Algoritmisk högfrekvenshandel har från att ha varit en ifrågasatt handelsform, blivit ett naturligt och accepterat handelsförfarande på värdepappersmarknaden. Handelsformen har emellertid endast reglerats genom marknadsmissbrukslagen och marknadsplatsernas självreglering. När EU-direktivet MiFID II implementeras i nationell lagstiftning får handelsformen för första gången en legaldefinition och kommer således att regleras uttryckligen i svensk lagstiftning. I uppsatsen klargörs vilken marknadspåverkan och risker handelsformen ger upphov till på den svenska värdepappersmarknaden. Handelsformen bedöms medföra en positiv effekt på likviditeten i form av minskad spread, ökat orderdjup och kortsiktigt minskad volatilitet. Beträffande riskerna bedöms handelsformen vara tillräckligt reglerad i Stockholmsbörsens självreglering och i marknadsmissbrukslagen för att riskerna ska bedömas som ringa. I uppsatsen besvarades även om artikel 17 i MiFID II är en sakenlig reglering avseende regleringens syfte och marknadspåverkan. Implementeringen av artikel 17 innebär i praktiken att Stockholmsbörsens självreglering blir nationell lagstiftning med skillnaden att sanktioner vid överträdelser förstärks. Nuvarande reglering anses som tillräcklig avseende att marknadsmanipulativa strategier är förbjudna samtidigt som circuit breakers, order to trade ratios och regler beträffande genuina order skyddar marknaden. Samtidigt medför inte artikel 17 i MiFID II någon ytterligare negativ marknadspåverkan. Följaktligen bedömdes artikel 17 i MiFID II som en sakenlig reglering av algoritmisk högfrekvenshandel beträffande dess syfte och marknadspåverkan. Slutligen utreddes om två lagförslag, minimum resting time och forced market making vore välbehövliga för värdepappersmarknaden. Lagförslagen minimum resting time och forced market making bedömdes orsaka en alltför negativ marknadspåverkan samtidigt som lagförslagen i praktiken inte skulle föranleda varken en mer ordnad värdepappersmarknad eller underlätta för marknadsövervakningen. Istället för att leda till en mer ordnad och transparent marknad skulle lagförslagen medföra att transparensen på värdepappersmarknaden försämrades, eftersom investerare som använder algoritmisk högfrekvenshandel skulle flytta sin handel till oreglerade marknadsplatser.

Detta arbete handlar om algoritmiska kompositionstekniker och om hur de begränsningar som presenterar sig vid användandet av en sådan teknik påverkar min komposition- och produktionsprocess. Jag har undersökt hur jag kan skapa en komposition inom den elektroniska dansmusikgenren Detroit House genom att låta en algoritm generera förslag på låtstrukturer baserat på de fem musikaliska parametrarna, harmonik, taktart, antal takter, tonalt centrum ochmodalitet. Under mitt arbete har jag fört en loggbok för att dokumentera och reflektera över arbetsprocessen. Denna loggbok har senare, tillsammans med relevant litteratur, stått som grund för min reflektion över resultatet. Analysen av resultatet har lett till slutsatsen att den typ av algoritimisk kompositionsteknik jag undersökte lämpar sig bra för att generera, för användaren, nyskapande musikaliska idéer men också som ett introspektivt verktyg för att belysa moment i den musikskapande processen där jag som kompositör och producent ställs inför viktiga beslut. Jag har även observerat hur just den här typen av algoritm för den konstnärliga intentionen längre från mig som konstnär genom att flytta fokus från att skapa musik med ett syfte, till att lösa musikaliska pussel som uppstår av algoritmens material.

