjuerna. / The purpose of the study is to contribute with knowledge of how some educated Montessori teachers perceive play in Montessori pedagogy. Through qualitative semi structured interviews the participants have shared their thoughts about the meaning of play and their role in children´s play in Montessori preschool. The results show that the teachers have different views of the role of play in Montessori, and a more unanimous view regarding the role of the Montessori teacher. The roles that the participants raise are observer and passive role, guide, active present and supporter as well as the environment as a regular teacher. To understand my result, I have been inspired by the actor-network theory as a starting point, as it relates to the results of the interviews.

Syftet med studien är att synliggöra materialitetens betydelse för katederns tillblivelse och aktörskap i ett bildklassrum. Frågeställningarna utgår från ett aktörnätverksperspektiv (ANT) där alla ting - mänskliga som materiella - likställs under begreppet aktörer. Frågorna är: Vilka är de betydelsebärande aktörerna i katederns tillblivelse? Hur skapar aktörerna katedern? Vad gör katedern med lärandemiljön? Med observation som metod i kombination med visuell dokumentation samlades material in från tre olika bildsalar på lika många skolor där sammantaget sex lektioner observerades. Resultatet visar tillblivelsen av nio katedrar, avlastande och flexibla såväl som pragmatiska. Dessa katedrar påverkar i sin tur lärandemiljöer vilket problematiseras och diskuteras i relation till kunskapssyn, normer och makt.

Sociala rörelser existerar på Internet i form av sociala nätverk med syftet att förändra ett samhälleligt tillstånd utan att utnyttja etablerade kanaler. Den här uppsatsen fokuserar på hur miljö framställs och diskuteras i ett svenskt konsumtionssamhälle genom att synliggöra det länknätverk som bygger upp det sociala nätverk som omger den svenska gröna bloggosfären. Syftet är att utforska eventuella problem vid kartläggningar av sociala nätverk samt att avgöra vilka typer av aktörer som ingår och hur dessa bidrar i vår förståelse för hur miljövänligt leverne är förankrat i en vardagskontext. Undersökningen har kartlagt och analyserat de hyperlänkar, aktörer och relationer som bygger upp det sociala nätverket och visualiserar detta i form av en nätverkskarta. Studien visar att sociala nätverk inte endast kan undersökas med hjälp av hyperlänkar utan att det krävs en mer mångfacetterad förståelse för den sociala rörelsen. Dock är kartläggningsverktyget ett bra analytiskt verktyg som hjälper forskaren att se tematiska områden och bidra med en övergripande visuell syn på nätverket. De aktörer som ingår i nätverket tycks framförallt associera sig med liknande aktörer och förhåller sig till den så kallade associeringspolitiken. Som följd indikerar studien att nätverket består av tre kluster med olika karaktärer. Ett av klustren består främst av trädgårdsrelaterade bloggar och företag och saknar en koppling till grönt leverne vilket betyder att klustret ej ingår i den bakomliggande sociala rörelsen. De resterande två klustren tyder på att grönt leverne diskuteras med ett mikro-eller makroperspektiv. Majoriteten av bloggarna har ett mikroperspektiv med inlägg utan någon förankring i bakomliggande orsaker och problem. Resterande aktörer, organisationer, tidningar och ett fåtal bloggar, har ett makroperspektiv och relaterar miljöfrågor till samhället som helhet med inlägg som är mer förankrade i fakta och information. Således tycks ett behov finnas att delvis relatera grönt leverne till personliga val ur ett mikroperspektiv med positiv ton samt att förstå de bakomliggande orsakerna ur ett makroperspektiv. / Social movements exist on the Internet under the label social network with the aim to change social conditions without using established channels. This study focuses on how the environment is discussed in a Swedish consumer society by making the link network surrounding the Swedish green blogosphere visible. The study ́s aim is to explore the possible problems in assessing a social network as well as determine the types of actors involved and how these contribute to our understanding of how green living is rooted in an everyday context. The study has identified and analysed the hyperlinks, actors and relationships that make up the social network and visualized this in the shape of a network map. The study shows that social networks can not only be investigated by means of hyperlinks if a multifaced understanding it so be achieved about the social movement. The mapping tool is, however, a good analytical instrument that helps the researcher to see the thematic areas and contribute to an overall visual view of the network. The actors included in the network seem particularly to associate themselves with similar actors and relate to the so-called politics of associations. As a result of the operators' association study indicates that the network consists of three clusters with different characters. One of the clusters mainly consist of garden related blogs and businesses and do not have a connection to green living, which means it is not included in the underlying social movement. The remaining two clusters indicate that green living is discussed with a micro or macro perspective. A majority of blogs have a micro perspective, where blogposts lack information about the underlying causes and problems. The remaining actors, organizations, newspapers and a few blogs have a macro perspective, and related environmental issues to society as a whole, with posts that are more grounded in facts and information. Thus seems to be a need to partially relate to green living, personal choice from a micro perspective positive tone and to understand the underlying causes from a macro perspective.

