Arbetet syftar till att undersöka vilken av de två bildstilarna ikoner och genomarbetade illustrationer som förmedlar en starkare begriplighet i ett seriellt bildberättande och på så sätt skulle kunna visa hur man på bästa sätt förmedlar viktig hälsoinformation.  Detta för att ta fram tydliga riktlinjer som underlättar skapandet av seriellt bildberättande instruktioner för att förmedla viktig information. Syftet utforskades genom en gestaltningsprocess som ledde fram till två prototyper i två bildstilar. Dessa prototyper har sedan provats ut på målgruppen genom metoderna Think-aloud protocol och intervju.  Resultatet visar att instruktioner som använder genomarbetade mer realistiska illustrationer tillsammans med rörelsepilar kan ge en starkare begriplighet i ett seriellt bildberättande. Ur resultatet framkom också att en instruktions bildstil kan ha en stor påverkan på hur seriös instruktionen upplevs i sin helhet, då instruktionerna som endast innehåller genomarbetade illustrationer upplevdes mer som en färdig produkt och drog till sig mer uppmärksamhet vilket medförde ett större intresse av att titta närmare på illustrationerna, än instruktionerna med enbart ikoner, vilket kan vara av värde när det kommer till att skapa informationsmaterial som förmedlar viktig hälsoinformation såsom instruktioner om handtvätt, för att på så sätt minska smittspridning. This thesis aims to investigate which of the two image styles icons versus elaborate illustrations conveys a stronger comprehensibility in serial image-telling and in this way could show how best to convey important health information. This is to develop clear guidelines that facilitate the creation of serial image-telling instructions to convey important information. The purpose was explored through a design process that led to two prototypes in two image styles. These prototypes have then been tested on the target group through the methods Think-aloud protocol and interview. The results show that instructions that use elaborate more realistic illustrations together with movement arrows can provide a stronger comprehensibility in a serial image-telling. The results also showed that an instruction's image style can have a great impact on how serious the instruction is experienced in its entirety, as the instructions that only contain elaborate illustrations were perceived more as a finished product and attracted more attention. This led to a greater interest in looking more closely at the illustrations, than the instructions with only icons. This can be of value when it comes to creating information materials that convey important health information such as instructions on hand washing in order to reduce the spread of infection.

Denna undersökning syftar till att undersöka vilka attribut som ska tas hänsyn till vid skapande av ikoner. Undersökningen utgår från en taiwanesisk undersökning där attribut har identifierats och undersökts med hjälp av grafiska designers. Som grund för ikonförståelse appliceras semiotik och Charles Sanders Peirces triadiska modell på ikoner. Intervjuer och enkäter har utförts för att rangordna attribut, samt diskutera dess relevans vid ikonskapande. Resultatet visar att kontext (kultur, ikonens placering, medium etc.) och målgrupp har mycket stor betydelse vid ikonskapande och respondenterna uppvisade därför svårigheter med att rangordna attributen. / This study aims to investigate what attributes to take into consideration when designing computer icons. The study is based on a Taiwanese study where attributes are identified and investigated by Taiwanese graphic designers. The theoretical basis is semiotics, Charles Sanders Peirces triad model in particular, applied on icons. Interviews and surveys has been executed to rate attributes as well as discussing their relevance to icon design. The results shows that context (culture, the placement of the icon, medium etc.) and target group is a high priority when creating icons and the respondents showed difficulties with rating the attributes.

I denna rapport kommer jag gå igenom hur ikoner kan bli informationsbärare i den visuella hierarkin, med hjälp utav projekt Framtidens läromedel. Syftet med denna studie är att ta reda på hur dessa ikoner bör vara utformade för att bidra till en bättre navigering i kontext. Två enkätundersökningar utförs för att se hur testpersonerna uppfattar budskapet med metaforer. Genom att titta på teorier från tidigare forskning, studerade jag andra attribut för ikonen. När resultatet kom in blev det tydligt att bild och text i samverkan skapade en bättre förståelse för ikonens budskap. Andra studier visade också att beroende på ikonens attribut så läser användaren av det snabbare. Det är bättre att ha en fyrkantig eller rund ikon, tjockare linjer och med en färg som inte slås ut av en komplementfärg i bakgrunden. Färgen ska variera från ikon till ikon för ge läsaren chansen att stänga av andra färger i hjärnan och ska fokusera på t.ex. röd, vilket leder till den enskilda specifika ikonen med färgen röd. / In this report I’ll go through how to make icons an information carrier in a visual hierarchy, with help from project Framtidens läromedel. The purpose of the study is to find out how the appearance of icons will contribute to a better navigation in context. Two surveys were executed to review how the test subjects comprehend the message with metaphors. By looking at earlier research I examined other attributes for the icon. When the results came out it was clear that picture and text combined gave a better understanding of the icon’s message. Other studies also gave the conclusion that depending on the icon’s attribute the reader will scan it quickly. It’s better to make an icon square shaped or round, thicker lines and with a color that doesn’t complete with its complementary color in the background. The color should also vary from icon to icon to give the reader the opportunity to filter out the other colors in their mind and focus on the specific icon, for an example red, which leads to that specific icon with the color red. / Projekt Framtidens läromedel

