Familjer med barn med kognitiva funktionsnedsättningar är utsatta för större påfrestningar än familjer med typiskt utvecklade barn och är i behov av mer stöd och insatser. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur en grupp föräldrar till barn med kognitiva funktionsnedsättningar beskriver vardagslivet för familjen samt hur de beskriver det stöd som familjen är berättigade till. Studien är baserad på fem kvalitativa intervjuer med föräldrar till barn med kognitiva funktionsnedsättningar i Umeå kommun, vilka utgick ifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningsbärande enheter. Resultaten visar att de intervjuade föräldrarnas utmaningar i vardagen ofta består i att kämpa för barnens rättigheter och hur de bäst kan hjälpa sina barn. Det stöd som familjerna mottar värderas olika, och verkar inte vara likvärdig mellan intervjupersonerna. De flesta anser att de får ta ett alltför stort ansvar för att deras barn ska få rätt stöd. De slutsatser som kan dras utifrån intervjuerna är att de intervjuade föräldrarna är i behov av mer infomation, både skriftligt och muntligt, om vad verksamheter kan erbjuda familjerna samt att de i deras vardag får ta ett stort ansvar själva för att kunna efterfråga stöd åt sina barn.

Jag har under min tid på Blekinges Tekniska Högskola jobbat som timvikarie på ett LSS-boende för personer med olika funktionsnedsättningar på Olofströms kommun i Blekinge. Där kom min tanke fram att jag ville slå ihop mitt jobb och skolarbete för att skapa något för en väldigt specifik men ändå bred målgrupp. Det har alltid funnits ett intresse hos mig i att skapa applikationer till handhållna enheter såsom surfplattor och smartphones, och att de inte bara används till saker som att ringa och skicka sms utan att de även används som hjälpmedel och läromedel. Jag har använt mig utav metodologin deltagande design, där jag har jobbat tillsammans personer som har kognitiv funktionsnedsättning vilket innebär att man har någon form utav funktionsnedsättning i hjärnan. Under utvecklingen har dessa personer varit med ända från början till idé ända fram till prototyp, då jag behövde ha deras erfarenheter jag själv inte besatt för att veta hur jag skulle forma applikationen runt just deras behov. Med all erfarenhet som dessa personer gett mig i arbetet så har jag skapat en mobilapplikations-prototyp utifrån deras känslor och idéer. Idéer som har kommit upp under våra workshops, där vi diskuterade vilka vardagliga aktiviteter de själva tyckte var roliga att göra utomhus samt inomhus, och hur hade man kunnat göra dessa vardagliga aktiviteter roligare? Två idéer som vi sedan slog ihop till en vilket var promenader och picknick. En applikation där det är tänkt att de ska ha möjligheten att kunna bjuda sina vänner och familj på picknick, genom att göra en slags lista över vad de vill ha med sig på picknicken och göra ett evenemang av det hela / During my time at Blekinge Institute of Technology I’ve worked at a LSS housing facility in Olofström, Blekinge. It was there I got the idea to merge my job and schoolwork to create something for a very specific target group. I have always been interested in creating applications for hand-held devices such as tablets and smartphones that are used as aids and teaching materials. I’m using the methodology participatory design, and along with people that lives with cognitive disabilities, meaning they have some form of disability in their brain, I developed a prototype. I needed their experience and knowledge because I don’t know how I would shape the application to fit their needs otherwise. With all the experience these people gave me, I created a prototype based on their feelings and ideas, ideas that have been brought up in our workshops. In the workshops we discussed the everyday activities they thought were fun, outdoors as well as indoors, and what could make those activities even more enjoyable. The two ideas that we emerged with, and later merged, were walking 4 and picknicking. The idea is for an application where you have the opportunity to invite your friends and family to a picknick. You make a list of what you want to include on the picknick and then create an event.

