A payment is the most fundamental aspect of a trade that involves funds. In recent years, the development of new payment services has accelerated significantly as the world has moved further into the digital era. This transition has led to an increased demand of digital payment solutions that can handle trades across the world. As trades today can be agreed at any time wherever the payer and payee are located, the party that mediates payments must at any time to be available in order to mediate an agreed exchange. This requires the payment service provider to always have funds available in the required countries and currencies in order for trades to always be available. This thesis concerns how a payment service provider can reallocate capital in a cost efficient way in order for trades to always be available. Traditionally, the reallocation of capital is done in a rule-based manner, which discard the cost dimension and thereby only focus on the reallocation itself. This thesis concerns methods to optimally reallocate capital focusing on the cost of transferring capital within the network. Where the concerned methods has the potential of transferring capital in a far more cost efficient way. When mathematically formulating the reallocation decisions as an optimization problem, the cost function is formulated as a linear program with both Boolean and real constraints. This impose non-feasibility of locating the optimal solution using traditional methods for linear programs, why developed traditional and more advanced methods were used. The model was evaluated based on a large number of simulations in comparison with the performance of a rule-based reallocation system. The developed model provides a significant cost reduction compared to the rule-based approach and thereby outperforms the traditional reallocation system. Future work should focus on expanding the model by broadening the available transfer options, by increasing the considered uncertainty via a bayesian treatment and finally by considering all cost aspects of the network. / En betalning är den mest fundamentala aspekten av handel som involverar kapital. De senaste åren har utvecklingen av nya betalmedel ökat drastiskt då världen fortsatt att utvecklas genom digitaliseringen. Utvecklingen har lett till en ökad efterfrågan på digitala betalningslösningar som kan hantera handel över hela världen. Då handel idag kan ske när som helst oberoende av var betalaren och betalningsmottagaren befinner sig, måste systemet som genomför betalningen alltid vara tillgängligt för att kunna förmedla handel mellan olika parter. Detta kräver att betalningssystemet alltid måste ha medel tillgängligt i efterfrågade länder och valutor för att handeln ska kunna genomföras. Den här uppsatsen fokuserar på hur kapital kostnadseffektivt kan omallokeras i ett betalsystem för att säkerställa att handel alltid är tillgängligt. Traditionellt har omallokeringen av kapital gjorts på ett regelbaserat sätt, vilket inte tagit hänsyn till kostnadsdimensionen och därigenom enbart fokuserat på själva omallokeringen. Den här uppsatsen använder metoder för att optimalt omallokera kapital baserat på kostnaderna för omallokeringen. Därigenom skapas en möjlighet att flytta kapital på ett avsevärt mer kostnadseffektivt sätt. När omallokeringsbesluten formuleras matematiskt som ett optimeringsproblem är kostnadsfunktionen formulerad som ett linjärt program med både Booleska och reella begränsningar av variablerna. Detta gör att traditionella lösningsmetoder för linjära program inte är användningsbara för att finna den optimala lösningen, varför vidareutveckling av tradtionella metoder tillsammans med mer avancerade metoder använts. Modellen utvärderades baserat på ett stort antal simuleringar som jämförde dess prestanda med det regelbaserade systemet. Den utvecklade modellen presterar en signfikant kostnadsreduktion i jämförelse med det regelbaserade systemet och överträffar därigenom det traditionellt använda systemet. Framtida arbete bör fokusera på att expandera modellen genom att utöka de potentiella överföringsmöjligheterna, att ta ökad hänsyn till osäkerhet genom en bayesiansk hantering, samt slutligen att integrera samtliga kostnadsaspekter i nätverket.

The aim for this essay is, along with the four included case studies, is to examine the social media platform, Instagram's strict guidelines when it comes to showing nudity.  On the platform there is a certain double standard, artists as well as art institutions are censored, that is, they get pictures removed or their accounts blocked when they try to show works that have nudity depicted, but at the same time nudity exists on the platform, this essay wants to highlight the double standard by setting the example that images from accounts of celebrities, which show as much nudity as a work of art, if not more, are allowed to be available on the social platform. This essay then also wants to emphasize that why it is this way is because fundamentally it is a social problem, it is the structures and norms that exist around us that are the contributing factors. How we see the ideal body and beauty and how the male gaze is the gaze that is precisely the dominant gaze. Another factor that this essay will analyse is the difference between art and pornography, and how it affects censorship among a number of artists. With the support of interviews and the theoretical frameworks, this essay will examine Instagram as a modern place to display art, while the platform is mostly double standards and bias. In addition, this essay will highlight that in the game of nudity celebrities have different and easier rules of the game, compared to artists, they are instead dealt with the strict rules of the game. / Målet med denna uppsats är tillsammans med de fyra inkluderade fall studierna, undersöka den sociala media plattformen, Instagrams strikta riktlinjer när det kommer till att visa nakenhet. På plattformen förekommer det en viss dubbelmoral, konstnärer samt konstinstitutioner blir censurerade, det vill säga, de får bilder borttagna eller deras konton blockerade när de försöker visa verk som har nakenhet avbildat, men samtidigt existerar det nakenhet på plattformen, denna uppsats vill framhäva den dubbelmoral genom att ge exempel på att bilder från kända personers konton, som visar lika mycket nakenhet som ett konstverk, om inte mer, får vara tillgängligt på den sociala plattformen. Denna uppsats vill då även framhäva att varför det är på detta sätt är för i grunden är det ett samhällsproblem, det är strukturer och normer som existerar runt omkring oss som är de bidragande faktorerna. Hur vi ser den ideala kroppen samt skönhet och hur den manliga blicken är den blicken som är just den dominanta blicken. En annan faktor som denna uppsats kommer analysera är skillnaden på konst och pornografi, och hur det påverkar censuren bland ett antal konstnärer.  Med stöd av intervjuer och de teoretiska ramverken kommer denna uppsats undersöka Instagram som en modern plats för att visa konst, samtidigt som plattformen är till mesta del dubbelmoralisk och bias. Dessutom kommer denna uppsats att framhäva att i spelet om nakenhet har kända personer andra och enklare spelregler, jämfört med konstnärer, de blir i stället utdelade de stränga spelreglerna.

