The aim of the present study is to explore how children’s participation is constructed and enacted in preschool documentation and what kinds of activities evolve between teachers, children and material objects in preschool documentation practices. The study is based on videorecorded observations of teachers and children documenting different preschool activities in two preschool groups. The video observations are analysed using theoretical perspectives on power relations, governmentality, documentality and agentic realism. The results are presented in two research articles. The results show the complexity of children’s participation in preschool documentation practice. In the first article two different documentation methods, with different theoretical underpinnings, were used in the preschool: portfolio and pedagogical documentation. The results show that, regardless of documentation method, children’s participation varied from attendance to involvement and influence, which can be seen as two ends of a power relation. Power relations between teachers and children also varied between situations as well as within individual situations. The result of the second article shows that children’s participation in preschool documentation practices, as well as the documentation itself, was affected and controlled not only by the humans present, but also by different material agents, such as photos and colour-coded labels. Taking material agents into account allows for a broader understanding of documentation practices, which in turn could open up for new forms of children’s participation in preschool documentation. / Syftet med studien som utgör grunden för uppsatsen var att undersöka hur barns delaktighet i förskolans dokumentation är konstruerad och ”görs” och vilken typ av aktivitet som utvecklas mellan lärare, barn och materiella objekt inom förskolans dokumentationspraktik. Studien är baserad på videoinspelade observationer av lärare och barn som dokumenterar olika aktiviteter i förskolan på två förskoleavdelningar. Videoobservationerna analyserades med hjälp av teoretiska perspektiv på maktrelationer, governmentality, documentality och agentic realism. Resultatet presenteras i två vetenskapliga artiklar. Resultaten visar komplexiteten i barns delaktighet i förskolans dokumentationspraktik. I den första artikeln studerades användningen av två olika dokumentationsmetoder, med olika teoretiska underbyggnad, nämligen portfolio och pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att barns delaktighet varierade från deltagande till medverkan och inflytande oavsett vilken dokumentationsmetod som användes. Detta kan ses som två ändpunkter av en maktrelation. Maktrelationer mellan lärare och barn varierade också mellan situationer och inom en situation. Resultatet av den andra artikeln visar att barns deltagande i förskolans dokumentationspraktik samt också dokumentationen i sig, påverkades och styrdes, inte enbart av de deltagande personerna, men också av olika materiella agenter, till exempel foton och färgade etiketter. Att även beakta materiella agenter innebär att förståelsen av dokumentationspraktiken kan vidgas, vilket i sin tur skulle kunna öppna upp för nya sätt för barn att vara delaktiga i förskolans dokumentationspraktik.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i aktör-nätverksteori undersöka relationerna genom vilka de forskningstexter (som används i kompetensutvecklingsinsatsen Läslyftet) tillsammans med andra aktörer producerar översättningsprocesser med förmågan att förändra och påverka pedagogernas sätt att tänka och prata om det vardagliga arbetet med läsning i förskolan. Tidigare studier om hur forskning och vetenskaplig kunskap används i utbildningspraktiker efterfrågar ytterligare kunskap som begreppsliggör forskningsanvändning i praktiken. Med utgångspunkt i aktör-nätverksteori undersöks i föreliggande studie i vilka relationer som forskningstexter och forskningsbaserade begrepp tillsammans med andra aktörer producerar en skillnad för pedagogers tankar och utsagor om det praktiska förskolearbetet. Genom observationer av planerings- och utvärderingsmöten samt en fokusgruppsintervju av och med deltagande pedagoger undersöks de relationer som upprättas mellan olika aktörer i praktiker inom Läslyftet. En spårande analys genomförs för att undersöka vilka relationer som upprättas och förändrar och påverkar varandra. Genom att följa fyra olika spår i det empiriska materialet synliggör studien att forskningstexterna deltar i relationer med andra aktörer så som specifika begrepp, barnböcker och dokumentationer som producerar översättningsprocesser som förändrar hur pedagogerna pratar om sin praktik. De huvudsakliga resultaten av studien visar att texternas (i egenskap av forskning) aktörskap uppstår och är beroende av de idéer, tankar och ord som pedagogerna uttrycker och som också förändras i sina sammankopplingar med varandra och andra aktörer. Resultatet synliggör ett nätverk som uppstår i och