Konflikter är en del av vår vardag, på gott och ont. Konflikter uppstår dagligen i skolan mellan elever av olika skäl och på olika ställen, t.ex. klassrummet, korridoren, skolgården, matsalen etc. I styrdokumentet Lgr11 framgår det inte tydligt hur lärare ska arbeta med konflikthantering. Styrdokumentet lyfter att skolverksamheten skall vila på demokratisk grund och inte hur lärare ska hantera konflikter. Som många andra uppfattar vi begreppet konflikt som något negativt, vi associerar det till gräl, tjafs eller bråk. Men konflikter kan uppstå utifrån många olika faktorer och kan i slutändan visa sig vara något positivt istället för negativt. En konflikt kan leda till att det missförstånd mellan två parter som har legat till grund för konflikten upphör. Detta kan bidra till en förändring samt utveckling.   Vi tror att många lärare känner att de inte har tillräckligt med kunskap om hur man ska hantera konflikter. Under vår verksamhetsförlagda utbildning stötte vi på konflikter mellan elever dagligen. Vi insåg att konflikter präglar skolvardagen och att lärare handskas med konflikter på olika sätt utifrån deras egna föreställningar. Vi lade även märke till att kommunikation har en stor betydelse för konflikthantering, brist på kommunikation leder till missuppfattningar vilket sedan resulterar i konflikter. Enligt Hakvoort och Friberg (2015) uppstår konflikter i bristfällig kommunikation mellan minst två parter. God kommunikation mellan elever och lärare kan förebygga konflikter och skapa trygghet i klassrummet. Under vår lärarutbildning har vi inte fått tillräckligt med kunskap om konflikthantering. Därför finner vi det intressant att forska om hur lärare hanterar konflikter och därmed har vi valt att fördjupa oss inom konflikthantering. I vår undersökning vill vi redogöra för hur lärare resonerar och hanterar konflikter mellan elever (elev-elev).

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger och barn upplever att konflikter kan lösas. De teoretiska utgångspunkter som använts är ett sociokulturellt perspektiv, som beskriver hur individer samspelar med varandra och ger ett barns perspektiv, som innebär att se och förstå barns handlingar och beteenden från deras perspektiv. Undersökningen som ligger till grund för arbetets resultat genomfördes med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod. Barn och pedagoger valdes ut och gav sitt godkännande till att delta i undersökningen genom att skriva under tillståndsblanketter som hade lämnats ut till två utvalda skolor. I barnens fall skickade vi också med tillståndsblanketter till vårdnadshavare för att läsa igenom och skriva under. Barnen som deltog svarade på frågor, följdfrågor och diskuterade tillsammans med varandra i fokusgruppssamtal på respektive skola. Pedagogerna deltog i enskilda intervjuer där de svarade på frågor samt följdfrågor. Olika frågor hade konstruerats till barnen och pedagogerna och hade utformats så att de skulle kunna vara till hjälp vid att besvara forskningsfrågorna. Resultatet av undersökningen bestod av beskrivningar av både barnen och pedagogerna där de beskrev hur de brukar gå tillväga för att hantera och lösa konflikter. Resultatet av undersökningen visade på att barn ofta använde sig av bland annat närkontakt, tröst och regler vid konfliktlösningar. Pedagogerna beskrev att de brukar lösa konflikter genom samarbete med kollegor samt genom att lyssna och observera konfliktsituationer. Vidare beskrev pedagogerna att de arbetade förebyggande för att motverka framtida konflikter.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för pedagogisk hantering av konflikter som uppstår mellan barn i åldrarna 1-5 år i förskolan. Förskollärares berättelser av konflikter och konflikthantering i förskolan analyseras i denna studie. I studiens resultat uppmärksammas skillnader i hur begreppet konflikt kan tolkas. Det framkommer att språket har en betydelsefull roll i konflikter och konflikthantering liksom att olika startegier för både barn och vuxna i konfliktsituationer används. Förskollärarna framställer att barn bland annat diskuterar, kompromissar och argumenterar i konfliktsituationer. Fysiskt våld uppmärksammas i resultatet där det framställs som en konflikthanteringsstrategi men också som en konflikttyp. Studien belyser även huruvida konflikter är negativa eller positiva.