The aim of this thesis is to visualize and explain how people’s economic and social relations were connected in the parish of Sundborn, in the south east of Dalarna, in the period 1820-1849. The study is based on records of claims and debts in inventories and parish registers, which enable reconstruction of the private local credit market. The study shows that the majority in the economic network lived in Sundborn, and that while few people had formal loans at the institutional credit market, many had loans by trust at the private local credit market. Also, while few people were lenders, almost everyone was a borrower. The most common credit relationship was between people who lived near one another, and people who lived near one another or were related received a higher average credit. The private local credit market consisted primarily of men. These results have been interpreted with the use of social network theory, it being shown that people depended on their social network to obtain the necessary credit. In creating an economic network graph, I show that households in the parish of Sundborn were interconnected by debt relations. By using this method, it is possible to identify significant persons and potential parish bankers. Through combining the network graph with a landscape map, I show connections between the settlement, the assets, economic relations, centrality and the long valley of Sundborn river. The study opens up possibilities for further development of the same method to visualize historic data and relate it to the landscape, with a view to generating new related questions and spatial analyses.

Det finns inte mycket forskning kring hur ett nytt redovisningssystem börjar i en organisation. Forskning kring hållbarhet och hållbarhetsredovisning har bidragit till en nyfikenhet att studera det tidiga skedet av ett eventuellt nytt system för redovisning av hållbarhet. Detta har bidragit till ett ökat intresse av att studera nätverk och relationer mellan aktörer där vi ställer oss i mitten av handlingarna i en organisation för att möjligtvis ta del av det tidiga skedet. Syftet med denna studie är att studera hur hållbarhetsredovisningen konstrueras, med konstrueras menar vi hur ett nytt hållbarhetsredovisningssystem möjligtvis kan tas fram.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med anställda som arbetar med sociala och miljömässiga frågor i Borås Stad. Studien har en fallstudiedesign med ett snöbollsurval. Totalt har vi intervjuat åtta anställda i kommunen varav fyra tjänstemän och fyra politiker. I empirin och analysen har vi arbetat utifrån en induktiv ansats med ett etnografiskt perspektiv. Vi har skapat egna kategorier med inspiration från Actor-network theory som metodteori. Vi har analyserat empirin utifrån metodteorin och strukturerat upp det empiriska materialet i syfte att tydliggöra våra observationer under kategorierna involverade aktörer, aktörers intressen, konflikter och hinder samt översättning.Vi har observerat att kommunen befinner sig i processen av att möjligtvis utveckla ett nytt system för redovisning av hållbarhet. Kommunen behöver fokusera på att integrera de tre hållbarhetsdimensionerna med varandra samt hur kommunen ska beräkna sociala och miljömässiga effekter uttryckta i ekonomiska termer. Studien visar på att den finansiella redovisningen har en betydande roll i kommunen och att förändringsarbete inte är förespråkat. För att bryta gamla arbetsmönster och tankesätt bör kommunen uppmärksamma sin situation och identifiera problem. Studien pekar på verkligheten där vi uppmärksammar kommunens situation. Sammantaget drar vi slutsatsen att kommunen bör bilda ett nätverk. När ett nätverk bildas integrerar aktörer med varandra där de blir aktörer i ett nätverk och får värde genom interaktion, därmed kan komplexiteten i organisationen reduceras. Bildandet av ett nätverk kan möjligtvis bidra till rekonstruktion av kommunens system för redovisning av hållbarhet. / There is not much research on how a new accounting system begins in an organization. Scientific research concerning sustainability and corporate sustainability reports has contributed to a curiosity of studying the early stages of a new possible sustainability accounting system. This has contributed to an increased interest in studying networks and relationships between actors by putting ourselves in the middle of the actions in an organization to possibly take part of the early stages. The purpose of this study is to study how corporate sustainability reports are constructed, with construction we mean how a new sustainability accounting system may be developed.We have conducted qualitative interviews with employees who work with social and environmental issues in Borås municipality. The study applies a case study design and a snowball selection. In total, we have interviewed eight employees in the municipality, four of whom are officials and four are politicians. During the empirics and analysis, we have applied an inductive approach with an ethnographic perspective. We have created our own categories with inspiration from Actor-network theory as method theory. We have analyzed the empirics based on the method theory and structured the empirics in order to clarify our observations under the categories involved actors, actors interests, conflicts and obstacles as well as translation.We have observed that the municipality is in the process of possibly developing a new sustainability accounting system. The municipality need to focus more on integrating the three dimensions of sustainability with each other and also how the municipality is to calculate social and environmental effects expressed in economic terms. The study shows that the financial accounting has a significant role in the municipality and that change is not advocated. To break old work patterns and ways of thinking the municipality should pay attention to its situation and identify problems. The study points towards the reality where we focus on the situation of the municipality. Altogether, we conclude that the municipality should create a network. When a network is created actors integrates with each other as they become actors in a network and gain value through interaction, thus reducing the complexity of the organization. The creation of a network may possibly contribute to a reconstruction of the municipality's sustainability accounting system.This paper is written in Swedish.