genom dessa relationer med förmågan att producera kraft och ge effekter för pedagogernas förändrade tal om förskolans praktik / The aim of this study is to examine the relations through which the research texts (used in Läslyftet) together with other actors produce translation processes with the ability to change and affect the educator’s way to think and talk about the everyday work of reading in preschool. Previous studies on how research and scientific knowledge is applied in educational practices inquire for additional knowledge that conceptualizes research used in practice. Based on actor-network theory this study examines the relations that research texts and research-based concept together with other actors produce a difference for educator’s thoughts and statements about the practical preschool work. Through observations of planning and evaluation meetings along with a focus group interview of participating educators, the study examines the relations established between different actors in practices within Läslyftet. A tracking analysis was performed to examine the relations established and transform and affect each other. By following four different traces in the empirical material, the study makes visible that the research texts participate in relations with other actors such as specific concepts, children books and documentations which produces translation processes that changes how the educators talks about their practice. The main results of the study show that the texts (in the capacity of research) ability to act occurs and is dependent on the ideas, thoughts and words that the educators express and that also changes in their interconnections with each other and other actors. The result highlights a network that is emerging in and through these relations with the ability to produce a force and give effects for the educators´ changed talk about preschool practice

The objective of the present study is to produce knowledge about how children, things, documents, computers, teachers, templates and other entities take part in and produce documentation in preschool systematic quality development work. The thesis asks questions about how and what is produced as quality in preschool documentation. Through a posthumanist agential realist approach, the study engages empirically in video recordings of preschool documentation practices from one Swedish preschool, and in documentation from four other Swedish preschools. The results, presented in four articles, show that documentation practice is complex and entangled with a variety of entities, human and non-human, and spaces and time. The study shows how children’s participation in production of documentation does not depend on which documentation method is used. In the study, objects such as computers, images and coloured labels, together with teachers’ attitudes and agendas, have an impact on the way that children are involved in producing documentation. The results also show that the products of documentation, intra-acting with a local template, with past and present preschool traditions and policies, produce rather than represent certain elements of quality such as teachers’ actions, children’s interests and thematic work. The thesis produces knowledge about how the focus of preschool documentation shifts away from individual children and towards teachers’ activities, and creates possibilities for what preschool practices and quality may become. / Syftet med föreliggande studie är att producera kunskap om hur barn, ting, dokument, datorer, lärare, mallar och andra entiteter deltar i och producerar dokumentation i förskolans systematiska kvalitetsarbete. I avhandlingen ställs frågor om hur och vad som produceras som kvalitet i dokumentation i förskolan. Utifrån det posthumanistiska perspektivet agentisk realism, skapas empiriskt material med hjälp av videoinspelningar från en svensk förskolas dokumentationspraktik och dokumentation från fyra andra svenska förskolor. Resultaten presenteras i fyra artiklar och visar att dokumentationspraktiken är komplex och sammanflätad med en mängd olika entiteter, mänskliga och icke-mänskliga, samt med plats och tid. Studien visar hur barns delaktighet i att producera dokumentation inte enbart styrs av den dokumentationsmetod som används. I studien har ting som datorer, bilder och färgade etiketter, tillsammans med lärarnas attityder och agendor, inverkan på det sätt som barn är delaktiga i att producera dokumentation. Resultaten visar också att dokumentationen, i intra-aktion med en lokal mall, med tidigare och rådande traditioner och styrdokument för förskolan, producerar snarare än representerar specifika aspekter av kvalitet, såsom förskollärares aktivitet, barns intressen och tematiskt arbete. Avhandlingen ger kunskap om hur fokus för dokumentation i förskolan förskjuts från enskilda barn mot förskollärares aktivitet, samtidigt som dokumentationen skapar nya möjligheter för vad förskolans verksamhet och kvalitet kan bli.