Syfte och frågeställning Uppsatsens syfte är att utifrån ett organisationskonsultperspektiv undersöka konflikthanteringsprocessen för två fallbeskrivningar. Uppsatsen besvarar vilka steg organisationskonsulternas konflikthanteringsprocess består av och vad de respektive stegen innehåller.   Metod och teoretiskt perspektiv Uppsatsens metod bygger på kvalitativa intervjuer där respektive organisationskonsult presenterar hur han/hon väljer att hantera de beskrivna konflikterna. Konsulternas svar analyseras sedan utifrån ett systemteoretiskt perspektiv.   Resultat Organisationskonsulternas övergripande uppdrag beskrivs som att förflytta de konfliktinblandade från ett nuläge till önskeläge. Fem stycken övergripande processteg identifieras.  Stegen är generella för studien då de är gemensamma oavsett informant och oavsett fallbeskrivning.   Det första steget benämns definiera uppdrag och inbegriper att konsulten skapar sig en övergripande bild av konflikten och organisationen samt enas med uppdragsgivaren om uppdragets syfte och mål. Andra steget benämns definiera relation och handlar om att konsulten säkerställer en förståelse hos de inblandade om hur han/hon tänker arbeta och vad detta innebär för de inblandade i konflikthanteringen. Under samla in och analysera hämtar konsulten mer detaljerad information om konflikten och organisationen varpå den sorteras och struktureras. Det sista steget åtgärda, kan delas upp i två typer: Kompetensförstärkande åtgärder, såsom t.ex. utbildning i kommunikation, och strukturförstärkande åtgärder såsom t.ex. förtydligande av mål, spelregler eller roller.   Om man jämför hur konsulterna hanterar den första fallbeskrivningen i förhållande till den andra är deras upplägg snarlikt. Däremot skiljer sig konsulternas konflikthanteringsprocesser ifrån varandra. Studien visar vidare på skillnader i hur konsulterna avgränsar konflikten och i hur konsulterna tolkar fallbeskrivningarna.   Att få igång fungerande, konstruktiva feedbackprocesser genomsyrar samtliga konsulters konflikthanteringar. I konflikthanteringens inledande processteg genom att skapa förutsättningar för konstruktiva och fungerande feedbackprocesser. I stegen samla in, analysera och åtgärda genom att arbeta med feedbackens faktiska innehåll.   Nyckeln till framgångsrik konflikthantering tolkas vara att konsulten lyckas få de inblandade att omtolka situationen de befinner sig i och se konflikten i ett nytt ljus. Sättet de konfliktinblandade ser problemet, är problemet.

No description available.

No description available.

The purpose of my study is to find out which way the extended school staff has their knowledge about conflicts, what they think is the cause of a conflict and how they handle conflicts.To answer these questions, I have chosen to do interviews with an available group. I interviewed six persons of different gender, age, nationality and they have been working from three to twenty years at afterschool care.I have analyzed my empirical material using Szklarkis four causes of a conflict and Malténs strategies for conflict management.My conclusion is that the after-school staff's knowledge is mostly based on experience, partly through work with children group in afterschool care and as a youth leader in the voluntary sector. The strategy almost always used for the after-school staff were the collusion strategy

Denna studie har som syfte att undersöka fyra lärares syn på och hanterande av gruppkonflikter, och hur deras erfarenheter överensstämmer med forskning inom ämnet. Uppsatsens frågeställningar ser ut enligt följande:  Hur uppfattar lärare konflikter?  Hur anser lärare att de och elevgrupper påverkas av gruppkonflikter?  Hur arbetar lärare med elevgrupper vid konflikthantering?  Hur anser lärarna att deras gruppkonflikt har uppstått?  Vem anser lärarna har huvudansvaret för att gruppkonflikter i skolan löses? I uppsatsens bakgrund presenteras hur forskare uppfattar och anser att konflikter bör hanteras. Det har innefattat teoretisk utgångspunkt, vad är en konflikt, konflikters komplexitet, olika typer av konflikter, konflikter i skolan, högstadieklassen som grupp, varför uppstår konflikter i skolan, Går det att förebygga konflikter, att analysera konflikter, strategier för konflikthantering och vem ska lösa konflikten Utifrån detta material har sedan intervjuguiden skapats, vilken användes vid de kvalitativa forskningsintervjuerna. Dessa intervjuer genomfördes med fyra yrkesverksamma lärare, två män och två kvinnor. I uppsatsens slutsatser framgår det att lärarna visar såväl likheter som olikheter mellan varandra och som grupp gentemot forskningen. Av studien framgår att lärarna som grupp ansåg att konflikter kunde fungera positivt om sak skiljs från person. Lärarna visar upp ett flertal olika uppfattningar om gruppkonflikter. De båda manliga lärarna visar upp en mer negativ grundsyn än sina kvinnliga kollegor. Alla lärare utom en anser att de påverkades negativt av gruppkonflikten. Samtliga lärare ansåg att konflikthanteringen tog tid ifrån deras ordinarie undervisning. Lärarna ansåg att deras klasser påverkades negativt av konflikten. Två av lärarna ansåg att konflikten inte var konstant utan något som dök upp då och då eller under vissa lektioner Lärarna arbetar både förebyggande och aktivt med konflikter när de uppstår. Lärarna prioriterar då samtal med eleverna. Lärarna påpekar vikten av att analysera konflikten. En konflikts vad och varför är då centralt. De kvinnliga lärarna summerade vad som hade kommit fram av analysen. Det gjorde inte deras manliga kollegor. Samtliga lärare genomförde en diskussion av konflikten efter avslutad analys. Alla lärare förutom en använde sig av en tredje part då de hanterade konflikten. Att använda sig av en tredje part uppfattade lärarna som positivt. Lärarna anger olika orsaker till att deras specifika gruppkonflikt uppstod. Två av lärarna anger att felaktig kommunikation var en avgörande orsak. En av lärarna anlägger ett etniskt perspektiv på varför konflikten uppstod, medan en annan påpekar att det rörde sig om mognad och tidigare skolgång. Huvudansvaret för konflikters lösande anser tre av lärarna att de har. En av lärarna menar att det är ett gemensamt ansvar. Två av lärarna påpekar att det är viktigt att eleverna själva först får chansen att lösa konflikten.

