I det traditionella samhället där man umgicks med sina vänner genom att ha stämt träff när man stötte på varandra, och planerade nästa tillställning vid hemfärden från den förra, var interaktionsmedier, kommunikationsteknik och multimedier etc inte några introducerade begrepp i samhället. Man befann sig i sin vardag och färdades i egen hög person om man skulle någonstans. I det moderna samhället och i och med mobiltelefonens existens, har samhället förändrats och det är numera inte någon självklarhet att man behöver färdas till andra sidan jordklotet för att få kontakt med någon som befinner sig där. Genom mobiltelefonens olika tjänster har man idag möjlighet att befinna sig samtidigt på flera olika platser i samhället, om inte kroppsligen så visuellt. Interaktionssamhället nu och då: En kvalitativ studie med utgångspunkt i mobiltelefonianvändning, har framställts utifrån det faktum att det existerar stora skillnader i interaktionsmönster i jämförelse mellan det traditionella samhället då mobiltelefoner inte existerade och det moderna samhället där mobiltelefonianvändning utgör det största mediet för interaktion. Syftet med studien är att reda ut och att påvisa dessa skillnader. Jag har kommit fram till att det existerar skillnader i interaktionsmönster samt att dessa skillnader skiljer sig mellan intervjupersonerna både ur ett köns- och generationsperspektiv. Man tycker olika om mobiltelefonianvändning och alla människor använder sig inte av mobiltelefoner på samma sätt, därmed växte fyra olika teman fram i den här studien: Närkontakt, begränsning av utrymme för svar, beroende och den opersonliga aspekten. Dessa teman presenteras och beskrivs i studiens resultatdel för att sedan utvecklas och analyseras längre fram i studien.

<p>Ny teknologi har skapat nya möjligheter inom utvecklingen av teknologi för äldre. Kunskap behövs om de äldres behov och vilka situationer i vardagen som skulle kunna underlättas av teknik för att minska de äldres beroende av andra människor. I utvecklingen av ett interaktivt teknologiskt hjälpmedel en så kallad virtual companion har en etnografisk studie gjorts för att kartlägga vardagen på ett äldreboende och interaktionen mellan vårdgivare och vårdtagare. Dessa har strukturerats upp i interaktionsmönster för att bli ett underlag till funktioner som skall implementeras i hjälpmedlet.</p>

Augmented reality (AR), eller förstärkt verklighet, är variation av virtuell verklighet. AR är ett relativt nytt medium och har på senare tiden blivit allt vanligare i applikationer för mobilen. Då AR är så starkt kopplat till den verkliga världen har det blivit allt vanligare att integrera 3D objekt som man kan manipulera. I och med att AR är ett så pass ungt medium har man inte satt alla riktlinjer än för hur utformningen av en AR-applikation ska se ut vilket, kan komma att resultera i vissa hinder. Ett sådant hinder som vi har sett är hur man fysiskt utför gester och interagerar med 3D objekt. Vi har därför valt att arbeta med hur man på ett så effektivt sätt som möjligt ska kunna utföra dessa interaktioner, då det idag inte finns någon riktigt standard och olika applikationer använder sig av olika gester för olika interaktioner, vilket inte är användarvänligt utan förvirrande. Med hjälp av teoretiska ramverk har vi fått förståelse för mediet och har även lagt en grund för den övriga studien. Vi har även utfört en kartläggning av interaktioner i redan existerande applikationer, vi har gjort en workshop med yrkesverksamma och ett användartest där vi har undersökt hur användaren själv vill utföra interaktionerna. Med hjälp av dessa har vi kommit fram till ett antal rekommendationer på gester som intuitivt kopplas till en särskild interaktion och särskilda interaktioner. Vi har även definierat problem kopplade till dessa.

