Forskningen på företags omlokaliseringar är ett utbrett forskningsområde. Kunskapen om myndigheters omlokaliseringar är dock begränsad. Denna uppsats, av kvalitativ karaktär, undersöker vilka lokaliseringsfaktorer som är viktigast när myndigheter flyttar och avser därmed öka förståelsen för lokaliseringsteori i förhållande till myndigheter. Studiens teoretiska ramverk är baserat på etablerad lokaliseringsteori samt nätverksteori. Fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts med fyra olika myndighetsanställda som varit delaktiga i respektive myndighets flytt. Resultatet indikerar att det finns ett flertal olika faktorer som påverkar myndigheters omlokalisering. Ingen faktor har identifierats som den viktigaste vid skapandet av behovet att flytta. Vid valet av plats visar studien att platsfaktorer, såsom närhet till bra kommunikationer eller lokalstorlek, är viktigast.

Identifirering av lokaliseringsfaktorer som används vid etableringar av snabbmatsrestauranger i svenska stadskärnor.

Inom EU finns en sammanhållningspolitik som går ut på att minska klyftorna mellan regioner i unionen. I Sverige finns en regional utvecklingspolitik där man vill jämna ut olikheterna mellan stad och landsbygd och bland annat besöksnäringen har pekats ut som en viktig motor för tillväxt. Även evenemang nämns allt oftare i strategier för regional utveckling och det är något som har blivit en allt vanligare reseanledning. Den här studien syftar till att undersöka vilken roll evenemang har i de regionala utvecklingsstrategierna i Jämtland Härjedalen och om det även speglas i hur evenemang finansieras med offentliga medel från regionen och EU. För att undersöka detta utgår studien från teorier om hållbar utveckling, lokaliseringsfaktorer och path dependency.  Innehållsanalyser av både kvalitativ och kvantitativ karaktär har genomförts av dels de strategiska dokumenten och dels de evenemangsprojekt som registrerats i Tillväxtverkets Projektbank mellan åren 2011 och 2020. Studien visar att efter år 2014 har evenemang fått en väldigt stor plats i strategierna. Resultaten tyder också på att de evenemangsprojekt som fått offentliga medel har en tydlig koppling till utvecklingsmålen i regionen och att majoriteten av pengarna gått till stora idrottsevenemang i kommunerna Östersund och Åre. / <p>2022-06-01</p>

Bakgrund: Anläggningslokalisering är för de flesta organisationer ett strategiskt beslut och traditionellt sett har dessa beslut beserats på kostnadsorienterade modeller. Dessa modeller kan beskrivas som matematiska eller faktorvärderande. Historiskt sett har dessa modeller använts för att bestämma ekonomiskt lämpliga placeringar men när andra fördelar som miljö och sociala fördelar kan öka en organisations konkurrensfördelar har intresset för hållbar utveckling ökat. I dagsläget finns dock inga modeller där hänsyn tas till hållbar utveckling för anläggningslokalisering. Det framgår att kunskapen om hållbar utveckling vid logistiklokalisering är bristfällig och att det finns ett behov att introducera hållbara aspekter vid beslutsfattande som rör lokalisering. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka hållbara faktorer som är viktigast vid logistiklokalisering samt att rangordna dessa med en modell som utgår ifrån de tre dimensionerna av hållbar utveckling; ekonomi, socialt och miljö. Metod: En litteraturstudie gjordes på vetenskapliga artiklar, böcker och dokument som berör de ämnen som varit aktuella för denna studie. För att komplettera teorin gjordes en fallstudie med intervjuer på organisationer som jobbar med regional utveckling samt med en upphovsman av en lokaliseringsmodell som börjat jobba med hållbarhet. Resultat: I resultatet samlades respondenternas synpunkter om hållbarhet och arbetet med hållbar utveckling inom logistiketableringar. Analys och Diskussion: det framkom att respondenterna hade lite olika synvinklar på hållbarhet men att de ändå kom fram till samma slutsats. Samtliga respondenter tog upp hållbara transporter, kompetenstillgången och tillgången på arbetskraft som viktiga aspekter för hållbara etableringar. För att motivera hållbara logistikverksamhets-lokaliseringar visade sig tillgången till dessa faktorer vara viktiga. När analysen sammanställdes visade det sig att sex faktorer trädde fram i intervjusvaren samt även i teorin. Dessa var hållbar infrastruktur, livscykelperspektiv, omgivningens påverkan, logistikparker, arbetskraft och mångfald. Slutsats: De sex kriterierna som togs fram rangordnades med hjälp av en AHP-beslutsmodell och det visade sig att hållbar infrastruktur är viktigast för hållbar utveckling inom logistiklokaliseringar. Därefter kom livscykelperspektiv, logistikparker, arbetskraft, omgivningens påverkan och till sist mångfald. Lärdomarna efter denna studie är att hållbarhet inom lokalisering fortfarande är bristfällig och att lokalisering bör ske utifrån samarbeten och arbetskraftutveckling i större grad. Genom att föreslå viktiga faktorer finns nu ett ramverk att jobba efter när det kommer till hållbara logistiklokaliseringar. / Background: Facility location is for most organizations a strategic decision and traditionally, these decisions have been based on cost-oriented models. These models can be described as mathematical or evaluative factor. Historically, these models are used to determine the appropriate economic placements but other benefits such as environmental and social benefits can increase an organization's competitive advantage when interest in sustainable development has increased. In the current situation, there are no models that take into account sustainable development in facility location. It is clear that knowledge of sustainable development in logistics business location is flawed and that there is a need to introduce sustainable aspects when making decisions related to localization problems. Purpose: The purpose of this study was to identify the most important sustainable factors in logistics business location and to rank them with a model based on the three dimensions of sustainable development; economic, social and environmental. Method: A literature review was conducted based on scientific articles, books and documents related to the topics that have been considered for this study. To complement the theory a case study was implemented based on interviews with organizations that work with regional development as well as an author of a localization model with sustainable aspects. Results: The respondents view on sustainability and sustainability in logistics were collected in this section. Analysis and Discussion: It was revealed that the respondents had slightly different perspectives on sustainability but they still came to the same conclusion. All respondents talked about sustainable transports, availability of labor workers and also availability of skilled personnel as important aspects of sustainable establishments. To motivate sustainable logistics localizations it came clear that access to these factors is important. When the analysis was compiled, it was found that six factors emerged in the interview responses, as well as in theory. These were sustainable infrastructure, life-cycle perspective, influences on the surroundings, logistics parks, labor and diversity. Conclusion: The six criteria that were developed were ranked using an AHP decision model, and it turned out that sustainable infrastructure is the most important factor for sustainable development in logistics localizations. Then came the life-cycle perspective, logistics parks, labor, influences on the surroundings and ultimately diversity. Lessons learned by this study are that the sustainability in localization is still inadequate and that the localization should be based on partnerships and workforce development to a greater degree. By proposing important factors a framework is developed to work by when it comes to sustainable logistics localizations.