This study is based on previous quality reviews of the afterschool program and previous research that points to a problem in the businesses. The problem consists of deficiencies in planning, developing and evaluating the activities of the afterschool program, which means systematic quality work. An ongoing state investigation describes continued problems with quality work in afterschool programs. The purpose of this study is therefore to investigate the extent of the systematic quality work in the afterschool program and the conditions for the work, which must be carried out in accordance with the Education Act. To get answers to our questions, we have departed from John Dewey's theory of education and democracy and interviewed two researchers with experience in the subject as well as a former principal in compulsory school to obtain evidence of the systematic quality work. In addition, reports of systematic quality work in various municipalities in Sweden have been analyzed. The results of our survey show that there are often no conditions for conducting systematic quality work. Principals have a primary role for systematic quality work to be carried out, but at the same time, there seems to be a need for skills development for principals regarding systematic quality work in the afterschool program. In addition, more and more competent and legitimate staff are needed to achieve the goals and requirements set by the curriculum, and then supporting principals who are familiar with the afterschool program's mission are also needed. / Denna studie grundar sig på tidigare kvalitetsgranskningar av fritidshemmet och tidigare forskning som pekar på en problematik i verksamheterna. Problematiken utgörs av brister i att planera, utveckla och utvärdera fritidshemmets verksamhet, vilket betyder systematiskt kvalitetsarbete. I en pågående statlig utredning beskrivs fortsatta problem med kvalitetsarbetet i fritidshem. Syftet med denna studie är därför att undersöka omfattningen av det systematiska kvalitetsarbetet i fritidshemmet och förutsättningarna för arbetet, vilket ska genomföras enligt skollagen. För att får svar på våra frågor har vi utgått från John Deweys teori om utbildning och demokrati och intervjuat två forskare med erfarenhet av ämnet samt en före detta rektor i en grundskola för att få evidens för det systematiska kvalitetsarbetet. Därtill har rapporter av systematiskt kvalitetsarbete i olika kommuner i Sverige analyserats. Resultatet i vår undersökning visar att det ofta saknas förutsättningar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Rektorer har en huvudsaklig roll för att ett systematiskt kvalitetsarbete ska kunna bedrivas, men samtidigt tycks det finnas ett behov av kompetensutveckling för rektorer gällande systematiskt kvalitetsarbete i fritidshemmet. Därtill behövs det i högre grad behörig och legitimerad personal för att verksamheten ska uppnå de mål och krav som läroplanen föreskriver och då behövs även stödjande rektorer som är förtrogna med fritidshemmets uppdrag.

Syftet med studien i föreliggande uppsats är att pröva hur dimensionella modellen kan bedöma de avsikter skolchefen formulerar för att förbättra fritidshemmets undervisning, för att, i ett nästa steg, bidra i det systematiska kvalitetsarbetet.  Frågeställningen undersöker på vilket sätt den dimensionella modellens kvalitativa bedömningskriterier kan bidra, dels med kvalitativa bedömningar av skolchefens avsikter att förbättra fritidshemmets undervisning, dels fungera som underlag att generera formativa frågor för kommande systematiska kvalitetsarbete.  Denna kvalitativa, deduktiva studie använder systemteori som utgångspunkt. Teorin utgår från tanken att skolors likaväl som skolsystems kultur och historia ser olika ut, varför insatser behöver differentieras för att motsvara skolans uppdrag. System avser i det här fallet helheter, bildade av individer och organisationer.  Medvetenhet om detta gör det lättare att orientera sig i skolans komplexa verksamhet och det blir möjligt att förändra och därmed förbättra.  Empiriskt material inhämtades ur grundskolors huvudmannaplaner. Resultatet visar en bild där fritidshemmet är relativt osynligt, särskilt gällande utbildningsuppdraget. Skolchefens avsikter likaså. Dimensionella modellen bidrog till bilden genom att belysa centrala dimensioner i planerna samt med underlag för formativa frågor. Slutsatsen är att planerna har ett stort utrymme till förbättring, utifrån samtliga dimensionerna. I utrymmet framträder frågor att använda formativt för att förbättra måluppfyllelsen i fritidshemmet. / The aim is to test how The Dimensional model can assess the intentions formulated by the Superintendent to improve teaching in the LtCs, to, in the following, contribute to the systematic quality work.   