<p>Syftet med arbetet är att undersöka och belysa vad lärare anser vara tänkbara orsaker till varför konflikter uppstår mellan dem själv och eleverna och hur kan de hantera dessa konflikter? Samt hur lärare kan förebygga konflikter i skolan?</p><p>Metoden för arbetet är kvalitativ, vilket innebär en strävan efter ökad förståelse för en individ eller en grupp individer. Arbetet har genomförts utifrån analytisk induktion  d v s forskningsprocessen har skett utifrån tre preciserade faser: planerings-, insamlingsfas och analys av det specifika materialet.</p><p>Resultat som framkommit är att orsakerna till konflikterna mellan lärare och elev/elever varierar. Bristande kommunikation, inkonsekvens från lärarens sida, kulturkrockar, skilda åsikter och uppfattningar hos berörda lärare och elev/elever nämns som exempel på orsaker. </p><p>Hantering och konfliktlösningar som lärarna anger är främst situationsbetingade. Aspekter som beaktas är bl a beroende på viket kön och ålder som eleven/eleverna har. Tidsaspekter, typ av konflikt, lärares ledarstil och vilket önskvärt resultat konflikten kan tänkas få är andra aspekter som lärare beaktar i sin hantering av konflikter.</p><p>Angående förebyggandet av konflikter menar respondenterna att det är svårt att helt förhindra att konflikter uppstår men att man på olika sätt kan minska frekvensen så att de inte uppstår så ofta. Förebyggande åtgärder kan inkludera att man som lärare är konsekvent och tydlig gentemot elever samt att man har en bra kontakt med dem.</p>

<p>Denna studie har som syfte att undersöka fyra lärares syn på och hanterande av gruppkonflikter, och hur deras erfarenheter överensstämmer med forskning inom ämnet. Uppsatsens frågeställningar ser ut enligt följande:</p><p> Hur uppfattar lärare konflikter?</p><p> Hur anser lärare att de och elevgrupper påverkas av gruppkonflikter?</p><p> Hur arbetar lärare med elevgrupper vid konflikthantering?</p><p> Hur anser lärarna att deras gruppkonflikt har uppstått?</p><p> Vem anser lärarna har huvudansvaret för att gruppkonflikter i skolan löses?</p><p>I uppsatsens bakgrund presenteras hur forskare uppfattar och anser att konflikter bör hanteras. Det har innefattat teoretisk utgångspunkt, vad är en konflikt, konflikters komplexitet, olika typer av konflikter, konflikter i skolan, högstadieklassen som grupp, varför uppstår konflikter i skolan, Går det att förebygga konflikter, att analysera konflikter, strategier för konflikthantering och vem ska lösa konflikten Utifrån detta material har sedan intervjuguiden skapats, vilken användes vid de kvalitativa forskningsintervjuerna. Dessa intervjuer genomfördes med fyra yrkesverksamma lärare, två män och två kvinnor. I uppsatsens slutsatser framgår det att lärarna visar såväl likheter som olikheter mellan varandra och som grupp gentemot forskningen. Av studien framgår att lärarna som grupp ansåg att konflikter kunde fungera positivt om sak skiljs från person. Lärarna visar upp ett flertal olika uppfattningar om gruppkonflikter. De båda manliga lärarna visar upp en mer negativ grundsyn än sina kvinnliga kollegor. Alla lärare utom en anser att de påverkades negativt av gruppkonflikten. Samtliga lärare ansåg att konflikthanteringen tog tid ifrån deras ordinarie undervisning. Lärarna ansåg att deras klasser påverkades negativt av konflikten. Två av lärarna ansåg att konflikten inte var konstant utan något som dök upp då och då eller under vissa lektioner Lärarna arbetar både förebyggande och aktivt med konflikter när de uppstår. Lärarna prioriterar då samtal med eleverna. Lärarna påpekar vikten av att analysera konflikten. En konflikts vad och varför är då centralt. De kvinnliga lärarna summerade vad som hade kommit fram av analysen. Det gjorde inte deras manliga kollegor. Samtliga lärare genomförde en diskussion av konflikten efter avslutad analys. Alla lärare förutom en använde sig av en tredje part då de hanterade konflikten. Att använda sig av en tredje part uppfattade lärarna som positivt. Lärarna anger olika orsaker till att deras specifika gruppkonflikt uppstod. Två av lärarna anger att felaktig kommunikation var en avgörande orsak. En av lärarna anlägger ett etniskt perspektiv på varför konflikten uppstod, medan en annan påpekar att det rörde sig om mognad och tidigare skolgång. Huvudansvaret för konflikters lösande anser tre av lärarna att de har. En av lärarna menar att det är ett gemensamt ansvar. Två av lärarna påpekar att det är viktigt att eleverna själva först får chansen att lösa konflikten.</p>

