During the past decade policies and strategies for social sustainability have been developed in order to draw attention to the issue of redistribution of resources in the city and the creation of environments for everyone, and to “enhance social sustainability” is a common policy objective in contemporary Swedish urban planning. It is, however, not clear or predictable what social strategies actually deliver in terms of tangible results. On the one hand, the introduction of the concept has encouraged a debate around equality and democracy in urban areas. On the other hand, in a context of an entrepreneurially oriented urban development, the concept seems to legitimise actions “in the name of sustainability”, that do not necessarily have any redistributive effects. The aim of this project has been to explore how social sustainability as a policy objective is framed and realised in contemporary Swedish municipal urban planning, and what difficulties might occur in the implementation of social strategies. The purpose has been answered through the following research questions: How is the concept of social sustainability incorporated and operationalised within the sphere of urban planning and city administration? What kind of obstacles and goal conflicts that obstruct implementation do the actors involved experience? In order to carry out the aim and answer the research questions a case study has been realised in the municipality of Huddinge. Two different qualitative methods have been used. Analysis of policy documents has demonstrated how the concept of social sustainability is defined in the municipality and what goals and strategies are set up in order to reach there. Semi-structured interviews with planning actors in the municipal organisation have created an understanding of how the public servants handle the issue in their everyday practice and what kind of obstacles they encounter. The theoretical framework consists of two components. Theoretical reasoning around the concept of social sustainability sheds light on what possibilities as well as contradictive and conflictual aspects the concept entails. The approach of Actor Network Theory has allowed an understanding of the municipal organisation as an assemblage of different human and non-human actors involved in the task of making Huddinge socially sustainable. Furthermore, it has encouraged an open-ended inquiry emerging from the interviewees' own perspectives, preventing an understanding limited to explanations anticipated beforehand. The most important results show that the social sustainability work in Huddinge consists of ambitious objectives but that the efforts are performed in a loosely connected network of heterogeneous actors where the work is rather fragmented and many efforts are dependent on individuals. Artefacts in terms of, for example, check-lists play an important role in order to allow all planners to function as agents of change. Implementation difficulties has shown to be wider than usually indicated, and are mainly related to lack of political prioritisation among objectives, lack of routines and knowledge, preconceptions and lack of representation among planners, lack of possibilities to influence market conditions as well as the prioritisation of economic aspects over social issues. In order to facilitate implementation a number of suggestions are being made, including the promotion of a political debate around social objectives and the meaning of social sustainability, to increase resources for the development of routines and an increased knowledge base in order to stabilise the network, and to find means to limit the influence of private actors. It is also concluded that social sustainability has to be prioritised and that goal conflicts with the economic dimension has to be handled in order to produce substantial change. / Under det senaste decenniet har strategier för social hållbarhet utvecklats för att uppmärksamma frågan om urban resursfördelning och skapandet av miljöer för alla, och att ”stärka social hållbarhet” är ett vanligt policymål i dagens svenska stadsplanering. Det är dock inte varken självklart eller förutsägbart vad sociala strategier faktiskt leder till för konkreta resultat. Å ena sidan har introducerande av begreppet social hållbarhet uppmuntrat till debatt kring jämlikhets- och demokratifrågor. Å andra sidan, i en kontext av en entreprenöriellt orienterad stadsutveckling, verkar begreppet kunna legitimera åtgärder ”i hållbarhetens namn”, som inte har någon egentlig omfördelande effekt. Syftet med studien har varit att utforska hur social hållbarhet som ett policymål inramas och förverkligas i nutida svensk stadsplanering, samt