<p>Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hemrehabilitering för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Stroke är en allvarlig sjukdom som kan ge upphov till många olika funktionsnedsättningar som påverkar människans vardagliga liv. Sveriges befolkning blir idag allt äldre vilket innebär att risken att drabbas av stroke ökar. Kortare vårdtider på sjukhus leder till att en stor del av rehabiliteringsinsatserna kommer att ske av ett multidisciplinärt rehabiliteringsteam i klientens hem. En kvalitativ metod med deskriptiv ansats har använts där datainsamlingen skett genom intervjuer med sex arbetsterapeuter inom landstinget i Dalarna och Örebro. Som analysmetod har kvalitativ innehållsanalys använts där fem kategorier utvecklades: <em>Vårdkedjan före och efter hemrehabilitering - ingen garanti för stöd vid kognitiva svårigheter, Hemrehabilitering - en fråga om problemupptäckt, målsättning och integritet, Tid, prioritering, kreativitet och kompensation – ett måste vid interventioner, Samverkan med andra professioner - en förutsättning för bra hemrehabilitering och Anhöriga har betydelse på många sätt.</em> Studiens resultat visar att arbetsterapeuterna såg många fördelar med rehabilitering i hemmiljö för personer som drabbats av kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Ett professionellt förhållningssätt krävdes dock med tanke på behovet av samverkan med klient, anhöriga och andra yrkesprofessioner, samt den risk som förelåg för intrång i klientens och familjens privatliv. Arbetsterapeuternas interventioner var till största delen av kompensatorisk art och betydelsen av en stimulerande miljö lyftes fram, liksom ett livslångt rehabiliteringsbehov hos klienterna. Arbetsterapeuternas långa erfarenhet gjorde att många aspekter framkom i studien, men ytterligare forskning om hemrehabilitering för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke behövs för att öka kunskapen om erfarenheter av hemrehabilitering ur olika perspektiv.</p>

Abstrakt Titel: Barn till föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar – En kvalitativ studie om hur barn framställs i arbetsmaterial gällande stödinsatser Syfte: Syftet med studien är att analysera vårt insamlade datamaterial, och med begrepp från våra teorier, barndomssociologi, resiliensteori och anknytningsteori, titta på hur barn framställs i arbetsmaterial riktat till yrkesverksamma som arbetar med familjer där minst en av föräldrarna har en kognitiv funktionsnedsättning. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys där vi har undersökt material kring tre insatser som riktar sig till yrkesverksamma som arbetar med stöd till familjer där minst en av föräldrarna har en kognitiv funktionsnedsättning. Analysmaterialet består av material kring FIBprojektet, föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar, med dess olika stödinsatser, samt material kring insatserna PAM (Parent assessment manual) och PYC (Parenting Young Children), som syftar till att stärka och bedöma föräldraförmågan hos föräldrarna i dessa familjer. Med begrepp hämtade från barndomssociologi, resiliensteorin samt anknytningsteorin, har vi skapat koder och genom en kodningsprocess har vi utläst teman i materialet knutna till de valda teorierna. Huvudresultat: I analysen av materialet har vi tittat på framställningar av barns ansvarstagande, utveckling och roll i familjen. Vi har också studerat föräldraskapet utifrån insatserna och barnens position. Gemensamt för samtliga insatser var att de hade ett tydligt familjefokus, där barnen ofta ses som en del av familjebegreppet och inte som egna individer. I materialet har vi bland annat utläst en tydlig dubbelhet angående barnens ansvar i dessa familjer samt diskuterat synen på barns utveckling. Vi har också sett att barn många gånger uttrycker en osäkerhet inför insatsernas syfte och sin egen delaktighet. Slutsatser: Vår huvudsakliga slutsats är att barnen uppmärksammas i begränsad utsträckning i materialet. Insatserna gav barnen lite, eller inget, utrymme alls, att själva agera utifrån sina individuella behov. Många gånger kom barnen och deras aktörskap och delaktighet i skymundan för föräldrarna och deras funktionsnedsättningar, då flera av insatserna syftade till att stärka föräldraförmågan.

Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hemrehabilitering för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Stroke är en allvarlig sjukdom som kan ge upphov till många olika funktionsnedsättningar som påverkar människans vardagliga liv. Sveriges befolkning blir idag allt äldre vilket innebär att risken att drabbas av stroke ökar. Kortare vårdtider på sjukhus leder till att en stor del av rehabiliteringsinsatserna kommer att ske av ett multidisciplinärt rehabiliteringsteam i klientens hem. En kvalitativ metod med deskriptiv ansats har använts där datainsamlingen skett genom intervjuer med sex arbetsterapeuter inom landstinget i Dalarna och Örebro. Som analysmetod har kvalitativ innehållsanalys använts där fem kategorier utvecklades: Vårdkedjan före och efter hemrehabilitering - ingen garanti för stöd vid kognitiva svårigheter, Hemrehabilitering - en fråga om problemupptäckt, målsättning och integritet, Tid, prioritering, kreativitet och kompensation – ett måste vid interventioner, Samverkan med andra professioner - en förutsättning för bra hemrehabilitering och Anhöriga har betydelse på många sätt. Studiens resultat visar att arbetsterapeuterna såg många fördelar med rehabilitering i hemmiljö för personer som drabbats av kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Ett professionellt förhållningssätt krävdes dock med tanke på behovet av samverkan med klient, anhöriga och andra yrkesprofessioner, samt den risk som förelåg för intrång i klientens och familjens privatliv. Arbetsterapeuternas interventioner var till största delen av kompensatorisk art och betydelsen av en stimulerande miljö lyftes fram, liksom ett livslångt rehabiliteringsbehov hos klienterna. Arbetsterapeuternas långa erfarenhet gjorde att många aspekter framkom i studien, men ytterligare forskning om hemrehabilitering för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke behövs för att öka kunskapen om erfarenheter av hemrehabilitering ur olika perspektiv.

