Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med människor som tillhör Syrisk - ortodoxa kyrkan och en genomgång av litteraturstudier. Syftet är att genom intervjuer, litteraturunderstudier och våra iakttagelser forska kring identitet och identitetsförändringar hos kyrkans medlemmar. För att tydliggöra lite mer syftet med vårt arbete är att kyrkans medlemmar kommer från länder, där religionen och en del andra traditionella värderingar spelar en betydande roll i människornas liv. Sverige på många olika sätt är annorlunda inte minst när det gäller synen på religion, familjen, barnuppfostran även synen på demokrati och yttrandefrihet. Meningsskiljaktigheter kring etnisk identitet orsakar splitring bland kyrkans medlemmar medan Seyfo som en gemensam identitetsmarkör skapar tillhörighet. Kyrkans roll, som en enda identitetsmarkör och dess betydelse, håller på att förändras hos gruppens medlemmar. Däremot vilken/vilka identiteter kommer att få mest betydelse för kyrkans medlemmar för att skapa gemenskap går det inte med säkerhet att hävda. Det är en brytningstid när det gäller att skapa, definiera, omforma och konstruera en gemensam identitet eller identiteter för kyrkans medlemmar. Nyckel ord i denna uppsats är assyrier/syrianer, Seyfo, Syrisk - ortodoxa kyrkan, Södertälje, Vi och Dem, Identitet, identitetsförändringar, gemenskap, anpassningssvårigheter, barnuppfostran, generationskonflikter, kulturskillnader, primär- och sekundärgrupper, enskilda människors religiositet, religiösa dimensioner, globalisering, informationssamhälle och migration.

Den här uppsatsen kommer först och främst att behandla Assyriernas förhållande till kyrkan och tron. Uppsatsen kommer också att lyfta upp förhållandet till och syn på samhället. Metoden som har använt är en kvalitativ metod med intervjuer av 12 personer (sex par och två generationer), som är släkt med varandra som föräldrar och deras barn. Syftet är att se hur deras förhållande till och synen på kyrkan och tron är och hur det skiljer sig mellan de äldre och de yngre. Syftet är också att se hur deras inställning är till olika sociala och religiösa frågor och om det skiljer sig mellan de två generationerna. Målet är att få en fördjupad insikt i den problematik som har uppstått inom familjerna i det nya landet och den nya kulturen. Frågeställningarna har varit: Hur har synen på religion och kyrka påverkats av mötet med det nya landet och den nya kulturen? Finns det några skillnader mellan den äldre och den yngres syn på religion och kyrka? Hur upplever folk sin identitet i förhållande till etnicitet? Dessa frågeställningar kommer att besvaras i undersökningen samt under den avslutande diskussionen. Bakgrunden kommer att redogöra kortfattat för Assyrierna/syrianerna och varför gruppen lämnade hemlandet och bosatte sig i Sverige. Den avslutande diskussionen kommer också att lyfta upp några centrala punkter och viktiga frågor som gruppen handskas med idag. Det resultat som har kommit fram är att det finns stora skillnader i hur de äldre och de yngre uppfattar förhållandet till kyrkan och religionen.

No description available.

År 1054 skedde en splittring mellan kristendomens två största inriktningar, den ortodoxa och den katolska kyrkan. Detta skedde efter århundraden av oenigheter, missförstånd, maktkamper med mera. Förutom maktkamperna berör konflikterna Kristi natur och Filioque tillägget. Uppsatsen berör även relationerna mellan den ortodoxa och den katolska kyrkan efter splittringen. Undersökningen visar att det finns skillnader i hur olika författare återger de historiska händelserna. Detta förstärker bilden av två kyrkor som inte är eniga om vems fel splittringen var och vilka händelser som var mest avgörande.

<p>År 1054 skedde en splittring mellan kristendomens två största inriktningar, den ortodoxa och den katolska kyrkan. Detta skedde efter århundraden av oenigheter, missförstånd, maktkamper med mera. Förutom maktkamperna berör konflikterna Kristi natur och Filioque tillägget. Uppsatsen berör även relationerna mellan den ortodoxa och den katolska kyrkan efter splittringen. Undersökningen visar att det finns skillnader i hur olika författare återger de historiska händelserna. Detta förstärker bilden av två kyrkor som inte är eniga om vems fel splittringen var och vilka händelser som var mest avgörande.</p>

No description available.