vilka svårigheter som kan uppstå i implementeringen av sociala strategier. Syftet har besvarats genom följande forskningsfrågor: Hur är begreppet social hållbarhet införlivat och operationaliserat inom området stadsplanering och kommunal förvaltning? Vilka svårigheter och målkonflikter som försvårar implementering upplevs av involverade aktörer? En fallstudie i Huddinge kommun har utförts för att uppfylla syftet och svara på forskningsfrågorna. Två olika kvalitativa metoder har använts. Analys av policydokument har visat hur konceptet social hållbarhet definieras i kommunen samt vilka mål och strategier som har satts upp för att nå dit. Semistrukturerade intervjuer har skapat en förståelse för hur tjänstepersonerna i den kommunala organisationen hanterar frågan i deras vardagspraktik och vilka typer av svårigheter de upplever. Studiens teoretiska ramverk består av två delar. Ett teoretiskt resonemang kring begreppet social hållbarhet tydliggör vilka möjligheter samt vilka motsägelsefulla och konfliktuella aspekter begreppet bär på. Angreppssättet aktör-nätverksteori har möjliggjort en förståelse av den kommunala organisationen som en samling av olika mänskliga och icke-mänskliga aktörer involverade i uppgiften att göra Huddinge socialt hållbart. Dessutom har det uppmuntrat en förutsättningslös undersökning utifrån intervjupersonernas egna perspektiv, vilket har förhindrat en förståelse begränsad till på förhand antagna förklaringar. De viktigaste resultaten visar att arbetet för social hållbarhet i Huddinge består av ambitiösa målsättningar, men att ansträngningar utförs i ett löst sammansatt nätverk av heterogena aktörer där arbetet är relativt splittrat och många insatser är individberoende. Artefakter i form av exempelvis checklistor spelar en betydande roll i att tillåta alla planerare att fungera som förändringsagenter. Implementeringssvårigheter har visat sig vara bredare än vad som vanligtvis föreslås, och beror främst på brist på politisk prioritering bland målsättningar, brist på rutiner och kunskap, fördomar och brist på representation i planerarkåren, brist på verktyg att påverka marknadsvillkor samt prioritering av ekonomiska aspekter framför sociala frågor. Ett antal förslag för att underlätta implementering ges, vilka innefattar att stimulera en politisk debatt runt sociala målsättningar och betydelsen av begreppet social hållbarhet, att satsa ökade resurser på att utveckla rutiner och en utökad kunskapsbas med syftet att stabilisera nätverket, samt att hitta sätt att begränsa privata aktörers inflytande. Slutsatsen har även dragits att social hållbarhet måste prioriteras samt att målkonflikter med den ekonomiska dimensionen behöver hanteras för att någon betydande förändring ska kunna ske.

En samhällsutveckling som enbart fokuserar på staden går emot de nationella visionerna och således har planeringen även kommit att behandla landsbygdens utveckling med varierande motiv. Landsbygden har sedan tidigare beskrivits som en rural idyll vilket varit en bevarande värd miljö och betydande resurs för staden men är nu en plats för utveckling. Inom planeringen råder ett hållbarhetsideal som ämnas uppfyllas genom tillämpning av urbana normer som därmed styr samhällets utveckling och där det rurala tillskrivs motsatta värden i en stad-landsbygdsdikotomi. Genom att utveckla landsbygden enligt urbana normer och samtidigt bevara dess rurala idyll uppdagas ett problem i hur dessa båda miljöer och funktioner ska sammanfogas eller om landsbygden ersätts. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur det som definieras som landsbygd kan bestå genom en sådan utveckling. För att göra detta är utgångspunkten vad som utgör landsbygd och vidare hur etableringen av landsbygd består. Landsbygden som fenomen undersöks utifrån en aktör-nätversteori (ANT) där perspektivet på hur världen utformas förstås genom dess beståndsdelar och det relationella sambandet mellan dessa. Detta blir studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkt där landsbygden analyseras som ett nätverk av ageranden som definierar den. I ANT utgörs världen av ständiga processer där människor och icke-människor agerar. Hur fenomen blir bestående genom dessa processer beror således på hur stabila nätverken är genom dessa föränderliga processer. Därför presenteras resiliens som ett andra teoretiskt perspektiv som belyser hur fenomen kan hantera endogena och exogena, positiva och negativa störningar. Denna undersökning har utförts med ett förutsättningslöst förhållningssätt som ANT förespråkar för att beskriva världen så som den är och inte förklara hur den är. Resultatet har blivit en analys inom vilket konstruktionen av landsbygdsnätverket presenteras. Data