I denna studie undersöks unga svenskars erfarenheter av temporär migration till Oslo, Norge. Syftet med studien var att öka förståelsen för ungas temporära arbetsmigration; både beslutsprocessen inför emigrationen, och vad som påverkar vistelsens varaktighet. Detta har undersökts genom djupintervjuer med sex respondenter som alla har gemensamt att de är från Västerbotten, har bott i Oslo, och sedan flyttat tillbaka till Sverige. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att en av de viktigaste aspekterna i beslutsprocessen var respondenternas önskan om att tjäna pengar för att kunna resa. Migration kan därmed ses som ett medel för att förverkliga sina resedrömmar. Deras längtan efter att flytta hemifrån föräldrarna, att prova någonting nytt samt att flytta till en större stad var också viktiga komponenter i beslutet. Detta kan ses som en önskan att bli mer självständig, och som ett steg in i vuxenvärlden. Resultatet visar också att sociala kontaker spelade en viktig roll i respondenternas beslut att flytta till Oslo, i enlighet med social nätverksteori. Samtliga respondenter hade bestämt i förväg att de endast skulle bo i Oslo temporärt, men nästan alla stannade längre än planerat. Anledningar till att flytta tillbaka till Sverige var bland annat reseplaner, studier, det långa avståndet till vänner och familj, missnöje över arbetsförhållanden, och även det faktum att respondenterna hela tiden varit inställda på att Oslovistelsen endast skulle vara temporär.

Diss. (sammanfattning)--Göteborg : Göteborgs universitet, 2008. / Härtill 3 uppsatser.

Arbetsmigration av en temporär natur är ett vanligt förekommande fenomen i Förenade Arabemiraten. Temporaliteten upprätthålls genom tillämpningen av det kafala systemet vilket tillhandahåller och legitimerar emirati-medborgares auktoritet över arbetsmigranterna. En arbetsmigrant måste nämligen tilldelas en sponsor i Förenade Arabemiraten för att beviljas arbeta i federationen och detta ansvar har allokerats till federationens medborgare. Denna uppsats argumenterar för att historiska, politiska och sociala dimensioner av det kafala systemet konstruerar en oundviklig konfliktfylld relation mellan medborgare och arbetsmigranter. Denna relation grundar sig huvudsakligen i respektives utsatta och inskränkta tillvaro i Förenade Arabemiraten - en tillvaro som är utformad och rättfärdigad av det kafala systemet. Så länge det kafala systemet förekommer och brukas i Förenade Arabemiraten kommer relationen mellan emirati-medborgare och de arbetsmigranter som residerar i federationen vara präglad av konflikter och differentiering.