Denna studie undersöker hur urbana ekosystemtjänster integreras i den svenska samhällsbyggnadsprocessen med anledning av deras alltmer betydande värden för staden och dess invånare. Dagens utmaningar med framför allt globala klimatförändringar och folksjukdomar är centrala frågor som stadsplaneringen behöver hantera då bland annat översvämningar, extremtemperaturer och ohälsa är problem som visar sig i den urbana miljön. För att minska, men även hindra, en negativ utveckling av stadens utmaningar pekas urbana ekosystemtjänster ut som en av flera avgörande aspekter för att skapa förutsättningar för framtidens hållbara städer. Trots ekosystemtjänsternas unika funktioner som såväl bidrar till vår välfärd som till kvalitativa livsmiljöer visar forskning att dagens städer inte sällan präglas av en avsaknad av ekosystemtjänster. Syftet med studien är därför att undersöka hur mål och strategier för att integrera urbana ekosystemtjänster översätts genom samhällsbyggnadsprocessens olika skeden för att slutligen landa i praktisk handling. För att undersöka denna process har en tvåfallstudie utformats där Örebro och Jönköpings kommun utgör arbetets studieobjekt. Studien undersöker vidare, genom det teoretiska perspektivet Aktör-nätverksteori (ANT), hur relationerna mellan samhällsbyggnadsprocessens olika skeden påverkar integreringen av ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Undersökningen grundar sig därför i ett perspektiv på världen som utgår ifrån att såväl mänskliga som icke-mänskliga objekt, så kallade aktörer, har en avgörande roll för hur olika handlingar ter sig. Av den anledningen är det därför viktigt att förstå vilka aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen som har möjlighet att påverka ekosystemtjänsternas plats i planeringen men även att förstå förbindelserna dem emellan. Empirin utgörs således av strategiska styrdokument, likt kommunernas översiktsplaner och grönplaner, men även detaljplaner samt intervjuer med planerare från olika skeden i samhällsbyggnadsprocessen. Resultatet av studiens empiri påvisar betydelsefulla likheter mellan de två fallen som framför allt visar att övergripande styrdokument, likt översiktsplaner, tydligt uttrycker ekosystemtjänsternas betydelse för kommunernas framtida utveckling. Studien visar däremot att planeraren inte sällan har en bristfällig kunskap gällande dessa frågor, vilket visar sig genom att intentionerna att integrera ekosystemtjänster går förlorade i detaljplanen. Enligt studiens resultat visar sig även detaljplanen brista i sina möjligheter att genom plankartan säkerställa ekosystemtjänsterna i den fysiska miljön, vilket grundar sig i vilka planbestämmelser som har stöd i plan- och bygglagen (PBL). Inte sällan uttrycks heller andra intressen, likt förtätning och ekonomisk vinning, som mer prioriterade frågor, vilket många gånger leder till att ekosystemtjänster istället bortprioriteras. För att åstadkomma en planering där ekosystemtjänster integreras genom hela samhällsbyggnadsprocessen visar studiens slutsats att relationerna mellan de studerade aktörerna därför måste stärkas samt att detaljplanens möjligheter att säkerställa ekosystemtjänster behöver utvecklas.

Syftet med uppsatsen är att utifrån aktör-nätverksteorin undersöka de aktörer och nätverket som uppstår under den fria leken i förskolan. Studien gäller det samspel och interaktioner som uppträder mellan olika aktörer i den specifika situationen av fri lek, samt de översättningar som uppkommer i relation till barnens lek. Genom observationer och med Aktör-nätverksteorin som metodologi nedtecknas en rik och detaljerad beskrivning av undersökningsområdet för att analysera de olika aktörerna i den dagliga verksamheten samt aktörernas agerande. Resultaten visar de olika mänskliga och icke-mänskliga aktörer som uppstår i barnens lek och som skapar nätverk som förändras i tid och rum. Slutsatsen av denna studie är att i fri lek sker interaktioner mellan aktörer där barnen lär sig mycket av varandra samt att de utvecklar sina kognitiva, sociala och emotionella förmågor i samspel med andra aktörer och tillsammans med stöd av pedagogen.

Despite an increase in the number of scientific studies on talking books being done in the Library and Information Science field, there is a lack of research focusing on talking books in Sami, the language of the Swedish indigenous minority. This study aims to increase the knowledge about how access to talking books in the Sami language is being facilitated for pupils in Swedish schools. The Actor-Network Theory is used to describe and analyse how actors interact and connect with each other and how the resulting network affects students’ access to talking books. The ANT-analysis, which is based on data collected in qualitative interviews and from document analysis, showed that pupils’ access to talking books in Sami is not being facilitated by neither school librarians nor mother tongue teachers. The study identified the main challenges to be limited resources, but also steering documents omitting to mention Sami with disabilities and a lack of knowledge about talking books in other languages than Swedish. The study suggests that the Swedish Agency for Accessible Media, MTM, in their education material should encourage librarians and mother tongue teachers to mention talking books in other languages during meetings with pupils.

Denna studie handlar om pedagogisk skicklighet inom doktorandhandledning. Den handlar också om vad som stödjer handledare inom ramen för deras organisation, samt om vilka effekter detta stöd får för handledarnas utvecklande av pedagogisk skicklighet. För att besvara studiens forskningsfrågor har tio doktorandhandledare inom vårdvetenskap intervjuats. Aktör-nätverksteori står som teoretisk referensram och har även använts i analysen tillsammans med tematisk analys. I resultatets första del beskrivs pedagogisk skicklighet inom doktorandhandledning utifrån fyra teman: ”Att stödja processen mot självständighet”; ”Att skapa en vårdande relation”; ”Att kombinera kunskaper och färdigheter”; samt ”Att vara flexibel i mötet med unik doktorand”. I resultatets andra del framkommer de aktörer respondenterna tog upp som ett stöd för att utveckla pedagogisk skicklighet, vilka är både formella och informella initiativ. Resultatet beskriver hur de olika stöden är lagt upp enligt studiens respondenter, samt vilka effekter de anser detta får på deras pedagogiska skicklighet.