Studien har utförts på en gymnasiesärskolas individuella program. Studiens syfte är att undersöka vilka uppfattningar pedagoger och elevassistenter har om elevernas förutsättningar att utveckla sin initiativförmåga. Följande problemformuleringar har använts, Vilka faktorer inkluderar pedagogerna och elevassistenterna på en gymnasiesärskolas individuella program i begreppet initiativförmåga och i förhållande till programmets elever? Vilka faktorer anser pedagogerna och elevassistenterna påverkar elevernas förutsättningar för att utveckla sin initiativförmåga och vilka konsekvenser får dessa faktorer för mötet mellan elev och skola? Studien utgår från forskning om samspel, delaktighet och Self-determination. Undersökningsmetoder som har använts är observation och intervju. Inledningsvis observerades två elever i två olika klasser under en hel arbetsdag, detta för att studera interaktionsmönster och de förutsättningar som råder i verksamheten för eleverna att kunna utveckla och ta egna initiativ. Resultaten från observationerna användes sedan i intervjuerna. Sammanlagt intervjuades 3 pedagoger och 10 elevassistenter, där elevassistenterna intervjuades i tre fokusgruppsintervjuer. Resultatet har tolkats i förhållande till det kommunikativa relationella perspektivet (KoRP) och det sociokulturella perspektivet. Resultatet från observationerna visade på ett styrande interaktionsmönster där pedagogen tog upp stora delar av det verbala utrymmet. Observationerna visade även att vissa elever behövde någon typ av ”startsignal” för att börja agera. Resultatet från intervjuerna kategoriserades utifrån bemötande, förutsättningar, organisation och pedagogiskt upplägg. Personalen ansåg att den enskilt viktigaste faktorn för att eleverna skall utveckla sin initiativförmåga är personalens förhållningssätt och bemötande av eleven. I intervjuerna togs även upp faktorer som att ”backa” som personal och släppa fram eleven, där eleven så självständigt som möjligt skall få testa sig fram. Att eleven får använda sina egna erfarenheter och sitt eget intellekt för att lösa problem. Men det fanns även en insikt hos personalen att det önskvärda agerandet inte alltid avspeglades i praktiken.

Det undersökta området för denna studie behandlar klassrumsdiskussioner kring ett matematiskt innehåll utförda av elever i två klasser i år 6 som är nivågrupperade. Dessa två grupper består övervägande av lågpresterande respektive övervägande av högpresterande elever. Denna studie är ett undervisningsförsök med syfte att undersöka hur metoden som innefattar medvetna strategier i form av ”talk-moves” fungerar i dessa klassrumsdiskussioner. Skillnader och likheter under nämnda klassrumsdiskussioner jämförs mellan nämnda grupper. Studien är begränsad till att behandla samspelet mellan elevernas prat och tankar under berörda klassrumsdiskussioner. Till största delen består metoden som används för denna studie av videoinspelningar som sedan observerades. Dessa ”talk-moves” innebär att läraren får verktyg att bjuda in samtliga elever att delta i klassrumsdiskussioner.  Läraren kan också använda dessa verktyg till att möjliggöra för eleverna att bygga sin egen kunskap. Detta innebär i sin tur en möjlighet för eleverna att komma förbi utantillinlärning. / The area of subject of this study is classroom discussions in mathematics. The purpose of the study is to investigate how the method called “talk-moves” functions in two ability grouped classes of year six. Each group consists mainly of low-level ability students and high-level ability students. During these clasroom discussions differencies and similarities are compared between these two groups. The limitation of the study consists of the connections between the students´ talk and thoughts. The main part of the method of this study are videorecordings which were later observed. The teacher is able to use “talk-moves”  as tools which are used to invite all students of the class to participate in mentioned classroom discussions. It is also possible for the teacher to use these tools to enable the students to build their own knowledge. This means in turn a possibility for the students to overcome learning by heart.