Since the 1980s, the usage and presence of icons in the Swedish Lutheran church has become increasingly common. The aim of this study is to examine the themes and symbols in icons displayed in selected Swedish Lutheran churches, and to explore the performative qualities of icons in their original context, as well as in Swedish church buildings. The study consists of icons found in two cathedrals and two churches. Since the traditions differ greatly both in their theology and expressions, the performative aspects of icons differ as well. In the Orthodox church, icons have an essential role in worship, and the veneration of the persons depicted are expressed through kisses, prostrations and touch. The performative qualities of icons in the Orthodox context is expressed through their significance for the liturgical rituals, the interaction between the believers and the icons and the view of their ‘embodiment’ of the depicted saints.  In the Swedish church, icons are commonly found in devotion spaces and chapels, separated from the nave. Here, the visitor can engage in prayer and contemplation quietly, without being distracted by observers. The emphasis lies on the believes of the individual and on personal experience. The icon in this context first and foremost becomes a reminder of God, a beautiful artifact and an aesthetic symbolic expression. The common performative aspect in both contexts is the experience of the icon as a mediator between the visible world and a reality beyond the visible.

Trots att Jesus är en av världens mest kända personer finns det ingen som vet hur han egentligen såg ut. Det finns inga bevarade bilder eller ögonvittnesbeskrivningar av hans yttre som kan dateras till den tid då personer som hade sett Jesus med egna ögon kan ha levt. Avsaknaden av samtida beskrivningar har möjligen bidragit till en större frihet för alla de konstnärer som avbildat honom. Många gånger verkar det som att konstnärer genom konsten framställer Jesus i sin egen avbild, eller i sin egen kulturs avbild. Förvånansvärt sällan avbildas han med tydliga judiska förtecken såsom kippa eller bönesjal. Själv har jag under lång tid undrat över detta, då vi alla vet att den historiske personen Jesus var judisk. Det var bland annat ur denna undran som idén till denna uppsats utvecklades. Jag ville veta mer om hur Jesus har avbildats i västerländsk tradition, varför han avbildades så och vilken funktion det kan ha fyllt. Därför valde jag att undersöka två av de mest spridda och inflytelserika framställningarna av Jesus från modern tid och västerländsk kultur - Light of the World av William Holman Hunt och Head of Christ av Warner Sallman.       Uppsatsens frågeställningar är: Vilka likheter och skillnader kan man se i Jesu fysiska skepnad i de båda konstnärernas avbildningar? Vad kan detta bero på eller vilka formativa faktorer påverkade deras Jesusbilder? Vad förmedlar deras konst socialt, kulturellt och religiöst?       Exempel på likheter är att båda tavlorna fick motta mycket kritik från sin tids kulturelit men blev mycket omtyckta av allmänheten. Båda tavlorna kritiserades för att visa en Jesus med “bristande maskulinitet”. Båda bilderna visar Jesus påklädd, vitklädd, vuxen, stark och frisk. Han avbildas oskadd, utan kors eller skador orsakade av korsfästelsen. Båda tavlorna visar Jesus med skägg och långt hår, Hunts Jesus har rödbrunt hår och Sallmans Jesus har mörkblont hår. Uppsatsen diskuterar de faktorer som likheterna och skillnaderna kan bero på och hur man kan tolka dessa.      En tydlig skillnad mellan de båda tavlorna är att Hunts framställning innehåller betydligt mer symbolik än Sallmans framställning. Eventuella orsaker till detta, exempelvis skillnader i de kristna traditioner konstnärerna kom ifrån samt vad konstnärerna vill säga om Jesu identitet,  diskuteras i uppsatsen. Somliga tolkar  bilderna som exempel på hur Jesus europeiserats i västerländsk konst. Hunts Jesus kan, exempelvis på grund av symboler som Aarons bröstplåt, ses som en framställning där konstnären velat inkorporera Jesu judiskhet i bilden och samtidigt visa honom som profet och präst.