för nätverket har erhållits genom etnografiska metoder där nätverkets beståndsdelar och de ageranden som sammankopplar dem förnummits genom direktobservation, dokumentstudier och samtalsintervju. Slutsatserna visar på att landsbygden varit bestående genom samhällets förändring tack vare dess förmåga att utvecklas och anpassas efter rådande förutsättningar. De ageranden som sker i samband med landsbygdsnätverket både upprätthåller det som ett bestående fenomen och formar det. Landsbygd utgörs således av mer än det som framkommer i stad-landsbygds dikotomin och bör därför ses definieras utifrån rådande system och förutsättningar. Trots landsbygdens resiliens kan den inte vara bestående genom störningar orsakade av politik och planering som omkullkastar hela dess funktionella och strukturella sammansättning utan att utvecklas till ett jämviktsläge där den inte längredefinieras som landsbygd. Detta innebär att dess förutsättningar för att utvecklas och hantera störningar bör tas i beaktning om den ska formas eller på andra sätt påverkas av planering.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i aktör-nätverksteori undersöka relationerna genom vilka de forskningstexter (som används i kompetensutvecklingsinsatsen Läslyftet) tillsammans med andra aktörer producerar översättningsprocesser med förmågan att förändra och påverka pedagogernas sätt att tänka och prata om det vardagliga arbetet med läsning i förskolan. Tidigare studier om hur forskning och vetenskaplig kunskap används i utbildningspraktiker efterfrågar ytterligare kunskap som begreppsliggör forskningsanvändning i praktiken. Med utgångspunkt i aktör-nätverksteori undersöks i föreliggande studie i vilka relationer som forskningstexter och forskningsbaserade begrepp tillsammans med andra aktörer producerar en skillnad för pedagogers tankar och utsagor om det praktiska förskolearbetet. Genom observationer av planerings- och utvärderingsmöten samt en fokusgruppsintervju av och med deltagande pedagoger undersöks de relationer som upprättas mellan olika aktörer i praktiker inom Läslyftet. En spårande analys genomförs för att undersöka vilka relationer som upprättas och förändrar och påverkar varandra. Genom att följa fyra olika spår i det empiriska materialet synliggör studien att forskningstexterna deltar i relationer med andra aktörer så som specifika begrepp, barnböcker och dokumentationer som producerar översättningsprocesser som förändrar hur pedagogerna pratar om sin praktik. De huvudsakliga resultaten av studien visar att texternas (i egenskap av forskning) aktörskap uppstår och är beroende av de idéer, tankar och ord som pedagogerna uttrycker och som också förändras i sina sammankopplingar med varandra och andra aktörer. Resultatet synliggör ett nätverk som uppstår i och genom dessa relationer med förmågan att producera kraft och ge effekter för pedagogernas förändrade tal om förskolans praktik / The aim of this study is to examine the relations through which the research texts (used in Läslyftet) together with other actors produce translation processes with the ability to change and affect the educator’s way to think and talk about the everyday work of reading in preschool. Previous studies on how research and scientific knowledge is applied in educational practices inquire for additional knowledge that conceptualizes research used in practice. Based on actor-network theory this study examines the relations that research texts and research-based concept together with other actors produce a difference for educator’s thoughts and statements about the practical preschool work. Through observations of planning and evaluation meetings along with a focus group interview of participating educators, the study examines the relations established between different actors in practices within Läslyftet. A tracking analysis was performed to examine the relations established and transform and affect each other. By following four different traces in the empirical material, the study makes visible that the research texts participate in relations with other actors such as specific concepts, children books and documentations which produces translation processes that changes how the educators talks about their practice. The main results of the study show that the texts (in the capacity of research) ability to act occurs and is dependent on the ideas, thoughts and words that the educators express and that also changes in their interconnections with each other and other actors. The result highlights a network that is emerging in and through these relations with the ability to produce a force and give effects for the educators´ changed talk about preschool practice