No description available.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur kognitiva och motoriska funktionsnedsättningar kan påverka den orala hälsan och den oral hälsorelaterade livskvalitén hos strokedrabbade individer. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på 18 vetenskapliga originalartiklar. Sökning efter samtliga artiklar genomfördes i databaserna CINAHL, Medline och DOSS där särskilda inklusion och exklusions kriterier styrde valet av vilka artiklar som skulle användas. Därefter kvalitetsgranskades de utvalda artiklarna. Resultat: Strokerelaterad motoriska funktionsnedsättningar påverkar individens förmåga att sköta munhygienen och att tugga och svälja. Det har även påvisat att strokerelaterade motoriska funktionsnedsättningar hade statistisk signifikant påverkan på parodontal status (p &lt;0,001). Kognitiva funktionsnedsättningar hos strokedrabbade individer visade en statistisk signifikant påverkan på hur ofta strokedrabbade individer borstade tänderna dagligen (p &lt;0,001) samt en statistisk signifikant koppling till parodontit. Både motoriska och kognitiva funktionsnedsättningar uppvisade en påverkan på individens dagliga välbefinnande. Slutsats: Strokerelaterade motoriska och kognitiva funktionsnedsättningar har visats ha en påverkan på oral hälsa och oral hälsorelaterad livskvalité. Dock skulle mer forskning inom detta område vara gynnsam för både allmänheten och tandvårdspersonalen.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av digitalisering i arbetet med klienter med kognitiva funktionsnedsättningar. Metod: För att besvara studiens syfte användes kvalitativ metod. Data samlades in genom åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma legitimerade arbetsterapeuter från olika verksamhetsområden inom offentlig sektor. Insamlade data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen av den insamlade data resulterade i fyra kategorier: Att motivera till delaktighet i en alltmer komplex digital vardag, Att mötas digitalt medför för- och nackdelar, Pedagogiska interventioner utifrån digitala förutsättningar samt Behov av att följa med i utvecklingen. Resultatet beskriver nya arbetssätt som arbetsterapeuterna inkorporerat för att stödja klienternas delaktighet i samhället och hantering av digitala verktyg och tjänster. Resultatet beskriver även faktorer som inverkat på arbetsterapeuternas förvärvande av digital kompetens i syfte att bistå med digitala lösningar till sina klienter, då den digitala omställningen påskyndats av Covid-19 pandemin. Slutsats: Studien visade att arbetsterapeuterna tog stort ansvar att förvärva egen digital kompetens för att kunna stödja klienterna till delaktighet, samt att interventioner och mötesformer har behövts anpassas ur ett klientcentrerat perspektiv utifrån digitala förutsättningar. Vidare forskning behövs gällande digitala videomöten som alternativ till fysiska möten och hur de inverkar på arbetsterapeutisk bedömning samt intervention. / Aim: The purpose of this study was to describe the experience of digitalization for occupational therapists in their work with cognitive impairment clients. Method: To answer the purpose of the study, a qualitative method was used. Data was collected through eight semi-structured interviews with professional licensed occupational therapists from different areas within the public sector. The collected data was analyzed through qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The analyzed collected data resulted in four categories: Motivating participation in an increasingly complex digital everyday life, Digital meetings entails pros and cons, Pedagogical interventions based on digital conditions and The need to follow the development. The result describes new ways of working incorporated by occupational therapists to support clients' participation in society as well as the management of digital tools and services. The result also describes factors that have influenced occupational therapists' acquisition of digital skills in order to provide their clients with digital solutions as the digitalization transition has been accelerated by the Covid-19 pandemic. Conclusion: The study showed that occupational therapists took great responsibility to acquire their own digital skills to support their client’s participation, and that interventions and meeting forms have had to be adapted from a client-centred perspective based on digital conditions. Further research is needed regarding digital video meetings as an alternative to physical meetings and the influence on occupational therapy assessment and intervention.