Ny teknologi har skapat nya möjligheter inom utvecklingen av teknologi för äldre. Kunskap behövs om de äldres behov och vilka situationer i vardagen som skulle kunna underlättas av teknik för att minska de äldres beroende av andra människor. I utvecklingen av ett interaktivt teknologiskt hjälpmedel en så kallad virtual companion har en etnografisk studie gjorts för att kartlägga vardagen på ett äldreboende och interaktionen mellan vårdgivare och vårdtagare. Dessa har strukturerats upp i interaktionsmönster för att bli ett underlag till funktioner som skall implementeras i hjälpmedlet.

Forskare förutspår att den globala uppvärmningen kommer att påverka Öster-sjön och omgivande landmassor med högre temperatur och mer nederbörd. En konsekvens av högre nederbörd är ökat läckage och avrinning av sötvatten från landmassorna vilket leder till högre näringstillgång i Östersjön. Ytterligare en konsekvens av ökad tillförsel av sötvatten är utspädningseffekten av salthalten i Östersjön. Dessa förändringar kommer att påverka Östersjöns ekosystem och arterna i. Hur väl ett ekologiskt samhälle klarar av en förändrad miljö beror på minst tre faktorer; diversitet, artsammansättning och interaktionsmönster mellan arter. Denna studie undersöker interaktionen mellan mört och abborre samt hur interaktionen påverkas då salthalt, näringstillgång och temperatur förändras. Med provfiskedata från elva lokaler har interaktionen beräknats med tidsserieanalys genom att använda en multivariat autoregressiv modell. Resultaten visar att både abborre och mört har negativ effekt på varandra. Dessutom är båda arterna kraftigt täthetsberoende. Hur interaktionen påverkas av förändringar av påverkansvariablerna har studerats grafiskt. Abborres effekt på mört är den enda interaktionen som med statistisk signifikans konstateras temperaturberoende. Resultaten från studien visar att den negativa effekt abborre har på mört blir mindre då temperaturen ökar. Effekten avtar linjärt då vattentemperaturen är 15 °C. Detta tyder på att abborres reglerande effekt på mört eventuellt kommer att minska under de förväntade klimatförändringarna. / The science community predict that the rising global temperature will affect the region of Scandinavia with more precipitation and as a consequence more runoff and leakage of nutrients to the Baltic Sea. During this century salinity in the Baltic Sea is expected to decrease with up to 1.5 - 2 g / kg due to dilution from the higher runoff volumes and the temperature is expected to increase with 3 - 5 °C. All these changes will affect the Baltic Sea ecosystem and the species within it. How well an ecological community can adapt to these changes is determined by the community stability which is based on at least three factors; diversity, species composition and interaction patterns between species. This study aims to investigate the interaction patterns between perch and roach, two well represented species along the Swedish coastline, and how these interaction patterns are effected by changes in salinity, watertemperature, and nutrient load. The study used a multivariate autoregressive model (MAR(1)), which is a linear model that can be used to investigate interaction patterns. The input in the MAR(1)-model was time series based on catch per unit effort of perch and roach from eleven different places along the Swedish east coast. Both perch and roach have a negative impact on the other species, also a strong density dependence for both species were found. Temperatures effect on the interaction; perch effect on roach, is the only one in this study that is statistically significant. Perch has a strong negative effect on roach when the temperature is around 15 °C. This negative effect decreases linearly with higher temperatures.