Purpose – This thesis aims to investigate the use and design of informal controls inan organization’s management control package (MCP). Informal controls areoperationalized as the intra-organizational social network.  Design/methodology/approach – An inductive case study is used to investigate ahybrid organization. The thesis uses data from interviews, documents, and a surveyto gather information about the organization’s MCP and intra-organizational socialnetwork.  Findings – It was found that the use of informal controls in the case organizationwas related to the spreading of clans and beliefs. The intra-organizational socialnetwork acts as conduits for clans, while the social network at the individual levelrelates to the spreading of certain beliefs. Furthermore, it was found that informalcontrols play a part in the design of different groups’ MCPs. Specifically, thatcertain groups use informal controls differently depending on whether theycoordinate other groups or directly work with the ongoing operations.  Research limitation/implications – This study has implications for the MCPresearch, as it is the first empirical study to operationalize informal controls associal networks in an MCP. It shed light on the role of informal controls in theMCP. A limitation is that no observational data has been used to analyze theorganizational culture, which may have affected the conclusions. Originality/value – This is the first empirical study that operationalizes informalcontrols as social networks in an MCP. The study also presents the MCPs of 38intra-organizational groups and classifies them according to configurations. / Syfte – Syftet med denna uppsats är att undersöka användandet och designen avinformell kontroll, i form av ett intra-organisatoriskt social nätverk, i enorganisations styrpaket. Metod – En induktiv fallstudie har använts för att studera en hybrid-organisation.Studien använder data från intervjuer, dokument och en enkät för att kunnakonstruera organisationens styrpaket och intra-organisatoriska sociala nätverk. Slutsats – Studien visar på att användandet av informell kontroll inomorganisationen är relaterat till sprdiningen av klaner och övertygelser. Det intraorganisatoriska sociala nätverket agerar som ledningar för spridningen av klaner,medan det sociala nätverket mellan individer är relaterat till vissa övertygelser.Utöver detta, så visar även studien på att informell kontroll har en roll i designen avolika gruppers styrpaket. Mer specifikt, att grupper använder informell kontroll påolika sätt beroende på om de kordinerar andra grupper eller själva utför aktiviteter iden dagliga verksamheten.  Begränsingar & Implikationer – Denna uppsats har implikationer för litteraturenom styrpaket. Det är den första empiriska studien som operationaliserar informellkontroll som ett socialt nätverk vid studie av ett styrpaket. Uppsatsen belyser däravrollen av informell kontroll i styrpaketet. En av studiens begränsningar är att ingenobservationsdata har använts för att analysera verksamhetens organisationskultur,detta kan möjligen fått konsekvenser för slutsatsen Originalitet – Detta är den första empiriska studien som operationaliserar informellkontroll som ett social nätverk vid stidue av ett styrpaket. Denna uppsats presenteraräven styrpaketen hos 38 styckna intra-organisatoriska grupper och klassificerar demi enlighet med styrkonfigurationer

Det finns idag en rad exempel på branscher där ett nytt företag förändrat hur kärnverksamheten genomförs. Detta har skett genom implementation av teknologi i en traditionell bransch. Mycket har skrivits om hur disruptiva företag verkar, men det finns bristande kunskap kring hur etablerade företag påverkas, och anpassar sin verksamhet. En framträdande skillnad mellan disruptiva och etablerade företag är att det etablerade företaget har ett befintligt nätverk att stödja sig mot. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur företags nätverk påverkas av digitalisering inom industrin till följd av en disruptiv innovatörs etablering i industrin. Studien applicerar ARA-modellen, ekosystem och konceptet tjänstefiering som teoretiskt ramverk. En abduktiv forskningsansats appliceras, med en kvalitativ metod och fallstudie som forskningsstrategi. Fordonsindustrin väljs ut som en lämplig bransch att genomföra studien i, och Volvo som fallföretag. Det empiriska materialet består av sexton semistrukturerade intervjuer och sekundärdata. Intervjuerna har genomförts dels hos fallföretaget, dels med informanter i fallföretagets nätverk, vilket analyseras med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat identifierade tre teman: digitalisering, samarbete och en fysisk och digital syntes. Studiens slutsatser är