Syfte: Högfrekvenshandel har på senare år varit ett omdiskuterat och kontroversiellt ämne. Fenomenet har genomgått omfattande granskning och åsikterna kring dess påverkan på marknaden och dess aktörer går isär. Då tidigare forskning främst genomförts på den amerikanska marknaden är syftet med den här studien att bistå med en djupare insikt kring denna typ av handel och dess avtryck på den svenska finansmarknaden. Metod: För att behandla syftet har en kvalitativ studie av högfrekvenshandel med en deduktiv ansats genomförts. Teori: Studien utgår från Rational Choice Theory, Effektiva marknadshypotesen och tidigare forskning inom ämnet. Med hjälp av det teoretiska ramverket har studien analyserat det empiriska underlaget. Relevanta aspekter har identifierats som kan förklara varför studiens respondenter har ett specifikt förhållningssätt gentemot högfrekvenshandel. Empiri: Studien består av en dokumentstudie och fyra semistrukturerade intervjuer med intressenter på den svenska finansmarknaden. Intervjuerna ämnar identifiera de olika intressenternas förhållningssätt gentemot högfrekvenshandel och dess bakomliggande orsaker. Slutsats: Studien har kommit fram till att förhållningssättet gentemot högfrekvenshandel står i relation till vilken typ av verksamhet som intressenten bedriver. Vidare kan det konstateras att tidigare forskning till stor del går att applicera på den svenska marknaden. / Purpose: In recent years, High Frequency Trading has been a widely debated and controversial topic. The phenomenon has been subject to extensive examination and the opinions regarding its effect on the financial markets are inconsistent. Previous research has foremost been conducted on the American financial market. Thus the purpose of this thesis is to contribute with deeper insight regarding this kind of trading and its impact on the Swedish financial market. Method: To address the purpose of this thesis, a qualitative study with a deductive approach has been conducted. Theory: The thesis emanates from Rational Choice Theory, The Efficient Market Hypothesis and previous research within the field. Using the theoretical framework, the thesis has analyzed the empirical data. Relevant aspects has been identified which can explain why the thesis’ respondents has a specific approach towards High Frequency Trading. Empirics: The thesis consists of a document study and four semi structured interviews with stakeholders on the Swedish financial market. Through these interviews, the thesis aims to identify the stakeholders’ different approaches towards High Frequency Trading and what might cause this particular point of view. Conclusion: The thesis can conclude that the approach towards High Frequency Trading is correlated to the type of operation conducted by the respondent. Furthermore, it can be concluded that previous research in general is applicable on the Swedish financial market.

Den digitala utvecklingen får konsekvenser för arbetslivet och dess organisering. I studien undersöks genom fem semistrukturerade intervjuer hur fackligt aktiva orderplockare resonerar kring plocksystemet genom vilket de utför sitt jobb och hur de digitala systemen påverkar maktförhållanden på arbetsplatsen.   Respondenterna arbetar alla inom livsmedelsdistribution på arbetsplatser som arbetar med det digitala plocksystemet pick-by-voice (PbV). Med utgångspunkt i Edwards (1979) tre övergripande kontrollmekanismer styrning, utvärdering och disciplinering samt Kelloggs (2020) sex mekanismer genom vilka algoritmisk kontroll utövas, de så kallade 6R:en, undersöks hur den digitala utvecklingen påverkar möjligheten för arbetsmarknadens parter att utöva kontroll och göra motstånd i arbetsprocessen. Studien finner att PbV innebär att flera arbetsledande funktioner flyttas till det tekniska systemet. Detta innebär en starkare styrning av arbetet genom att systemet begränsar de anställdas handlingsutrymme och en mer omfattande utvärdering och disciplinering genom att varje arbetsmoment loggas på individnivå. Genom realtidsutvärdering sker disciplineringen dels genom självdisciplinering, dels genom belöning för de som rankas högt enligt måltalen och bestraffning för de som inte lever upp till förväntningarna. Här fungerar tillgång till helgarbete, fasta anställningar och rotation som motiverande instrument. Studien finner också att de bemanningsanställda disciplineras hårdare då de pressas genom otryggheten i anställningen. Genom det digitala systemet blir kontrollen främst algoritmisk. Samtidigt förefaller den direkta kontrollen samverka med den algoritmiska kontrollen i utdelandet av både belöningar och bestraffningar utifrån den digitala utvärderingen. Detta motverkar institutionaliserandet av makt i det tekniska systemet och skapar konfliktytor kring det digitala systemet.

To be able to present its user with personal and relevant content and thus the best user experience, Instagram constantly updates and modifies its algorithms. This bachelor thesis investigates how continuous changes in algorithms on Instagram are affecting the social media strategies and activities for professional account holders such as companies, influencers and other media profiles. To approach the issue, email-based interviews and content analysis have been used as qualitative methods in the study. These two methods have allowed this thesis to examine in what way continuous changes of the algorithms can result in an experience of increased difficulty according to professional account holders in terms of their marketing activity. Aswell, it examines whether the sorting mechanism contributes to a perception of reduced visibility on the platform. The thesis discusses relevant factors to execute marketing activity effectively and successfully on the platform; these factors are summarized into a need for engagement and interaction, visibility and knowledge of the consumer's interaction pattern. How these factors matter is described in the study. After analysis of collected data it was found what account holders consider negative with Instagram’s algorithms, which is answered in this thesis. The result of the study shows that there is a perceived reduction in visibility and increased difficulty for professional account holders in terms of marketing activities. From a larger perspective, the study discusses potential challenges in terms of how algorithms and content filtering can affect the whole field of Information Architecture.

