<p>Denna rapport binder samman två områden; mentala modeller och teknisk dokumentation. Det som undersökts är förhållandet mellan de som designar och skriver teknisk dokumentation och de som läser och använder denna dokumentation. Det som har studerats är huruvida skribenters och läsares mentala modell över en hjälptext överensstämmer. Problemområdet undersöktes genom att skribenterna och läsarna intervjuades, läsarna fick dessutom utföra en kooperativ utvärdering av hjälptexten. Resultatet visar att skribenterna och läsarnas mentala modeller ej överensstämmer. Den största skillnaden ligger i förståelsen för manualens upplägg och uppbyggnad samt användningen av manualen.</p>

<p>Germund Hesslows simuleringshypotes består av tre olika komponenter. För att modellera den första av dessa komponenter som postulerar en mekanism för intern perceptionssimulering, har det tidigare utförts ett antal experimentella undersökningar. En simulerad Kheperarobot har i dessa tidigare experiment med viss framgång styrts med hjälp av ett artificiellt neuronnät. Detta skedde genom att roboten utifrån den miljö i vilken den befann sig predicerade nästkommande sensortillstånd via neuronnätet. Sensorerna stängdes därefter av och de predicerade värdena återkopplades in i nätverket som indata. Roboten agerade därefter blint i miljön utifrån denna inre värld, men i dessa tidigare undersökningar var det endast ett nätverk som lyckades tränas för att utföra intern perceptionssimulering. Denna experimentella undersökning ämnar att mer systematiskt analysera en implementering av intern perceptionssimulering i en förenklad värld med enklare sensorer än de som har används i tidigare undersökningar. Fem olika nätverkstopologier jämförs via två olika träningsförfaranden, dels ett träningsförfarande där nätverkens vikter tränas med en evolutionsalgoritm, och dels via ett tvådelat evolveringsförfarande där olika delar av nätverket tränas separat. Experimentet gav upphov till ett flertal individer som bedömdes klara den interna perceptionssimuleringen. Resultaten indikerar också på att det integrerade träningsförfarandet verkar vara bättre än det uppdelade</p>

Denna uppsats undersöker hur en operatörs mentala modell av en ikon med en bakomliggande komplex funktion ser ut. Som metod har intervju använts och undersökningen är av kvalitativ art. Resultatet visar att operatörerna generellt upplever att ikonerna fungerar i sitt sammanhang, så länge operatören har kunskap om maskinerna och hur de fungerar så upplever operatörerna ikonerna som logiska.

