I takt med en ökad internationalisering och hårdnad global konkurrens ställs större krav på morgondagens entreprenörer. I Uppsala kommun har den omfattande kapaciteten inom utbildning och forskning uppfattats som ett särskilt viktigt verktyg för att möta dessa utmaningar, varför studiens fokus riktas på hur de entreprenörskapsfrämjande aktörerna som existerar kring Uppsala universitet tillsammans verkar för att skapa förutsättningar för studenter och forskare. Syftet med denna uppsats är således att erhålla en så pass heltäckande bild som möjligt av detta nätverk av relationer för att sedan kunna analysera hur dessa kan vidareutvecklas. För att besvara detta syfte har en kvalitativ fallstudie genomförts, där studien primärt fokuserade på fyra aktörer som ansågs vara särskilt vitala. Studiens resultat visar på att det finns goda möjligheter för vidareutveckling genom bland annat ökade resurs- och aktivitetsutbyten mellan olika aktörer.

<p>Ett väl fungerande nätverk kan hjälpa företag att förbättra sin produktivitet och skapa möjligheter till affärer. För att utnyttja fördelarna som nätverk kan skapa har Kista Science City AB sedan år 2000 aktivt arbetat med att skapa olika projekt och nätverk, med avsikt att stimulera tillväxt i regionen Kista Science City, framförallt hos de mindre företagen. Syftet med denna uppsats är att beskriva de relationer som företagen inom nätverken kopplade till Kista Science City AB har, med hjälp av ARA-modellen. För att besvara syftet så har en kvalitativ intervjubaserad fallstudie utförts. Uppsatsen visar att det finns störst potential till starka relationer gentemot externa aktörer och att det konstruerade nätverket är begränsat till någon del av de lager som nämns i ARA-modellen.</p>

Ett väl fungerande nätverk kan hjälpa företag att förbättra sin produktivitet och skapa möjligheter till affärer. För att utnyttja fördelarna som nätverk kan skapa har Kista Science City AB sedan år 2000 aktivt arbetat med att skapa olika projekt och nätverk, med avsikt att stimulera tillväxt i regionen Kista Science City, framförallt hos de mindre företagen. Syftet med denna uppsats är att beskriva de relationer som företagen inom nätverken kopplade till Kista Science City AB har, med hjälp av ARA-modellen. För att besvara syftet så har en kvalitativ intervjubaserad fallstudie utförts. Uppsatsen visar att det finns störst potential till starka relationer gentemot externa aktörer och att det konstruerade nätverket är begränsat till någon del av de lager som nämns i ARA-modellen.

Vi har i den här studien valt att undersöka problematiken mindre och medelstora företag upplever med en indirekt marknadskontakt. Med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod och en flerfallstudie har vi intervjuat fyra företag och på så sätt granskat hur relationerna mellan företagen ser ut med syfte att undersöka företagens möjlighet att säkerställa sin identitet i en piggybackingprocess. Vidare har vi granskat möjligheten till att uppnå ett balanserat beroendeförhållande, förutsättningarna att skapa egna kundrelationer och stärka företagets varumärke, detta för att vidare kunna ge rekommendationer för framtida samarbetens utformande. I den teoretiska referensramen har vi huvudsakligen inriktat oss på etableringsstrategin indirekt export med inriktning på piggybacking. Vidare belyser vi internationaliseringsteorier, kundrelationer samt varumärken. Därefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vår analys. Det empiriska kapitlet behandlar den information som tillhandahållits genom intervjuer med fallföretagen. I analyskapitlet diskuteras och analyseras den teoretiska referensramen tillsammans med det empiriska utfallet, vidare hålls en diskussion gällande problematiken kring indirekt export och dess utmaningar. Från vår analys framgår det att genom att vara medveten om de svårigheter som uppkommer med indirekt export, piggybacking, finns det möjlighet att reducera riskerna, dock ej utesluta. Vi har således konstaterat att en kundrelation och ett starkt varumärke kan bidra till att företaget kan säkerställa sin identitet. Med utgångspunkt i vår analys kan vi härmed dra slutsatsen att företag som arbetar aktivt med att klargöra sina mål med samarbetet. Genom att arbeta med att förbättra sina kundrelationer och försöka stärka sitt stärka varumärke kan detta bidra till ett ömsesidigt beroendeförhållande och på så vis stärka företagets identitet på en internationell marknad.

Kunskap om vad som händer med affärsrelationer när två företag inte är överens om den digitala anpassningen saknas. Syftet med uppsatsen är därför att fördjupa förståelsen för digitaliseringens, och den efterföljande konfliktens, påverkan på affärsrelationer. Studien har sin grund i ARA-modellen och jämför affärsrelationer före, under och efter den digitala resan för tre olika företag. Studien är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer med företagsrepresentanter och experter inom digitalisering. Företagen visar att lyhördhet, empati och god kommunikation är avgörande faktorer för en framgångsrik digital omställning. Om en digital förändring genomförs för snabbt och utan rätt stöd och förståelse för den andra partens behov minskar affärsaktiviteterna. Slutsatsen är att affärsrelationer inte skadas av den digitala förändringen som sådan, utan snarare av hur förändringen genomförs och kommuniceras av företaget som vill genomföra digitaliseringen.

