<p>Syftet med arbetet är att undersöka och belysa vad lärare anser vara tänkbara orsaker till varför konflikter uppstår mellan dem själv och eleverna och hur kan de hantera dessa konflikter? Samt hur lärare kan förebygga konflikter i skolan?</p><p>Metoden för arbetet är kvalitativ, vilket innebär en strävan efter ökad förståelse för en individ eller en grupp individer. Arbetet har genomförts utifrån analytisk induktion  d v s forskningsprocessen har skett utifrån tre preciserade faser: planerings-, insamlingsfas och analys av det specifika materialet.</p><p>Resultat som framkommit är att orsakerna till konflikterna mellan lärare och elev/elever varierar. Bristande kommunikation, inkonsekvens från lärarens sida, kulturkrockar, skilda åsikter och uppfattningar hos berörda lärare och elev/elever nämns som exempel på orsaker. </p><p>Hantering och konfliktlösningar som lärarna anger är främst situationsbetingade. Aspekter som beaktas är bl a beroende på viket kön och ålder som eleven/eleverna har. Tidsaspekter, typ av konflikt, lärares ledarstil och vilket önskvärt resultat konflikten kan tänkas få är andra aspekter som lärare beaktar i sin hantering av konflikter.</p><p>Angående förebyggandet av konflikter menar respondenterna att det är svårt att helt förhindra att konflikter uppstår men att man på olika sätt kan minska frekvensen så att de inte uppstår så ofta. Förebyggande åtgärder kan inkludera att man som lärare är konsekvent och tydlig gentemot elever samt att man har en bra kontakt med dem.</p>

Syftet med arbetet är att undersöka och belysa vad lärare anser vara tänkbara orsaker till varför konflikter uppstår mellan dem själv och eleverna och hur kan de hantera dessa konflikter? Samt hur lärare kan förebygga konflikter i skolan? Metoden för arbetet är kvalitativ, vilket innebär en strävan efter ökad förståelse för en individ eller en grupp individer. Arbetet har genomförts utifrån analytisk induktion  d v s forskningsprocessen har skett utifrån tre preciserade faser: planerings-, insamlingsfas och analys av det specifika materialet. Resultat som framkommit är att orsakerna till konflikterna mellan lärare och elev/elever varierar. Bristande kommunikation, inkonsekvens från lärarens sida, kulturkrockar, skilda åsikter och uppfattningar hos berörda lärare och elev/elever nämns som exempel på orsaker.  Hantering och konfliktlösningar som lärarna anger är främst situationsbetingade. Aspekter som beaktas är bl a beroende på viket kön och ålder som eleven/eleverna har. Tidsaspekter, typ av konflikt, lärares ledarstil och vilket önskvärt resultat konflikten kan tänkas få är andra aspekter som lärare beaktar i sin hantering av konflikter. Angående förebyggandet av konflikter menar respondenterna att det är svårt att helt förhindra att konflikter uppstår men att man på olika sätt kan minska frekvensen så att de inte uppstår så ofta. Förebyggande åtgärder kan inkludera att man som lärare är konsekvent och tydlig gentemot elever samt att man har en bra kontakt med dem.

This is a scientific essay where I investigate and reflect on issues that have to do with conflicts and conflict management in school.The essay is based on a personal experience and is written from my professional experience in order to provide a greater understanding of the complex collaboration between educators and guardians. How do we best inform guardians when something happens to their children during the school day? Is it at drop-off and pick-up or are there other good contact routes? Conflicts are something we encounter throughout life, in many different contexts. Then it is important to learn how to handle difficult situations.School and leisure center are a social environment where large groups of people interact and integrate with each other. What do the governing documents say about the cooperation between the school and the home? My essay starts with a story about a self-experienced incident. It starts with a conflict in the schoolyard where the guardians afterwards needed to be informed about what happened to their child during the school day. The conversations with the guardians are completely different. One guardian is grateful for the information received about their child, while the other guardian directly assumes a defensive position. Why? How can we educators accommodate these "dissatisfied" guardians in a good way? I will examine myself and my own reflections. In the analysis I make use of my practical wisdom that I have accumulated through the experience I have. What can I become better atin the execution of my practical professional competence in the field? The conflict management models I use to reflect on my dilemma are “Cohan`s Conflict Pyramid” and “Mini Mediation” (Hakvoort &amp; Friberg 2019). / Detta är en vetenskaplig essä där jag undersöker och reflekterar kring frågor som har med konflikter och konflikthantering att göra på skolan. Essän utgår från en egenupplevd situation och är skriven från min yrkeserfarenhet i syfte att ge en större förståelse för det komplexa samarbetet mellan pedagoger och vårdnadshavare. Hur informerar vi vårdnadshavare på bästa sätt när någonting hänt deras barn under skoldagen. Är det vid lämning och hämtning eller finns det andra bra kontaktvägar? Konflikter är något vi stöter på genom hela livet, i många olika sammanhang. Då är det viktigt att lärt sig hantera jobbiga situationer. Skola och fritidshem är en social miljö där stora grupper och människor samspelar och integrerar med varandra. Vad säger styrdokumenten om samarbetet mellan skola och hem? Min uppsats börjar med en berättelse om en egenupplevd händelse. Den startar med enkonflikt på skolgården där vårdnadshavarna efteråt behövde informeras om vad som häntderas barn under skoldagen. Samtalen med vårdnadshavarna skiljer sig helt och hållet åt. Den ena vårdnadshavaren är tacksam för information hen får kring sitt barn, medan den andra vårdnadshavaren direkt intar en försvarsställning. Varför? Hur kan vi pedagoger tillmötesgå dessa ”missnöjda” vårdnadshavare på ett bra sätt?  Jag kommer att granska mig själv och mitt eget handlande. I analysen använder jag min praktiska klokhet som jag samlat på mig genom den erfarenhet jag har. Vad kan jag bli bättrepå i utförandet av min praktiska yrkeskompetens inom området och vad innebär tyst kunskap imin yrkesutövning? Konflikthanteringsmodellerna jag använder för att reflektera kring mitt dilemma är ”Cohans konfliktpyramid” och ”Mini Medling” (Hakvoort &amp; Friberg 2019).