Forskning har visat att det finns ett stort behov av bättre anpassade utomhusmiljöer där barn med rörelsehinder vistas. Syftet med studien är att ta reda på vilka sätt pedagoger i förskolan kan arbeta för en inkluderande utevistelse i en barngrupp där det finns barn med rörelsehinder. De frågor som besvaras är: ”På vilka sätt kan pedagoger i förskolan arbeta för en inkluderande utevistelse?” samt ”Vilka faktorer påverkar förskolans fysiska utomhusmiljö vid inkludering för barn med motoriska funktionsnedsättningar?” Metoden för studien är en kvalitativ intervjustudie som omfattar tre intervjuer med personer med rörelsehinder i åldrarna 15-20 år, samt fyra intervjuer tillsammans med förskollärare med erfarenhet av att arbeta med barn som har motoriska funktionsnedsättningar. Resultatet visade på att det i huvudsak finns två betydande teman för en inkluderande utevistelse, dessa är pedagogers bemötande och den fysiska utomhusmiljöns utformning. I resultatet framkommer det att pedagoger bör fokusera på möjligheter istället för hinder, samt att förskolans gård bör vara utmanande och samtidigt tillgänglig för alla barn i gruppen. Studiens slutsats är att det saknas enkla svar och metoder för hur pedagoger i förskolan kan arbeta för en inkluderande utevistelse.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur kognitiva och motoriska funktionsnedsättningar kan påverka den orala hälsan och den oral hälsorelaterade livskvalitén hos strokedrabbade individer. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på 18 vetenskapliga originalartiklar. Sökning efter samtliga artiklar genomfördes i databaserna CINAHL, Medline och DOSS där särskilda inklusion och exklusions kriterier styrde valet av vilka artiklar som skulle användas. Därefter kvalitetsgranskades de utvalda artiklarna. Resultat: Strokerelaterad motoriska funktionsnedsättningar påverkar individens förmåga att sköta munhygienen och att tugga och svälja. Det har även påvisat att strokerelaterade motoriska funktionsnedsättningar hade statistisk signifikant påverkan på parodontal status (p <0,001). Kognitiva funktionsnedsättningar hos strokedrabbade individer visade en statistisk signifikant påverkan på hur ofta strokedrabbade individer borstade tänderna dagligen (p <0,001) samt en statistisk signifikant koppling till parodontit. Både motoriska och kognitiva funktionsnedsättningar uppvisade en påverkan på individens dagliga välbefinnande. Slutsats: Strokerelaterade motoriska och kognitiva funktionsnedsättningar har visats ha en påverkan på oral hälsa och oral hälsorelaterad livskvalité. Dock skulle mer forskning inom detta område vara gynnsam för både allmänheten och tandvårdspersonalen.