Titel:  Flash-krascher – ett allvarligt problem på Stockholmsbörsen? Författare:  Madelene Söderström & Sebastian Roth Handledare: Bo Sjö Ämne:  Nationalekonomi – Kandidatuppsats inom finans Syfte:  Syftet med arbetet är att fördjupa förståelsen kring flash-krascher och vilken påverkan dessa har på handeln av värdepapper som sker på Stockholmsbörsen. Vi hoppas också att studien ger en klarare bild av hur flash-krascher påverkar olika aktörer med koppling till aktiehandeln i Sverige. Metod:  Uppsatsen är baserad på en kvalitativ studie utförd med intervjurespondenter med varierande koppling till Stockholmsbörsen och den svenska finansmarknaden. Teori:  Uppsatsen utgår främst från tidigare forskning inom ämnet bestående av studier baserade på händelser och data från USA. Annan ekonomisk teori som presenteras i studien är adverse selection. Empiri:  Uppsatsen är bestående av sju semistrukturerade intervjuer med aktörer på finansmarknaden. Intervjuerna jämförs med tidigare inträffade händelser i USA för att diskutera möjliga slutsatser om flash-krascher på Stockholmsbörsen. Slutsats:  Studien kommer fram till att det är osannolikt att flash-krascher av den magnituden som inträffat i USA 6 maj 2010 inträffar på Stockholmsbörsen idag. Vidare så verkar flash-krascher inte ha särskilt stor påverkan på aktörer på Stockholmsbörsen, däremot kan det finnas en viss oros- och förtroendeproblematik kopplad till flash-krascher som bör tas på allvar. I studien av tidigare forskning finner vi intressanta teorier för hur flash-krascher kan förutses. Vi kan däremot inte dra några slutsatser kring dessa teorier kopplat till Stockholmsbörsen. / Title:  Flash crashes – a severe problem at Nasdaq OMX Stockholm? Authors:  Madelene Söderström & Sebastian Roth Advisor:  Bo Sjö Subject:  Bachelor thesis in finance Purpose:  The purpose of this study is to understand and critically examine the impact flash crashes might have on the market for securities at Nasdaq OMX Stockholm. Our goal is to provide a clearer view on how flash crashes affect the trade and the market participants. Method:  This thesis is a qualitative study based on interviews with respondents with different approach to both Nasdaq OMX Stockholm and the financial market in Sweden. Theory:  The thesis is based on earlier studies within the subject made from data and events from United States of America. Other economic theories that the thesis involve is adverse selection. Empirics:  The study is predicated around seven semi structured interviews with participants on the financial market in Sweden. The interviews are compared with the earlier events from USA to make for conclusions about flash crashes on Nasdaq OMX Stockholm. Conclusion:  We find that it is unlikely that a flash crash of the same magnitude as the May 6, 2010 flash crash will occur on the Nasdaq OMX Stockholm exchange today. Furthermore, flash crashes appear to have little impact on the market participants at Nasdaq OMX Stockholm, though there may be concerns about trust issues following flash crashes that should be considered. While studying some of the earlier research we find interesting theories about ways to predict flash crashes before they have occurred, we can’t make any conclusions about these theories connected to Nasdaq OMX Stockholm though.

In 2016, Instagram announced an update in form of algorithmic personalization to improve user experience (UX) by showing “the moments we believe you will care about the most”.  This resulted in dissatisfaction and confusion in users, for instance expressed through the hashtag #RIPINSTAGRAM on social media. When algorithmic personalization is not properly explained, past research shows that user experience is negatively affected. This study examines if this is also the cause behind the consequences of Instagram's algorithmic personalization. Through qualitative interviews this study examines how non-commercial users have adapted to algorithmic personalization on Instagram and how this affects their user experience. Our study shows that attitudes and knowledge towards algorithmic personalization on Instagram varies. The results indicate that users could improve their experience by implementing strategies that clearly signal to the algorithmic system what they care about the most.