Andelen äldre personer &gt; 65 år ökar, vilket leder till att fler lever i hög ålder - som i sin tur innebär en ökad risk för att drabbas av sjukdomar och funktionsnedsättningar. Det kan medföra för den äldre en förändrad livssituation med begränsningar som följd av nedsatt fysisk, psykisk och social hälsa. Litteraturstudiens syfte är att beskriva vilka effekter intervention med djur har i omvårdnad hos äldre personer med demenssjukdomar eller kognitiva funktionsnedsättningar. Metod: En litteraturöversikt gjordes och elva kvantitativa artiklar granskades och strukturerades med hjälp av Fribergs metod för litteraturöversikt. Resultatet visar att djurintervention i studier har påverkat de äldre inom ett par områden, som presenteras utifrån sex kategorier: Olika beteendeförändringar, förändrad psykisk och kognitiv funktion över tid, variation i aktivitet, inverkan på Allmän Daglig Livsföring (ADL), förändring av livskvalitet och oklar effekt på sömnmönster. Slutsats: Studier visade att djurintervention har positiva effekter som minskad aggressivitet, depression och ökad livskvalitet hos äldre med diagnostiserad demens eller kognitiva funktionsnedsättningar. Dessa positiva effekter bör uppmärksammas i större utsträckning, eftersom djurintervention kan bidra till att omvårdnadens kvalitet förbättras.

<p>Syftet med uppsatsen är att bidra till att öka kunskapen om hur tekniska hjälpmedel kan användas för att underlätta vardagen för vuxna människor med ADHD.  För att åstadkomma detta görs en genomgång av vilka problem som kan föreligga vid ADHD och vilka strukturer och aktörer som finns i samhället för att erbjuda hjälp och stöd som vuxna med ADHD kan ha behov av. Därefter betraktas vilka strategier och metoder som kan vara användbara för att kompensera för de problem ADHD kan innebära och hur teknik, såväl specialtillverkade hjälpmedel som vanliga produkter, kan användas för att kompensera. En översikt görs av hur teknik kan utformas för att bli användbar, såväl generellt som mer specifikt rörande utformning av hjälpmedel. Detta åskådliggörs genom exempel från några svenska hjälpmedelsprojekt följt av en probleminventering där ett antal studiebesök och intervjuer har tjänat som en bakgrund för förståelse av den stora mängd strukturer, aktörer och hjälpmedel som är möjliga men emellanåt svårtillgängliga vägar till hjälp för vuxna med ADHD.</p><p> </p><p>De som i slutänden kan avgöra vilken nytta ett hjälpmedel innebär är brukarna själva. Deras upplevelser och erfarenheter är en ovärderlig källa till kunskap. Under arbetets gång har frågeställningen preciserats till att lyda: <em>"Hur kan vanliga mobiltelefoner användas som hjälpmedel för att underlätta vardagen för vuxna med ADHD?"</em>.<em> </em>För att besvara denna fråga har semistrukturerade riktade intervjuer genomförts med fyra kvinnor med ADHD som använder mobiltelefonen som hjälpmedel i sin vardag. Intervjuerna har transkriberats och kategoriserats för att identifiera hur mobiltelefoner används, vad som fungerar bra och mindre bra och vad kan göra att mobiltelefonen upplevs som ett fungerande hjälpmedel.</p><p> </p><p>Resultaten från bearbetning och analys av intervjuerna sammanställs i kapitlet sammanfattande analys i avsnitt med användbara funktioner, användbara egenskaper och perspektiv på stödbehov och hjälparroll. I diskussionskapitlet föreslås sedan vidare användning av resultaten i avsnitten teoretiska implikationer och praktiska implikationer. Min förhoppning är att dessa avsnitt tillsammans med de listor och tumregler som presenterats i den teoretiska referensramen skall kunna vara användbara för att identifiera behov och möjliga lösningar som kan vara värdefulla att pröva i det enskilda fallet.</p><p> </p><p>En person kan behöva stöd för att ta till vara de möjligheter mobiltelefonen erbjuder som hjälpmedel. Hjälpen kan behövas i något eller alla steg från problemidentifiering och införskaffande till införande, fortlöpande uppföljning och utvärdering av hjälpmedelsanvändningen. Stödet kan behöva vara av så väl strukturell och habiliterande art som av teknisk natur för att hjälpmedelsanvändningen skall bli så framgångsrik som är möjligt. Siktet bör vara mot vad som kan innebära kvalitet, mervärde och avlastning för individen i dennes liv, inte vad som är ADHD-symptom och hur dessa skall kompenseras.</p><p> </p><p>Vuxna med ADHD är en mycket heterogen grupp och de resultat som presenteras i uppsatsen är att betrakta som en utgångspunkt för vidare funderingar och prövning snarare än som färdiga lösningar som passar alla med ADHD.</p><p> </p>