Med hjälp av den digitala tekniken i vår vardag kan vi kommunicera, betala och använda oss av sociala medier som är en stor del av samhället. Personer med finmotoriska svårigheter upplever att det finns ett fysiskt hinder att använda sig av den digitala tekniken och lever därför i digitalt utanförskap. Vi har utvecklat en prototyp till ett hjälpmedel som känner av en användares armrörelser och används för att navigera på en webbplats. Syftet med vårt arbete är att utvärdera hur personer med finmotoriska svårigheter upplever navigationen på en webbplats med hjälp av en extern enhet som känner av personens egna armrörelser. För att uppnå syftet har vi ställt oss frågeställningarna: (1) Hur kan ett tydligt och lätthanterligt användargränssnitt som använder sig av en extern smartklockas inbyggda sensorer utvecklas för att hjälpa personer med finmotoriska svårigheter att navigera på en webbplats? och (2) Hur upplever personer med finmotoriska svårigheter navigation på en webbplats när de använder en smartklocka för att navigera? Vi har skapat en prototyp och utvärderat den med personer ur målgruppen genom intervjuer och observationer. Intervjuerna och observationerna utvärderades genom tematisk analys som gav oss tre huvudteman. Den tematiska analysen har lett fram till våra slutsatser vilket är att det finns ett behov av ett externt hjälpmedel och att hjälpmedlet bör samtidigt ha möjlighet att anpassas för olika individers behov och förmågor. Vidare kan vi säga att målgruppen uppskattar att använda en extern enhet och armrörelser för att navigera på en webbplats.

No description available.

I takt med ökad digitalisering blir digital tillgänglighet alltmer aktuellt då många vardagsaktiviteter idag måste utföras online. Behovet av yrkesverksamma personer som har kunskap om digital tillgänglighet är stort men trots detta är det få universitet i Europa som erbjuder utbildning inom ämnet. På uppdrag av Karlstads universitet har underlag till en ny kurs om digital tillgänglighet tagits fram. Främst fokuserar studien på en modul i kursen som handlar om tillgänglighet i dokument. Undersökningen är tänkt att svara på frågor om vilket kursinnehåll bör ingå i en kurs om digital tillgänglighet samt vad bör ingå i en kursmodul om tillgänglighet i dokument. Det kursunderlag som tagits fram har pilottestats genom applicering på kursen Framtida webbstandarder som gick under vårterminen 2021. Kursen pilottestades för att identifiera förbättringsmöjligheter innan kursen officiellt blir en del av Karlstads universitets kursutbud. Undersökningens metod har bestått av två delmoment: design och utvärdering av kursen. Designen av kursen har baserats på en litteraturstudie där lagar, standarder, riktlinjer, certifieringar och andra publikationer satte ramarna för kursinnehållet. Utvärderingen av kursens upplägg och innehåll har grundats på observationer, enkätundersökning och intervjuer. Observationer av föreläsningar och workshops har utförts för att kunna se hur materialet blev bemött av studenter och lärare. En enkätundersökning har genomförts för att samla in studenternas upplevelser och åsikter om kursen. En intervju har hållits med en av kursens undervisande lärare för att samla in dennes åsikter om kursupplägget. Ytterligare en intervju har hållits med två grafiker som arbetar med att tillgänglighetsanpassa dokument för att verifiera upplägget för kursmodulen om tillgänglighet i dokument. Resultatet av undersökningen visar att en kurs om digital tillgänglighet bör lära ut grunderna om begreppet tillgänglighet och även ta upp lagar, standarder och direktiv såsom webbtillgänglighetsdirektivet. Vidare bör kursinnehållet vara fokuserat på hemsidor, mobilapplikationer och dokument vilka är de tre delarna som täcks in av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Som kompletterande innehåll kan även hjälpmedel, användbarhet och design för alla omfattas av kursen. En kursmodul om tillgänglighet i dokument bör innehålla både teoretiska och praktiska moment där studenterna får granska, korrigera och validera dokument. Innehållet i kursmodulen bör kopplas till standarden EN 301 549 som ställer krav på tillgänglighet i dokument. Minst två dokumenttyper bör behandlas, lämpligen PDF och Word.