The focus of this study is based on a web development team working within the confines of a Swedish authority. It has been recognized that web development teams are struggling to cooperate and work in high capacity efficiency, mostly due to the nature of the multifarious tasks at hand and their lack of understanding of each respective roles within the team. In lieu of this major downfall, establishing a mental model faceted way of thinking and working may improve effectiveness, communication and collaboration amongst all members of a functioning team. A shared mental model is developed through four stages of cognitive processes; knowing, learning, understanding and executing. The purpose of this study is to examine and show an example of how shared mental models can be developed in an existing web development team. By analyzing two workshop practices, this study aims to answer the following questions: How can workshop practices “visualizing user stories” as well as facilitating “design studio sessions” be used to establish common understanding within the web development team? How can four stages of cognitive processes (knowing, learning, understanding and executing) for developing shared mental models be understood? Participant observation and interviews are among research methods used. The ‘Shared Mental Model’ by Cannon-Bowers et al. (1993) is the primary theoretical framework used here. The results of this study indicate how workshop practices such as visualizing user stories well as conducting design studio sessions contribute to a common understanding due to increased social interaction among team members. The results also indicate that the web development team has been unable to process and exchange relevant information with each other during the initial stages of learning and development due to the lack of team building activities. This, in return affects further development of the shared mental model in the following steps. / I denna studie undersöks en svensk myndighets webbutvecklingsteam som i dag arbetar med att göra om myndighetens webbsida vilket inkluderar framtagning av nya gränssnitt och funktioner. I många fall har det visat sig att system- och webbutvecklingsteam har problem med att förhandla fram en gemensam förståelse. Dels på grund av de olika roller som ingår i ett team men även på grund av arbetsuppgifternas komplexitet och struktur. Svårigheter med att kommunicera, koordinera och samarbeta effektivt upplevs vara centralt i system- och webbutvecklingsprojekt. Att utveckla en gemensam förståelse tillika delade mentala modeller (hädanefter DMM, eng. Shared Mental Models) för lag- och uppgiftsarbetet kan förenkla kommunikation, koordination och samarbete inom ett team. Syftet med denna studie är därmed att illustrera ett exempel på hur DMM skulle kunna utvecklas inom ett webbutvecklingsteam. Webbutvecklingsteamet studeras och analyseras utifrån fyra steg av kognitiva processer (vetande, lärande, förståelse och verkställande) som demonstrerar hur DMM utvecklas steg för steg. Uppsatsen ämnar därmed att besvara följande frågor: Hur kan workshoppraktikerna ”visualisering av användarresa” och ”designstudio” bidra till etableringen av den gemensamma förståelsen inom myndighetens webbutvecklingsteam? Hur kan webbutvecklingsteamet förstås utifrån de fyra stegen av kognitiva processer; vetande, lärande, förståelse och verkställande om hur DMM utvecklas? Studien rymmer inom ramen för en fallstudie där deltagande observationer och intervjuer har nyttjats som metoder för insamling av empiriskt material. Teorin om DMM av Cannon-Bowers et al. (1993) är studiens primära teoretiska utgångspunkt. Sammanfattningsvis har studien lett fram till att de två workshoppraktikerna – visualisering av användarresa och designstudio – har bidragit till etablering av den gemensamma förståelsen i det stora hela genom social interaktion. Vidare har studiens resultat visat att webbutvecklingsteamet brister i vetandefasen eftersom teamet inte har utbyt relevant information om sig själva genom team building aktiviteter. Detta påverkar sedermera vidareutvecklingen av DMM i nästkommande steg.

Germund Hesslows simuleringshypotes består av tre olika komponenter. För att modellera den första av dessa komponenter som postulerar en mekanism för intern perceptionssimulering, har det tidigare utförts ett antal experimentella undersökningar. En simulerad Kheperarobot har i dessa tidigare experiment med viss framgång styrts med hjälp av ett artificiellt neuronnät. Detta skedde genom att roboten utifrån den miljö i vilken den befann sig predicerade nästkommande sensortillstånd via neuronnätet. Sensorerna stängdes därefter av och de predicerade värdena återkopplades in i nätverket som indata. Roboten agerade därefter blint i miljön utifrån denna inre värld, men i dessa tidigare undersökningar var det endast ett nätverk som lyckades tränas för att utföra intern perceptionssimulering. Denna experimentella undersökning ämnar att mer systematiskt analysera en implementering av intern perceptionssimulering i en förenklad värld med enklare sensorer än de som har används i tidigare undersökningar. Fem olika nätverkstopologier jämförs via två olika träningsförfaranden, dels ett träningsförfarande där nätverkens vikter tränas med en evolutionsalgoritm, och dels via ett tvådelat evolveringsförfarande där olika delar av nätverket tränas separat. Experimentet gav upphov till ett flertal individer som bedömdes klara den interna perceptionssimuleringen. Resultaten indikerar också på att det integrerade träningsförfarandet verkar vara bättre än det uppdelade

Denna rapport binder samman två områden; mentala modeller och teknisk dokumentation. Det som undersökts är förhållandet mellan de som designar och skriver teknisk dokumentation och de som läser och använder denna dokumentation. Det som har studerats är huruvida skribenters och läsares mentala modell över en hjälptext överensstämmer. Problemområdet undersöktes genom att skribenterna och läsarna intervjuades, läsarna fick dessutom utföra en kooperativ utvärdering av hjälptexten. Resultatet visar att skribenterna och läsarnas mentala modeller ej överensstämmer. Den största skillnaden ligger i förståelsen för manualens upplägg och uppbyggnad samt användningen av manualen.