No description available.

Since the 1980s, the usage and presence of icons in the Swedish Lutheran church has become increasingly common. The aim of this study is to examine the themes and symbols in icons displayed in selected Swedish Lutheran churches, and to explore the performative qualities of icons in their original context, as well as in Swedish church buildings. The study consists of icons found in two cathedrals and two churches. Since the traditions differ greatly both in their theology and expressions, the performative aspects of icons differ as well. In the Orthodox church, icons have an essential role in worship, and the veneration of the persons depicted are expressed through kisses, prostrations and touch. The performative qualities of icons in the Orthodox context is expressed through their significance for the liturgical rituals, the interaction between the believers and the icons and the view of their ‘embodiment’ of the depicted saints.  In the Swedish church, icons are commonly found in devotion spaces and chapels, separated from the nave. Here, the visitor can engage in prayer and contemplation quietly, without being distracted by observers. The emphasis lies on the believes of the individual and on personal experience. The icon in this context first and foremost becomes a reminder of God, a beautiful artifact and an aesthetic symbolic expression. The common performative aspect in both contexts is the experience of the icon as a mediator between the visible world and a reality beyond the visible.

<p>Vi valde uppsatsämnet efter att vi tidigare i vår utbildning besökte Södertälje och då tyckte det var en fascinerande stad med en sådan blandning av olika religiösa samfund. Vi inledde vår undersökning med att kontakta församlingsprästerna för de två Syrisk-ortodoxa kyrkorna. Vi samtalade med var och en av dem i deras respektive kyrka. En diakon fick vi också möjlighet att träffa och prata med. Vi skickade våra intervjufrågor till de som vi tidigare intervjuat och de lämnade vidare frågorna till andra människor i församlingen. Vi har även intervjuat andra personer som vi själva valde ut.</p><p>De frågor vi ställde har varit lika för alla som intervjuats och med en given ordning. De vi mött har visat stor generositet och en önskan att dela med sig av sina minnen. Intervjuerna vi gjort har berört oss, och de personliga berättelserna från människor vi mött kommer att finnas kvar hos oss en lång tid framöver. Vi har också deltagit i gudstjänster i kyrkorna.</p><p>Vår metod har varit kvalitativ, och vi har utifrån ett hermeneutiskt perspektiv granskat och tolkat materialet i de intervjuer som gjorts<strong>. </strong>Den litteratur som använts har gett oss kunskap om kyrkan historiskt och i nutid samt om dess medlemmar.</p><p> </p>

<p>Innebörden av begreppet tradition varierar mellan de stora kyrkorna. Denna uppsats beskriver traditionens betydelse och plats i den ortodoxa kyrkan. Traditionen har beskrivits både utifrån sin yttre och inre form. I traditionen står theosis, människans gudomliggörelse, i centrum både liturgiskt, i lära och i praxis. Fakta från litteraturen har främst hämtats från verk av de ortodoxa 1900-tals teologerna Kallistos Ware och John Meyendorff. Förutom litteraturstudier har en enkätundersökning med öppna svarsalternativ skickats ut till ortodoxa församlingsmedlemmar. Den fenomenografiska forskningsmetoden har tillämpats på enkätsvaren. Resultatet av dessa visar hur ortodoxa invandrare och svenska konvertiter uppfattar den ortodoxa kyrkan respektive den protestantiska. Utifrån svaren uppställdes olika kategorier som visar på likheter och variationer mellan gruppernas uppfattning om den ortodoxa traditionen. Slutsatsen av undersökningen blev att det finns en tydlig samstämmighet i uppfattningen om både den ortodoxa kyrkan och den protestantiska kyrkan oberoende av personernas uppväxt, utbildning och kulturella arv. Den enskildes uppfattning och kunskap inom detta område har troligen främst sin utgångspunkt i personliga erfarenheter.</p>