A significant part of the Swedish population has some form of disability, which makes good accessibility a factor that can be decisive for whether everyone can use a website or not. Nowadays, there is a legal requirement for public actors' websites to be accessible to everyone, which places higher demands on developers and their work with accessibility adaptation. Previous research shows that there is little knowledge in how digital accessibility should be applied to the web, while reviews of websites confirm the shortcomings in accessibility. With the help of a qualitative interview study, developers of public actors' websites have been interviewed to shed light on knowledge gaps and encourage further research. For the study, five respondents were selected using a convenience sample and then interviewed using a semi-structured interview method. The collected data with the support of related research was analyzed, three themes could then be developed: working methods, user testing and competence. Furthermore, these were discussed regarding two starting points: time and understanding. The study's conclusion is that the factors customer adaptation, competence, planning, and testing affect developers' work process when working with accessibility adaptation.

Problembakgrund och syfte: Trots att lagen om tillgänglighet till digital offentlig service trädde i kraft i september 2020 visade siffror från mars 2021 på Webperf.se att flera myndigheter fortfarande inte levde upp till lagkraven. Ungefär var femte person i Sverige har en funktionsnedsättning. Vissa funktionsnedsättningar kan påverka personens förmåga att ta till sig av digital information vilket innebär att ungefär 20 procent av befolkningen riskeras att exkluderas från viktig information på grund av myndigheternas bristande tillgänglighet. Syftet med studien är att undersöka hur fyra myndigheter arbetar med digital tillgänglighet.   Metod och material: Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där materialet har samlats in genom intervjuer med representanter från Trafikverket, Medlingsinstitutet, Försvarets radioanstalt och Myndigheten för press, radio och tv. Intervjuerna genomfördes digitalt på grund av distans och rådande situation.   Huvudresultat: Vi har kunnat konstatera att arbetet med att tillämpa DOS-lagen skiljer sig åt mellan samtliga myndigheterna, oavsett om de har uppnått bra eller bristande tillgänglighet på sina respektive webbplatser. I studien har vi kommit fram till att resultatet av myndigheternas arbete med digital tillgänglighet till stor del hänger ihop med hur förankrat det är till myndighetens egen verksamhet och värderingar. Tid och prioriteringar av arbetet är två andra faktorer som visat sig vara viktiga. Myndigheter som arbetat med digital tillgänglighet en längre tid har lyckats bättre med att tillämpa lagkraven och för de myndigheter som börjat arbetet senare har prioriteringar i arbetssättet påverkat resultatet. Det som sticker ut från resultatet i denna studie är att vi inte kunnat påvisa att antalet medarbetare som arbetar internt med digital tillgänglighet påverkar resultatet. Trots omfattningen av arbetet med att tillämpa kraven på digital tillgänglighet har då de myndigheter som lyckats bäst endast haft en medarbetare som arbetet med webbplatsens tillgänglighet.