Människan skapar mentala modeller för det mesta som hon konfronteras med. Dessa inre föreställningar hjälper henne sedan att hantera situationer som hon ställs inför. Hypermedia är en ny typ av miljö som vi möter bland annat på Internet och som kan vara problematisk att hantera. Som hjälp för navigering i information i hypermedia finns olika hjälpmedel, så kallade navigeringsverktyg. I detta arbete jämförs hur två olika navigeringsverktyg med två- respektive tredimensionell struktur påverkar våra mentala modeller. En kvalitativ undersökning med åtta försöksdeltagare har genomförts och metoder som har använts är observation, intervju samt tecknade skisser. Resultatet visade inte på någon egentlig skillnad i strukturen på de mentala modellerna för respektive navigeringsverktyg. Ur användbarhetssynpunkt framkom dock att den tvådimensionella strukturen var att föredra av de två verktyg som användes i undersökningen.

Mentala modeller består av deklarativ och procedurell kunskap. Vad har dessa kunskaper för effekt på varann? Fitts och Posner (1967 enligt Rasmussen, 1991) presenterar en teori som beskriver en utveckling om hur en färdighet utvecklas. Enligt denna teori föregår deklarativ kunskap procedurell kunskap. Av resonemanget: hur kan barn rent intuitivt veta hur de ska göra? bildas en hypotes som ska ge svar på frågeställningen: är deklarativ kunskap alltid en förutsättning för den procedurella? Ett experiment utfördes med två oberoende grupper. Den oberoende variabeln var tillförande av deklarativ kunskap (två nivåer: tillförsel och inte tillförsel) och den beroende variabeln var procedurell kunskap. Resultaten pekade mot att den oberoende variabeln inte hade någon effekt på den beroende, då det inte fanns några signifikanta skillnader. Således hittades en tendens till att Fitts och Posners teori, procedurell kunskap föregås av deklarativ kunskap, inte alltid stämmer. Men med anledning av att experimentet utfördes med ett litet antal försökspersoner blev experimentet okänsligt, vilket innebär låg extern validitet och hindrar generalisering.

Syftet med undersökningen är att studera personalens sociala scheman angående en underhållshandbok som finns på intranet på Volvo östra. Problemet är att underhållshandboken inte används i någon stor utsträckning. Syftet är att med hjälp av en kartläggning av personalens roll- och händelsescheman angående användningen av handboken, kunna hitta bakomliggande problem till varför inte handboken används. Underhållshandboken finns dels på intranet och dels i pärmar. I enkätundersökningen deltog 23 försökspersoner som arbetar vid underhållssektionens alla avdelningar. Resultatet visar att de som någon gång använt underhållshandboken använder handboken främst vid situationer när de blir tillsagda att använda den. Av de som inte använt underhållshandboken någon antyder att detta kan vara problemet till det låga användandet. Andra möjliga problem kan var att det upplevs som omständigt att ta sig till de rätta sidorna och att använda intranet upplevs som ‘fult’. Ett förslag på fortsatt arbete är att införa en utbildning angående underhållshandboken och intranet och förankra intranet som arbetsredskap

Då elektronisk musik och video alltmer tar sig in i våra hem framkommer också fler nybörjaranvändare av de relaterade produkterna. Detta ställer krav på exempelvis mjukvaror som är riktade till en stor generell användargrupp så att de för nybörjaranvändare blir enkla att använda. I denna studie har därför mentala modeller studerats hos nybörjaranvändare av MS Windows Media Player 11 för att undersöka hur väl användargränssnittet stödjer lärbarhet. Det framkom ett antal problem under observationerna. Dessa var bland annat att användare kan ha andra förväntningar av funktioner än de som ges i gränssnittet. Att använda inkonsistent beteende hos funktioner samt tvetydighet försvårar lärbarheten hos nybörjaranvändarna.