The question examines how The Dimensional model's qualitative assessment criteria can con-tribute, partly with qualitative assessments of the Superintendents' intentions to improve teaching in the LtCs and partly serve as a basis for generating Formative questions for future Systematic quality Development Work.   This qualitative, deductive study uses Systems Theory as starting point. The theory is based on the idea that schools as well as school systems look different in terms of culture and history, which is why efforts need to be differentiated to meet the purpose. Here, systems are wholes, formed by individuals and organizations. Awareness of this makes it easier to orientate oneself in complex activities in schools and it becomes possible to change and thus also improve.   Data was gathered from Plans of the Schoolboard for the compulsory school.   The results draw a picture of the LtCs being relatively undetectable. That is also true for the aims of the Superintendent. The Dimensional model added to the picture by illustrating core dimensions in the Plans and well as Formative questions.    The conclusion is that the Plans have a lot of room for improvement. In that gap, questions emerge to use formatively to improve the fulfillment of goals in the LtCs.

The objective of the present study is to produce knowledge about how children, things, documents, computers, teachers, templates and other entities take part in and produce documentation in preschool systematic quality development work. The thesis asks questions about how and what is produced as quality in preschool documentation. Through a posthumanist agential realist approach, the study engages empirically in video recordings of preschool documentation practices from one Swedish preschool, and in documentation from four other Swedish preschools. The results, presented in four articles, show that documentation practice is complex and entangled with a variety of entities, human and non-human, and spaces and time. The study shows how children’s participation in production of documentation does not depend on which documentation method is used. In the study, objects such as computers, images and coloured labels, together with teachers’ attitudes and agendas, have an impact on the way that children are involved in producing documentation. The results also show that the products of documentation, intra-acting with a local template, with past and present preschool traditions and policies, produce rather than represent certain elements of quality such as teachers’ actions, children’s interests and thematic work. The thesis produces knowledge about how the focus of preschool documentation shifts away from individual children and towards teachers’ activities, and creates possibilities for what preschool practices and quality may become. / Syftet med föreliggande studie är att producera kunskap om hur barn, ting, dokument, datorer, lärare, mallar och andra entiteter deltar i och producerar dokumentation i förskolans systematiska kvalitetsarbete. I avhandlingen ställs frågor om hur och vad som produceras som kvalitet i dokumentation i förskolan. Utifrån det posthumanistiska perspektivet agentisk realism, skapas empiriskt material med hjälp av videoinspelningar från en svensk förskolas dokumentationspraktik och dokumentation från fyra andra svenska förskolor. Resultaten presenteras i fyra artiklar och visar att dokumentationspraktiken är komplex och sammanflätad med en mängd olika entiteter, mänskliga och icke-mänskliga, samt med plats och tid. Studien visar hur barns delaktighet i att producera dokumentation inte enbart styrs av den dokumentationsmetod som används. I studien har ting som datorer, bilder och färgade etiketter, tillsammans med lärarnas attityder och agendor, inverkan på det sätt som barn är delaktiga i att producera dokumentation. Resultaten visar också att dokumentationen, i intra-aktion med en lokal mall, med tidigare och rådande traditioner och styrdokument för förskolan, producerar snarare än representerar specifika aspekter av kvalitet, såsom förskollärares aktivitet, barns intressen och tematiskt arbete. Avhandlingen ger kunskap om hur fokus för dokumentation i förskolan förskjuts från enskilda barn mot förskollärares aktivitet, samtidigt som dokumentationen skapar nya möjligheter för vad förskolans verksamhet och kvalitet kan bli.