Introduction: Hjärtats hus in Region Jönköping County is an open meeting-place for individuals who are currently living with or have had their lives significantly impacted by an illness or chronic condition. The meeting-place also welcomes close relatives and friends. The main website today works as a temporary solution. The operative team of Hjärtats hus has put out a request for support updating the website as one step in the process of reaching out to new and younger visitors.  Purpose: The aim of the improvement project is to create a clear visual representation of a proposal that outlines how Hjärtats hus website can be updated from the perspective of its users. Methods: The Nolan model of improvement has been used in the improvement work for Hjärtats hus website. The basis for the improvement work has been gathered from Hjärtats hus operative team, through a web survey and selected web accessibility guidelines.                        Result: The results from the operative team, data from the web survey and selected web accessibility guidelines have shown a great potential for improvement for Hjärtats hus website.   Conclusion: The result of the improvement work project is a visual presentation of how the website can be updated. The proposals are based on a user perspective and involve changes in the website's content, layout and language. / Bakgrund: Hjärtats hus i Region Jönköpings län (RJL) är en mötesplats för personer och närstående där sjukdom eller olycka har förändrat livet. Hemsidan som finns idag är en tillfällig lösning och det finns en önskan från Hjärtats hus arbetsgrupp att göra om hemsidan som ett steg i att nå ut till nya och yngre besökare. Syfte: Syftet med förbättringsarbetet är att ge och visualisera konkreta förslag för uppdatering av Hjärtats hus hemsida utifrån ett användarperspektiv. Metod: Nolans förbättringsmodell med PGSA-hjulets fyra steg har använts i förbättringsarbetet med Hjärtats hus hemsida. Underlag till förbättringsarbetet har samlats in från Hjärtats hus arbetsgrupp, genom en webbenkätundersökning och utvalda webbriktlinjer. Resultat: Resultat från arbetsgruppen, webbenkäten och  utvalda webbriktlinjer har  visat en stor förbättringspotential för Hjärtats hus hemsida.              Slutsats: Förbättringsarbetet har lett till konkreta förslag hur Hjärtats hus hemsida kan uppdateras. De har visualiserats i en presentation. Förslagen baseras på ett användarperspektiv och innebär förändringar i hemsidans innehåll, layout och språk. / <p>Examen i Vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Digitalisation means that the population, to a growing extent will be dependent on online services to be able participate in common acts such as travel. The number of people with a disability is consistently growing globally. People with disabilities require extra attention in order not to risk digital exclusion. In Europe, there is currently legislation that requires the websites of public sector to comply to a set of accessibility standards that are based on Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). The private sector will soon fall under similar legislation regarding compliance with WCAG in websites. This study explores the level of accessibility in the Nordic private sector, more precisely in the websites of airline industry. The testing is done by taking advantage of automated tools that check the compliance to the WCAG standards of select airline websites. Similarly, but to a lesser extent, readability and usability of the websites are tested through automated tools and a manual test. Swedish public sector websites are included to provide a baseline when exploring the level of accessibility compliance and the level of readability and usability. The results show that there are currently shortcomings regarding the level of accessibility in the websites of airline industry when compared to the public sector. The level of readability and usability of the websites appears to be more even between the two sectors. When it comes to accessibility, the airline industry in the Nordic countries will have to continue to develop their websites to meet the upcoming legal requirements.

Personer med funktionsnedsättningar utgör en stor del av användarna av webbinnehåll, vilket har lett till införandet av lagar som kräver tillgänglighetsanpassningar på webbsidor. Trots detta visar tester utförda av WebAim och Funka att tillgängligheten på existerande webbsidor inte uppfyller många av de nödvändiga anpassningarna. För att motverka den bristande tillgänglighetsanpassningen på webbsidor har fallföretaget Nordic Medtest bett om en studie som analyserar tillgänglighetsverktyg.Syftet med denna studie är att utveckla metoder för att utvärdera tillgänglighetsverktyg. Genom syftet bidrar studien med metoder som kan användas för att identifiera och mäta effektivitet och användbarheten hos tillgänglighetsverktygen. Målet var att tillhandahålla resurser för webbutvecklare och testare som kan bidra till att främja tillgänglighetsanpassningar på webbinnehåll.Studien har omfattat 46 insamlade verktyg, baserade på rekommendationer från organisationen Nordic Medtest och W3C:s lista över tillgänglighetsverktyg. Dessa verktyg har testats mot följande framgångskriterier för tillgänglighet: 1.1.1 Non-text content, 1.3.1 Info and Relationships, 1.3.2 Meaningful Sequence, 1.4.3 Contrast (Minimum), 2.4.4 Link Purpose, 2.4.6 Headings and Labels, 3.1.1 Language of Page, 3.3.2 Labels or Instructions och 4.1.2 Name, Role, Value.Studien har utvecklat egna metoder för att testa och utvärdera verktygens förmåga att identifiera tillgänglighetsbrister. Dessa metoder är ”antal klick” och ”antal framgångskriterier uppfyllda”. Genom att tillämpa dessa metoder och existerande tillgänglighetsmetoder har studien resulterat i mätbara data för tillgänglighetsverktyg.Resultaten visar att den första studiemetoden ”antal framgångskriterier uppfyllda” har gett svar för 91,3% av de undersökta verktygen, medan den andra studiemetoden ”antal klick” har gett svar för samtliga verktyg. Detta indikerar att de använda studiemetoderna har möjlighet att indikera hur effektiva de är att uppfyllda tillgänglighetsbrister och om de har enkel användbarhet. Resultaten bidrar till att underlätta för webbutvecklare och testare att anpassa webbsidor med bättre tillgänglighet genom att välja mer effektiva verktyg.