<p>This study examines if men and women have different conflict resolution styles in different situations. There are several studies in this area, but the results are contradictive and they don’t take consideration to the context. The study is an explorative, quantitative examine in the form of a self-report questionnaire, where different scenarios are described. These scenarios are based on the parts of the context that this study focuses on; the relationship to the other part, the perception of treatment and the place where the conflict occurs. 120 students from the university West have participated in the study. The results show that there, in some situations, are significant gender-differences in conflict resolution styles. In most situations women use the compromising strategy more often then men, who are more likely then women to use the competing strategy. Although, this area needs to be further examined, especially whit regards on that our society is in constant change, and whit it so are our sex-roles.</p> / <p>Den här studien undersöker om kvinnor och män hanterar konflikter på olika sätt i olika situationer. Det finns flera studier som behandlar könsskillnader vid konflikthantering, men resultaten är motstridiga, och de tar inte hänsyn till kontexten. Studien är en explorativ, kvantitativ undersökning i enkätform där ett frågeformulär med olika scenarier utformats. Dessa scenarier baseras på de delar av kontexten som studien fokuserar på; relationen till den andre parten, upplevelsen av bemötandet under konflikten samt platsen där konflikten utspelas.120 studenter på högskolan Väst har deltagit i undersökningen. Resultaten visar att det i vissa situationer finns signifikanta könsskillnader vad gäller konflikthantering. I de flesta situationer använder sig kvinnor av den kompromissande strategin mer än män, vilka oftare än kvinnor använder den tävlande strategin. Dock behövs fler undersökningar inom området, inte minst med tanke på att vårt samhälle är under ständig förändring, och med det även våra könsroller.</p>

Syftet med arbetet är att undersöka och belysa vad lärare anser vara tänkbara orsaker till varför konflikter uppstår mellan dem själv och eleverna och hur kan de hantera dessa konflikter? Samt hur lärare kan förebygga konflikter i skolan? Metoden för arbetet är kvalitativ, vilket innebär en strävan efter ökad förståelse för en individ eller en grupp individer. Arbetet har genomförts utifrån analytisk induktion  d v s forskningsprocessen har skett utifrån tre preciserade faser: planerings-, insamlingsfas och analys av det specifika materialet. Resultat som framkommit är att orsakerna till konflikterna mellan lärare och elev/elever varierar. Bristande kommunikation, inkonsekvens från lärarens sida, kulturkrockar, skilda åsikter och uppfattningar hos berörda lärare och elev/elever nämns som exempel på orsaker.  Hantering och konfliktlösningar som lärarna anger är främst situationsbetingade. Aspekter som beaktas är bl a beroende på viket kön och ålder som eleven/eleverna har. Tidsaspekter, typ av konflikt, lärares ledarstil och vilket önskvärt resultat konflikten kan tänkas få är andra aspekter som lärare beaktar i sin hantering av konflikter. Angående förebyggandet av konflikter menar respondenterna att det är svårt att helt förhindra att konflikter uppstår men att man på olika sätt kan minska frekvensen så att de inte uppstår så ofta. Förebyggande åtgärder kan inkludera att man som lärare är konsekvent och tydlig gentemot elever samt att man har en bra kontakt med dem.