att konkurrensfördelar erhålls genom samarbete, där gemensamma resurser leder till ökad effektivitet. Konfigureringen av nya aktörsroller inom företaget möjliggör denna process. Digitalisering och tjänstefiering har påvisats vara ömsesidigt förstärkande processer, som sammantaget främjar implementationen av ett ekosystem. Inom hela processen är den disruptiva innovatören en drivande part. / There are several examples today of industries where a new company has changed how the core business is conducted. This has consistently occurred through implementation of technology in an otherwise traditional industry. Much has been written on how disruptive companies operate, but there is a lack of knowledge concerning how established companies are affected and adapt their operations. A prominent difference between the disruptive and the established companies is that the established companies have an existing network to rely on. The purpose of this study is to increase the understanding of how a company’s network is affected by digitalization within the industry as a result of a disruptive innovator’s establishment in the industry. The study applies the ARA-model, ecosystem and the concept of servitization as a theoretical framework. An abductive research approach is applied, with a qualitative method and case study as its research strategy. The automotive industry is chosen as a suitable industry for the study, and Volvo is chosen as the case company. The empirical material consists of sixteen semi-structured interviews and secondary data. The interviews were conducted both at the case company and with informants in the case company’s network, which is analyzed using thematic analysis. The study’s findings identified three themes: digitalization, collaboration, and a physical and digital synthesis. The conclusions of the study is that competitive advantages are acquired through collaboration, where shared resources lead to an increased efficiency. The configuration of new actor roles makes this process possible. Digitalization and servitization has shown to be mutually reinforcing processes that collectively promote the implementation of an ecosystem. Through the entire process, the disruptive innovator is a driving force.

This essay presents how a newly created non-binary folk costume named Bäckadräkten will  change and challenge traditions regarding Swedish folk costumes from the eighteenth century.  Bäckadräktens background as a tool to invent a new type of non-binary folk costume is presented. Different parts of Bäckadräktens clothing as a non-binary dress is compared to traditional folk costumes regarding male and female dressing as a mean of status concerning marriage and age.  Traditionally folk costumes usually derive from a specific region in contrast to Bäckadräkten with its background from the queer or non-binary community. Bäckadräkten can be used in different ways, colours and materials. It can be seen as a new type of folk costume for everyone who wants one and can be used in full scale or just as a part combined with other types of dresses. The founder of Bäckadräkten is the artist Fredy Clue and they want it to be a folk costume for everyone, not only non-binary or queer.       The analysis regarding Bäckadräkten is made by using ANT Action Network Theory and Queer Theory and focus on non-binary. The view of Bäckadräkten as a rhizome with a big and growing connected network is discussed. Seven people has been interviewed about their view regarding both folk costumes and Bäckadräkten.

Corporate sustainability comes in a variety of shapes and the boundaries defining what can be called sustainability are disputed. This thesis explores the making of sustainability at a medium-sized company in Sweden, in this study called HygieneTech, that actively works with sustainability. Inspired by theories from science and technology studies (STS), the author discusses how different versions of sustainability are created in practices. The study is based on a theoretical approach, actor network theory (ANT), which understands reality as performed rather than observed, and since reality and its objects are enacted differently in diverse situations, reality and objects are considered multiple. Moreover, inspired by Maria Puig de la Bellacasa, “thinking with care” enables the study to tell new stories about how companies work with sustainability. This view of the actors as doing sustainability through care practice in a corporate setting paves the way for a caring analysis, exploring the different versions of sustainability as different matters of care. The enactment of sustainability is studied through participant observation, interviews