Människor fattar varje dag olika beslut. Dessa beslut sker oftast under situationer med osäkerhet, där sannolikheterna och konsekvenserna inte är kända. Med den nya tekniken och ständiga samhällsutvecklingen ställs människor inför beslut i allt mer komplexa situationer. Det finns därför en efterfrågan på beslutsstöd till människor. Ett av dessa beslutsstöd som har utvecklas är med hjälp av artificiell intelligens (AI) och då i form av AI-rekommendationer. Dessa AI-rekommendationer finns redan i situationer som exempelvis i trafiken, sjukvården och finansmarknaden. Det som dock inte har undersökts är hur AI-rekommendationer faktiskt påverkar det mänskliga beslutsfattandet, vilket denna studie syftade till att göra. Studien genomfördes genom ett osäkerhetstest på deltagare som antingen fick rekommendationer från en AI (N=99) eller rekommendationer från en människa (N=85). Det som undersöktes var om det fanns någon skillnad mellan hur människor tar beslut och i deras informationsinsamling, samt i människors säkerhet till sina beslut beroende på om de fick rekommendationer från en AI eller människa. Vidare undersöktes hur AI och mänskliga rekommendationers stödjande och motstridiga information påverkar det mänskliga beslutsfattandet samt människors säkerhet till sina beslut. Slutligen undersöktes om det fanns ett samband mellan människors generella attityder mot AI till deras beslutsfattande, informationsinsamling och säkerhet till sina beslut. Studiens resultat både bekräftar och dementerar tidigare forskning. Framtida forskning bör därför fortsätta undersöka AI-rekommendationers påverkan på det mänskliga beslutsfattandet för att de ska kunna användas på bästa sätt och då samtidigt förhoppningsvis fortsätta utveckla samhället.

Technology is rapidly becoming more compact and engineers are investigating new applications that are possible with this compact technology. For example photography has recently become an obvious part in our lives due to the shrinking of cameras. If there was a way to implement a light spectrum sensor into our phones there are a lot of applications this could be used for. For example the visual light spectrum can be used to detect the difference between materials in ways that our eyes can not. It could also be used to detect the amount of UV-light when outdoors or be used as an infrared camera. In order for this to be possible the spectrum sensor can’t be too big which makes the common spectrometer a bad choice for the application. This thesis compares two methods of detecting visual light spectrum suitable for On-Chip applications. One method utilize well-defined optical filters while the other works by incorporating an algorithm that boosts the performance of less well-defined optical filters. A simulation was created to assess the performance of the methods and one of these spectrometers were then designed into a circuit board to test the performance in real environments. The results concluded that the algorithmic method currently has better performance to the same price but that the purely optically filtered method is set to be stronger in the future. / Dagens teknik blir snabbt mer kompakt och ingenjörer undersöker nya tillämpningar som är möjliga med den här kompakta tekniken. Till exempel fotografi har nyligen fått en självklar plats i våra liv när kameratekniken blivit mindre. Om det fanns ett sätt att implementera en ljusspektrumsensor i våra telefoner så hade det funnits en mängd applikationer för detta. Till exempel så kan ljusspektrumet användas för att märka skillnad på material som våra ögon inte kan. Det kan också användas för att mäta mängden UV-ljus när man är ute, eller användas som en infraröd kamera. För att det här ska vara möjligt så kan inte spektrumsensorn vara alltför stor vilket gör en traditionell spektrometer blir olämplig. Den här avhandlingen jämför två metoder för att mäta det synliga ljusspektrumet som är passande för att placeras direkt på ett kretskort. En metod använder specifika optiska filter medan den andra metoden använder en algoritm för att förbättra utslaget hos mindre specifika optiska filter. En simulation skapades för att bedöma de två metoderna och ett kretskort designades sedan för att implementera en av spektrometrarna på och testa beteendet i verkliga miljöer. Resultaten visade att den algoritmiska metoden just nu har bättre prestanda men att den rent optiskt filtrerade metoden troligtvis kommer vara starkare i framtiden.

The prediction of polypharmacy side effects is crucial to reduce the mortality and morbidity of patients suffering from complex diseases. However, its experimental prediction is unfeasible due to the many possible drug combinations, leaving in silico tools as the most promising way of addressing this problem. This thesis improves the performance and robustness of a state-of-the-art graph convolutional network designed to predict polypharmacy side effects, by feeding it with complexity properties of the drug-protein network. The modifications also involve the creation of a direct pipeline to reproduce the results and test it with different datasets. / För att minska dödligheten och sjukligheten hos patienter som lider av komplexa sjukdomar är det avgörande att kunna förutsäga biverkningar från polyfarmaci. Att experimentellt förutsäga biverkningarna är dock ogenomförbart på grund av det stora antalet möjliga läkemedelskombinationer, vilket lämnar in silico-verktyg som det mest lovande sättet att lösa detta problem. Detta arbete förbättrar prestandan och robustheten av ett av det senaste grafiska faltningsnätverken som är utformat för att förutsäga biverkningar från polyfarmaci, genom att mata det med läkemedel-protein-nätverkets komplexitetsegenskaper. Ändringarna involverar också skapandet av en direkt pipeline för att återge resultaten och testa den med olika dataset.