This study examines if men and women have different conflict resolution styles in different situations. There are several studies in this area, but the results are contradictive and they don’t take consideration to the context. The study is an explorative, quantitative examine in the form of a self-report questionnaire, where different scenarios are described. These scenarios are based on the parts of the context that this study focuses on; the relationship to the other part, the perception of treatment and the place where the conflict occurs. 120 students from the university West have participated in the study. The results show that there, in some situations, are significant gender-differences in conflict resolution styles. In most situations women use the compromising strategy more often then men, who are more likely then women to use the competing strategy. Although, this area needs to be further examined, especially whit regards on that our society is in constant change, and whit it so are our sex-roles. / Den här studien undersöker om kvinnor och män hanterar konflikter på olika sätt i olika situationer. Det finns flera studier som behandlar könsskillnader vid konflikthantering, men resultaten är motstridiga, och de tar inte hänsyn till kontexten. Studien är en explorativ, kvantitativ undersökning i enkätform där ett frågeformulär med olika scenarier utformats. Dessa scenarier baseras på de delar av kontexten som studien fokuserar på; relationen till den andre parten, upplevelsen av bemötandet under konflikten samt platsen där konflikten utspelas.120 studenter på högskolan Väst har deltagit i undersökningen. Resultaten visar att det i vissa situationer finns signifikanta könsskillnader vad gäller konflikthantering. I de flesta situationer använder sig kvinnor av den kompromissande strategin mer än män, vilka oftare än kvinnor använder den tävlande strategin. Dock behövs fler undersökningar inom området, inte minst med tanke på att vårt samhälle är under ständig förändring, och med det även våra könsroller.

Konflikter är något som ofta syns i skolans värld och är därmed något man som lärare behöver lära sig att hantera. Konflikter kan ske mellan olika människor exempelvis mellan elever och elever, mellan lärare och elever men denna studie fokuserar på konflikter mellan elever och elever. Studien är baserad på en kvalitativ forskning där vi har valt att utgå från två frågeställningar med syfte att få en fördjupad förståelse om hur lärare och elever ser på arbetet med konflikthantering samt hur arbetet kan utvecklas. Semistrukturerade intervjuer har använts för att uppnå syftet. Studien har utförts på två olika skolor och intervjuer har gjorts med både pedagoger och elever för att få en så rättvis bild som möjligt. I resultatet kan man se att skolorna har olika arbetssätt gällande konflikthantering. En skola har ett fungerade arbetssätt där både lärare och elever överlag verkar vara nöjda med hur konflikter hanteras samt hur man arbetar förebyggande.  En annan skola har ett minde fungerande arbetssätt där lärarna själva är medvetna om detta och själva även anser att deras arbetssätt behövs utvecklas. Det förebyggande arbetet är det som lägger grunden för ett fungerande arbetssätt i verksamheten.

Denna studie har en pedagogcentrerad utgångspunkt där vi fokuserar på hur konflikter kommer till uttryck, hur pedagoger hanterar konflikter, arbetar med konflikter och om pedagogerna arbetar förebyggande eller avhjälpande med konflikter i förskolan. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma pedagoger samt observationer på två förskolor förlagda i två kommuner. Resultatet från observationer och intervjuer: Grundläggande förutsättningar som framkommit genom observationer och intervjuer är kommunikation, det aktiva lyssnandet och närvarande pedagoger som arbetar på ett konstruktivt sätt. I studien har det framkommit att det finns många händelser som kan starta en konflikt. Vanliga konflikterorsaker är osämja kring saker eller lekar, missförstånd eller språkförbristningar. I vårt resultat har det synliggjorts att det är viktigt att arbeta förebyggande med konflikthantering, vilket också båda förskolorna gör genom att använda sig av olika metoder som exempelvis att samtala med barnen kring konflikter.