and document studies. The most frequently enacted versions of sustainability are sustainability as saving resources, sustainability through standards/labels, sustainability as caring for people, and sustainability as a conscious choice. The study shows how some versions of sustainability in one setting can clash, such as when the employees at HygieneTech have to decide between caring for saving resources or caring for labelled products. Even so, in other settings versions of sustainability can be added together and thus enable the employees to care for sustainability both as a marketing device and as a conscious choice. Furthermore, the thesis shows that sustainability is sometimes made absent in relation to other matters of care, such as cleanliness and economy, while in other settings economy and sustainability can be added together. Finally, the thesis shows how sustainability, while enacted in several versions, still can cohere though professional tinkering. / Hur företag arbetar med hållbarhetsfrågor kan se väldigt olika ut och många gånger uppstår stridigheter kring vad som får kallas hållbart. Denna avhandling studerar hur hållbarhet iscensätts i ett medelstort företag i Sverige som arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor. Företaget är i denna studie anonymiserat och kallas HygieneTech. Genom att använda teorier från studier av teknik och vetenskap (STS) studeras hur olika versioner av hållbarhet skapas i olika praktiker. Studien utgår från ett teoretiskt angreppssätt, aktör-nätverksteori (ANT), som genom en symmetrisk analys studerar såväl materiella som mänskliga aktörer. ANT anser att verkligheten och dess objekt görs snarare än upplevs och eftersom verkligheten iscensätts på olika sätt i olika situationer, är verkligheten och objekten multipla. Genom att studera hållbarhet som omsorgspraktiker, inspirerad av Maria Puig de la Bellacasa, skriv nya typer av historier kring hållarbetsarbete på företag. Att tänka med omsorg (”thinking with care”) ger forskaren möjlighet att istället för att återberätta den traditionellt återkommande historien om företaget som en vinstmaximerande rationell agent, lägga fokus inte bara på rationalitet, utan även affektion. Hur hållbarhet görs i praktiken studeras genom deltagande observationer, intervjuer samt dokumentstudier. Denna avhandling visar på att det finns ett flertal olika versioner av hållbarhet som iscensätts vilka ofta är sammanknutna i varandra. Några av de viktigaste versionerna av hållbarhet i HygieneTech handlar om hållbarhet genom att spara resurser, hållbarhet genom märkningar/standarder, hållbarhet genom omsorg om människor och hållbarhet som ett medvetet val. Vissa av dessa versioner kan adderas samman, men i andra situationer ställs de mot varandra. Studien diskuterar även exempel på när hållbarhet görs osynligt på grund av att andra värden såsom renlighet och ekonomi istället sätts i fokus, samt hur hållbarhet trots sina olika versioner hålls samman.

Den här studien har sin utgångspunkt i ett posthumanistiskt perspektiv – ett perspektiv som försöker få syn på materialiteten och dess roll i pedagogiska praktiker. Syftet med studien var att undersöka hur whiteboardtavlan används i förskolan och vilka relationer den tycks producera. Som insamlingsmetod användes deltagande videoobservation, som analysmetod - Aktör-nätverksteori (ANT). Observationerna gjordes på en storbarnsavdelning på en kommunal förskola i nordvästra Stockholm. Utifrån Aktör-nätverksteorin kunde tavlan förstås som en materiell-diskursiv aktör som ihop med andra aktörer ingår i olika nätverk i ett ständigt flöde av kopplingar och översättningar. Men den kan också förstås som en ”effektskapare” bortom de effekterna som den var tänkt att bidra med – och där många överraskande effekter träder fram i den fria leken. Om whiteboardtavlan på samlingen begränsar barnens möjligheter att agera fritt och bidrar till att en maktrelation förskolläraren-barn skapas och upprätthålls, så är det helt andra roller som gäller i den fria leken: tavlan skapar möjligheter till lärande och kreativitet, inbjuder till lek och samarbete och blir en mötesplats för olika barnkonstellationer. Den framgångsrika relationen barn-tavlan skulle dock inte varit möjlig utan andra aktörer i nätverk: pennor, suddborsteen, pennfacket och barnens fingrar/händer. Även kamrat- och mediakulturer i form av Angry Birds träder fram i den fria leken och kan ses som en diskursiv aktör som får allt mer inflytande i förskolans praktiker. Tavlan agens i den fria leken kan förstås som en viktig ”effekt” som inte är särskilt uppmärksammad av pedagogerna. Med whiteboardtavlan som aktör i rummet blir både barn och pedagoger något annorlunda.