Syfte: Denna studie syftar till att beskriva den roll relationshantering spelar för att främja en mer hållbar leverantörskedja inom livsmedelsbranschen. Samhället står inför utmaningar gällande klimatförändringarna som sker i världen och studier visar att livsmedelsbranschen har en stor påverkan på dessa klimatförändringar. Branschen fokuserar mer på miljömässiga aspekter och socialt ansvarstagande, däremot är det en komplicerad fråga. Ett företags syn på lösning av dessa problem kan påverka ett annat företag negativt inom leverantörskedjan.  Metod: Studien har utgått från en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Vidare har semistrukturerade intervjuer utförts med sammanlagt sex respondenter inom fyra olika företag. Analys av empirin har utförts med en tematisk analysmetod. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att relationshantering är en avgörande faktor i att skapa långsiktiga relationer, men däremot främjar det inte en mer hållbar utveckling inom leverantörskedjan. Studien tyder på att aktörerna inom leverantörskedjan lutar sig mot de certifieringar som finns inom branschen som tar hänsyn till miljömässiga aspekter och socialt ansvarstagande. Aktörerna har ingen vidare dialog mellan varandra hur de ska arbeta mer hållbart. Slutsatsen är att ansvaret ligger hos certifieringsorganen för att främja en mer hållbar utveckling. Däremot bör aktörerna inom leverantörskedjan ta ett större ansvar. Examensarbetets bidrag: Studiens teoretiska bidrag visar att relationshantering inte används i någon vidare utsträckning inom leverantörskedjan för att främja hållbarhet, till skillnad från tidigare studier som har påvisat detta. Studien bidrar också med praktiska insikter om att certifieringar som innefattar miljömässiga aspekter och socialt ansvarstagande är goda tillvägagångssätt. Detta bidrar till en mer hållbar utveckling eftersom aktörer inom livsmedelsbranschen måste följa dessa certifieringar om de vill verka inom denna marknad. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det hade varit intressant att vidare studera hur certifieringarna har utvecklats i takt med samhällsförändringar inom hållbar utveckling. Dessutom skulle det vara intressant att studera hur dessa kan och bör utvecklas i framtiden. Fortsatt forskning kan även göras inom andra branscher för att skapa en jämförelse kring hur de skiljer sig åt.

Det finns idag en rad exempel på branscher där ett nytt företag förändrat hur kärnverksamheten genomförs. Detta har skett genom implementation av teknologi i en traditionell bransch. Mycket har skrivits om hur disruptiva företag verkar, men det finns bristande kunskap kring hur etablerade företag påverkas, och anpassar sin verksamhet. En framträdande skillnad mellan disruptiva och etablerade företag är att det etablerade företaget har ett befintligt nätverk att stödja sig mot. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur företags nätverk påverkas av digitalisering inom industrin till följd av en disruptiv innovatörs etablering i industrin. Studien applicerar ARA-modellen, ekosystem och konceptet tjänstefiering som teoretiskt ramverk. En abduktiv forskningsansats appliceras, med en kvalitativ metod och fallstudie som forskningsstrategi. Fordonsindustrin väljs ut som en lämplig bransch att genomföra studien i, och Volvo som fallföretag. Det empiriska materialet består av sexton semistrukturerade intervjuer och sekundärdata. Intervjuerna har genomförts dels hos fallföretaget, dels med informanter i fallföretagets nätverk, vilket analyseras med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat identifierade tre teman: digitalisering, samarbete och en fysisk och digital syntes. Studiens slutsatser är att konkurrensfördelar erhålls genom samarbete, där gemensamma resurser leder till ökad effektivitet. Konfigureringen av nya aktörsroller inom företaget möjliggör denna process. Digitalisering och tjänstefiering har påvisats vara ömsesidigt förstärkande processer, som sammantaget främjar implementationen av ett ekosystem. Inom hela processen är den disruptiva innovatören en drivande part. / There are several examples today of industries where a new company has changed how the core business is conducted. This has consistently occurred through implementation of technology in an otherwise traditional industry. Much has been written on how disruptive companies operate, but there is a lack of knowledge concerning how established companies are affected and adapt their operations. A prominent difference between the disruptive and the established companies is that the established companies have an existing network to rely on. The purpose of this study is to increase the understanding of how a company’s network is affected by digitalization within the industry as a result of a disruptive innovator’s establishment in the industry. The study applies the ARA-model, ecosystem and the concept of servitization as a theoretical framework. An abductive research approach is applied, with a qualitative method and case study as its research strategy. The automotive industry is chosen as a suitable industry for the study, and Volvo is chosen as the case company. The empirical material consists of sixteen semi-structured interviews and secondary data. The interviews were conducted both at the case company and with informants in the case company’s network, which is analyzed using thematic analysis. The study’s findings identified three themes: digitalization, collaboration, and a physical and digital synthesis. The conclusions of the study is that competitive advantages are acquired through collaboration, where shared resources lead to an increased efficiency. The configuration of new actor roles makes this process possible. Digitalization and servitization has shown to be mutually reinforcing processes that collectively promote the implementation of an ecosystem. Through the entire process, the disruptive innovator is a driving force.