I en värld som ständigt digitaliseras krävs åtgärder för att alla människor ska kunna känna siginkluderade. Vid bristande digital tillgänglighet exkluderas en stor del av de potentiellaanvändarna av en webbsida, bland annat personer som lever med synnedsättningar.Anpassningar krävs därför på webbsidor för att öka tillgängligheten och därmed inkludera fleranvändare. Digital tillgänglighet handlar nämligen främst om att ingen ska exkluderas fråntillgången till digital information och tjänster på webbsidor. Tillgänglighet är till för attinkludera alla människor, även funktionsnedsatta och majoriteten av personegenskaper ochförmågor (Webbriktlinjer, u.å.-b). Denna uppsats undersöker vilka brister som oftaförekommer inom digital tillgänglighet på webbsidor som bedriver e-handel ur synnedsattaanvändares perspektiv. Syftet är att undersöka tillgängligheten på webbsidor och att finnabrister som kan förekomma inom digital tillgänglighet för synskadade i Sverige. Studien skadärmed fungera som ett underlag för att höja prioriteringen av tillgänglighet inom webbdesignför att kunna inkludera även potentiella användare som lever med någon form avsynnedsättning. Forskningsfrågan är “Vilka brister kan identifieras inom digital tillgänglighetför synskadade personer på svenska e-handelssidor?”. Undersökningen är utformad som enkvalitativ studie och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer med faktiskaanvändare som lever med synnedsättningar. Datan har tematiserats med hjälp av kodning ochanalyserats därefter i jämförelse med genomförda tillgänglighetstester. Vanliga brister somförekommer inom digital tillgänglighet är bland annat dålig struktur i HTML-koden, lågakontraster mellan för- och bakgrundsfärger, avsaknad av alt-texter och omärkta objekt ikoden. Slutsatsen är att prioriteringen av att implementera digital tillgänglighet vidutvecklande av webbsidor är låg, trots flera lagar och direktiv som ska reglera detta. Detta kanvara på grund av att beställare inte tycker det är lönt att budgetera utefter en minoritet avanvändare, vilket synnedsatta är.

The number of people living with disability is increasing according to the World Health Organization. Due to this increase, accessibility online is a subject that has gained higher significance as technology develops further. The United Nations has additionally declared digital accessibility to be a human right. The public sector shoulders the responsibility of making the necessary services and information available to the public and counties play an important role in this work. This study focuses on how Swedish counties accommodate for accessibility on their official websites and the challenges they might face while doing so. A few counties were selected to describe their work with accessibility design in a qualitative semi-structured interview format. The data collected was analysed with the help of literature regarding Web Content Accessibility Guidelines and how it affects accessibility accommodations. Several challenges relating to guidelines, competence, support, external agencies and resources was discovered. From these results, suggestions regarding areas of priority were developed to potentially help public sector agencies in their decision-making processes.