Den snabba tillväxten av uppkopplade enheter som samlar in och delar data leder till att användare kommer behöva läsa och godkänna alltmer sekretessmeddelanden för att kunna använda enheter och tjänster. Sekretessmeddelanden är de avtal som definierar villkoren för användning av en produkt eller tjänst och är avsedda att informera användare om insamlingen och användningen av deras data och personuppgifter innan valet att acceptera eller neka fattas. Sekretessmeddelanden tenderar vara långa samt innehålla mycket text med ett komplicerat språk. Texten i sekretessmeddelanden är ofta statisk utan användarinteraktion, vilket leder till att användare möts av en lång text att läsa utan någon form av stöd i form av designelement, exempelvis färg, ikoner, överblick eller interaktioner. Avsaknaden av designelement är en av orsakerna till att användare idag antingen förbiser eller accepterar sekretessmeddelanden utan att förstå innebörden, vilket får konsekvenser för användarens integritet. På grund av detta är det av stor vikt att användarna har en klar förståelse för hur deras integritet påverkas vid godkännande av ett sekretessmeddelande. Syftet med studien är att öka kunskapen inom området, och erbjuda och stötta designers i deras tillvägagångssätt kring hur sekretessmeddelanden kan designas för att främja användarens förståelse. Studien genomfördes genom en kvalitativ designstudie där ett befintligt ramverk skapat för design av sekretessmeddelanden kombinerades med identifierade designelement från litteraturstudien. Designelementen och ramverket användes vid framtagningen av fyra designförslag, vilka implementerades i en prototyp för att undersöka hur förståelse kan främjas i sekretessmeddelanden. Resultatet av studien är fyra designförslag som stöttar användaren att uppnå förståelse. / The rapid growth of connected devices that collect and share data leads to users needing to read and approve an increasing number of privacy notices to use devices and services. Privacy notices are agreements that define the terms of use for a product or service and are intended to inform users about the collection and use of their data and personal information before deciding to accept or decline. Privacy notices tend to be lengthy and contain a lot of text with complicated language. The text in privacy notices is often static without user interaction, which leads to users being faced with a long text to read without any form of support in terms of design elements, such as color, icons, overview, or interactions. The lack of design elements is one of the reasons why users today either overlook or accept privacy notices without understanding the implications, which has consequences for the user's privacy. Because of this, it is of great importance that users have a clear understanding of how their privacy is affected by accepting a privacy notice. The purpose of the study is to increase knowledge in the field and offer and support designers in their approach to how privacy notices can be designed to promote user understanding. The study was conducted through a qualitative design study where an existing framework created for the design of privacy notices was combined with identified design elements from the literature study. The design elements and framework were used in the development of four design proposals, which were implemented in a prototype to investigate how understanding can be promoted in privacy notices. The result of the study is four design proposals that support users in achieving understanding.

Purpose of the study was to investigate how people interact with artifacts in the Church of Sweden in Vienna. Data was collected through participatory observation and analyzed using Latour's ANT theory. The study revealed that the various artefacts fulfill both a religious and social role for the congregation and the Church of Sweden is both a sacred place but also gathering point for meeting of non-religious people who want to preserve Swedish culture abroad. Together with the visual essay, a film has been created. The essay portrays the empirical evidence that emerged in the investigation such as the fields validity and artefacts in the Swedish Church of Vienna.

Det finns studier som anger rekommendationer för att designa en väl utformad restaurangmeny. Syftet med rapporten är att undersöka om pizzeriapersonal och formgivare designar digitala pizzamenyer genom medvetna val utifrån de designprinciper och designrekommendationer som finns. Undersökningen är ett kvalitativt forskningsarbete där kartläggning har använts som strategi. Datainsamlingsmetoderna som har använts är litteratursökning, visuell innehållsanalys, gruppintervjuer och semistrukturerade intervjuer för att kunna besvara frågeställningarna. Resultaten från undersökningen påvisar bland annat att pizzeriapersonalen anser att deras menydesign inte överensstämmer med varumärket. Personalen och kunderna har även olika uppfattningar om vad varumärkena står för. Trots att pizzeriornas varumärke inte stämmer överens med designen uppfyller menyerna kundernas förväntan. Slutsatserna visar bland annat att det finns gemensamma och särskiljande grafiska element. De flesta lågprispizzerior har inte ett genomtänkt varumärke samt att det inte finns en medvetenhet angående de designprinciper och designrekommendationerna hos pizzeriapersonal eller formgivare. / For the creation of restaurant menus there are studies that show which recommendations you should use to achieve a well-designed menu. The purpose of the study is to investigate whether pizzeria personnel and designers create digital pizza menus consciously from the design recommendations that exists. This study is a qualitative research work and we have used a survey as strategy. Data collection methods that have been used to answer the study questions are literature search, a visual content analysis, group interviews and semi-structured interviews. One result from the interviews showed that the pizzeria personnel thinks that their menu design does not match their brand. The pizzeria personnel and customers have different perceptions about what the brand stands for. The group interviews show that the digital menus live up to customers expectation and their experience of the low-price pizza. The conclusions show that there are common and distinctive graphical elements. Most low-price pizzerias do not have a well thought out branding, although the pizzeria personnel and designers do not have consciousness regarding the design principles and recommendations.