Kollaborativ konsumtion och bildelningstjänster är två fenomen som under de senaste åren blivit allt mer populära som ett sätt att bemöta hållbarhetskrisen. Bildelningstjänster är en form av kollaborativ konsumtion och är ofta drivna av kommersiella krafter. Syftet med tjänsterna är att erbjuda kunder moderna och hållbarhetsdrivna lösningar som ett alternativ till det privata bilägandet. I användandet av bildelningstjänster uppstår interaktioner mellan olika aktörer, mänskliga såväl som icke-mänskliga, både direkt- och indirekt. I användningen av bildelningstjänster och i dessa interaktioner, skapas en upplevelse för användarna. Genom en enkät och nio semistrukturerade intervjuer med användare av bildelningstjänster, studerar vi i denna studie, dessa upplevelser. Användarupplevelsemål och delade användarupplevelser, samt aktör-nätverksteori används som teoretiska ramverk för att analysera och diskutera den insamlade datan. I denna studie drar vi slutsatsen att användandet av bildelningstjänster inte enbart handlar om användarens individuella upplevelse av att använda bilen och mobilapplikationen. Användandet av bildelningstjänster består av flera samverkande faktorer som påverkarvarandra och som tillsammans påverkar användarupplevelsen. Slutligen ger studien ytterligare insikter i hur aktörer påverkar förarens användarupplevelse av bildelningstjänster. Med kunskapen om hur förarens upplevelse, i användandet av bildelningstjänster, påverkas av både mänskliga och icke-mänskliga aktörer. Dessa aktörer utgörs för omfånget av denna studie den mobila applikationen, bilen, kundtjänsten, den tidigare föraren och passagerarna. / Collaborative consumption, shared mobility, and car sharing services are three modern phenomena that in recent years have become a popular way to respond to the sustainability crisis. Carsharing services are a subcategory of collaborative consumption and are often driven by commercial forces. The aim of the services is to offer modern and sustainably-driven solutions to users as an alternative to private car ownership. In the use of carsharing services, an interaction occurs between different actors, human as well as non-human actors, both direct- and indirect. These interactions generate a user experience which this thesis aims to study through a survey and nine semistructured interviews with users of carsharing services. User experience goals, shared user experience, as well as Actor-network theory, is used as theoretical frameworks to analyze and discuss the collected data. Through this study, we conclude that the act of using car sharing services isn’t solely an individual experience between the users and the artifacts such as the car or the mobile application. Instead, the use of carsharing services often consists of several collaborating actors who influence each other and together affect the user experience. Lastly, the study contributes further insights into how actors affect the driver's user experience of carsharing services. With the knowledge of how the driver's experiences in the use of carsharing services are affected by both human and non-human actors. These actors consist of the mobile application, the car, previous users, customer service, and passengers.

Vikings and pirates have been studied through the years in both the archaeological and historical disciplines. Both have been compared with each other, especially if Vikings can be classified as pirates or if they practiced piracy. The stereotypical descriptions and definitions of both terms may have contributed to the above-mentioned comparisons between Vikings and pirates in search after similarities and/or differences. Vikings have and are still portrayed as savages ravaging along European coasts, robbing cities, burning churches, and violating innocents, whose actions left behind devastation and chaos. Pirates have also been classified as violent individuals, especially sea bandits or sailors who attacked both friend and foe, seizing property and/or people through violence at sea. This thesis will problematise, question, analyse and discuss if studies about pirates and pirate societies can contribute to today’s understanding of Vikings, namely to study and examine them through the perspective of pirate studies. Separate geographical areas with Viking and pirate presence have been selected in England, Ireland, the Baltic Sea region, and the Bahamas. The overwintering camps of Torksey and Repton in England, together with Dublin in Ireland concerns Viking activity. Meanwhile, Visby and Vivesholm in the Baltic Sea with piracy carried out by the Victual Brothers, together with Nassau in the Bahamas represents pirates and piracy. In addition, the above will also be analysed and discussed through an application of three selected theoretical frameworks: agency theory, actor-network theory, and the concept of utopias. The problematisation will also be examined through a determination of the terms Viking and pirate, an application of hydrarchy, and how the colonization of areas and establishment of smaller communities functioned for each actor.