Den här intervjustudien undersöker vad som kan hända på en arbetsplats när man inför ett aktivitetsbaserat kontor och vad det kan få för konsekvenser hos medarbetare. Som ett sätt att göra detta studeras en avdelning på Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg, med syfte att förstå hur människorna inne på kontoret upplever kontorsmiljön och hur de arbetar och rör sig inne i kontoret. Det teoretiska ramverket utgörs av tidigare studier inom aktivitetsbaserade kontor, som ett sätt att kunna jämföra och diskutera med. Samt kulturforskning och social identitetsteori som ett mer analytiskt ramverk att utgå ifrån. Intervjuerna i studien är av en öppen karaktär där målet har varit att studien ska uppmärksamma det som respondenterna själva tar upp och utifrån det formas således studiens karaktär. Även en kompletterande intervju har utförts för att kunna jämföra respondenternas åsikter med vad tanken från början var med kontorsförändringen. Resultatet visar att respondenterna i stor mån vill sitta på en arbetsplats i anslutning till sina kollegor inom det team de arbetar, i istället för att utnyttja det aktivitetsbaserade kontoret till fullo. Ett av det aktivitetsbaserade kontorets mest centrala förhållningssätt är att det inte är tillåtet att ha kvar sin arbetsplats om man är iväg mer än en timme från den. Det här efterföljs sällan och de anställda har istället skapat en egen regel om att det är tillåtet att ha kvar sin plats. Målet med att införa aktivitetsbaserat arbetssätt är att öka interaktioner mellan avdelningar och främja spontana möten och nya konstellationer. Vår studie visar att de anställda, till stor del, inte interagerar med personer från andra avdelningar och utbyter kunskap emellan. Vi argumenterar för att den fysiska utformningen av kontoret inte verkar räcka som verktyg för att skapa eller främja en ny kultur i fallet med de specifika interaktionsmönster som önskas ur arbetssättet

To be able to present its user with personal and relevant content and thus the best user experience, Instagram constantly updates and modifies its algorithms. This bachelor thesis investigates how continuous changes in algorithms on Instagram are affecting the social media strategies and activities for professional account holders such as companies, influencers and other media profiles. To approach the issue, email-based interviews and content analysis have been used as qualitative methods in the study. These two methods have allowed this thesis to examine in what way continuous changes of the algorithms can result in an experience of increased difficulty according to professional account holders in terms of their marketing activity. Aswell, it examines whether the sorting mechanism contributes to a perception of reduced visibility on the platform. The thesis discusses relevant factors to execute marketing activity effectively and successfully on the platform; these factors are summarized into a need for engagement and interaction, visibility and knowledge of the consumer's interaction pattern. How these factors matter is described in the study. After analysis of collected data it was found what account holders consider negative with Instagram’s algorithms, which is answered in this thesis. The result of the study shows that there is a perceived reduction in visibility and increased difficulty for professional account holders in terms of marketing activities. From a larger perspective, the study discusses potential challenges in terms of how algorithms and content filtering can affect the whole field of Information Architecture.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka komplexiteten i hur pedagogrollen uttrycks ute på förskolegården. Vi har utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv sett förskolegården som en scen och pedagogerna som aktörer vilka spelar olika roller i sin yrkesutövning. Pedagogernas medvetenhet kring vilka roller de intar är av betydelse för barnens utevistelse på förskolegården. Vi utgår i vår studie från att det är en växelverkan mellan händelser och pedagogernas synsätt som avgör vilka roller som pedagogerna intar. Vi har genom observationer tittat på vilka interaktioner pedagogerna är delaktiga i. Resultatet visar att de fem pedagogerna på de fem olika förskolegårdarna var delaktiga i många interaktioner varav övervägande andel var tillsammans med barn. För att beskriva karaktären av interaktionerna mellan pedagoger och barn har vi tolkat dem utifrån Baes analytiska interaktionsverktyg. Vi använde oss av Goffmans ramanalytiska perspektiv för att definiera och kategorisera interaktionerna inom olika ramar, vilka namngavs av oss. Dessa ramar använde vi sedan för att koppla de olika interaktionerna till pedagogens roller vilka även dessa namngavs av oss. Vår definition av pedagogens roller var: omsorgsgivare, organisatör, informatör, observatör, gränssättare, säkerhetsvakt, lekkamrat, undervisare och privat person. Det vi såg i resultatet var att övervägande andel av interaktionerna kunde kategoriseras inom omsorgsramen och några få inom undervisningsramen. Enligt Goffmans ramanalytiska perspektiv kan alla situationer tolkas inom olika ramar, därmed kan pedagogerna inta olika roller i samma situation.