Denna studie har syftat till att undersöka om förskollärare upplever sin ledarroll förändrad utifrån det utökade ledaransvaret som en ny reviderad läroplan för förskolan betonar. De centrala frågeställningarna i min undersökning har varit: Vad kännetecknar erfarna förskollärares tankar om sitt uppdrag och om ledarskapet i förskolan? Vad beskriver förskollärare att de gör, i sin roll som ledare i olika situationer? Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med erfarna förskollärare. Resultatet visar att det finns en medvetenhet kring att vara en god förebild och medforskande pedagog, bidra till att skapa ett gott klimat och att ge konstruktiv feedback. Samtidigt beskriver förskollärarna i studien hur det uppstår en osäkerhet hos dem, till exempel när det gäller att hantera egen stress, behålla barnfokus, hantera konflikter samt att leda kollegor som inte vill arbeta mot målen. De beskriver hur det i alla dessa situationer uppstår problem för dem med att hantera både egna och andras känslor.

Syftet med arbetetär att undersöka om det finns möjligheter för barn och elever att få redskap för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.Idéenbygger på att elever genom kommunikation kan förutse en konflikt och då hanteradetta på ett konstruktivt sätt.Vidare ärsyftetatt undersöka hur det ser ut på fritidshem vad gäller pedagogers förmåga att förmedla detta. Genom intervjuer ochenkäterkartläggshur pedagoger ser på konflikthanteringoch vilken utbildning de har i detta.Resultatet visaratt pedagoger som är trygga i sin profession vad gäller konflikthantering inte upplever konflikter som negativa, de vet hur de ska agera för att hjälpa elever att själv hantera situationer där de behöver komma överens. Resultatet visar även att lärarutbildningarän så längeberör dessa områden alldeles för lite, samtidigt som det är varje enhets eller pedagogs ansvar att fortbilda siginom områdena kommunikation och konflikthantering

Studien har sin utgångspunkt i konflikter med syftet att undersöka hur organisationer arbetar med konflikthantering i praktiken och synliggöra positiva effekter som kan komma ur en medveten hantering av konflikter. Studien har ett hermeneutiskt förhållningssätt med en kvalitativ undersökningsansats där elva intervjuer ligger till grund för empiri. Merparten av respondenterna arbetar i olika ledande befattningar. Övriga är verksamma i yrkesroller som anses ha speciell kunskap inom ämnet. Valet av intervju ligger till grund för att få en helhetsbild i hur organisationer kan arbeta med konflikthantering, eftersom konflikter är komplext och en konflikt sällan är den andra lik. Större delen av teorin inriktar sig på framgångsrik hantering av konflikter och dess effekter. Det redogörs även för forskning som visar vad en omvänd situation kan ge för utfall. Detta för att ytterligare motivera och ge tyngd åt att kunskap i konflikthantering är ett viktigt ämne. Arbetet med att nå ett forskningsresultat har arbetats fram genom tre teman, konfliktyttrande, konflikthantering och positiva effekter. Dessa är återkommande genom studien och sammanlänkar empirin ned teorin. Forskningsresultat visar att konflikthantering till stor del handlar om kommunikation, att lyfta problematik till ytan och synliggöra. Det kan innefatta att skapa en bra arbetsmiljö genom delaktighet, tydliga riktlinjer och en tillåtande miljö. Konflikthantering måste vara medveten och hanteras utifrån kontexten. Det kan innefatta såväl ett mindre samtal som omplacering, när konflikten gått för långt. Konflikter kan bidra till att människor får nya insikter om sig själva och andra, lär sig parera saker de möter och att grupper kan fungera bättre ihop. Det kan även bidra till verksamhetsutveckling då problemområden synliggörs / The study is based on the conflicts that explore how organizations deal with conflict management in practice and highlight the positive effects that can come from a conscious handling of conflicts. The study has a hermeneutic approach with a qualitative research approach where eleven interviews form the basis of empiricism. Most of the respondents working in various management positions. Others are active in professional roles that are considered to have special knowledge of the subject. The choice of the interview is the basis for getting an overall picture of how organizations can work with conflict, because conflict is complex and conflict are rarely ever the same. Most of the theory focuses on successfully managing conflict and its effects. It also presents research that shows what a reverse situation can give the outcome. This is to further motivate and give weight to that knowledge in conflict management is an important topic. Efforts to reach the research has been developed by three themes, conflicting opinion, conflict and positive effects. These are recurrent through the study and link the empirical down theory. Research shows that the conflict is largely about communication, raising problems to the surface and visibility. This can include creating a good working environment through participation, clear guidelines and a permissive environment. Conflict must be aware and managed based on the context. It may include both a smaller call transfer, when the conflict has gone too far. Conflicts can help people gain new insights about themselves and others, learn to parry things they encounter and that groups can work better together. It can also contribute to organizational development in problem areas visible

Denna studie utgår ifrån lärarens perspektiv på hur konflikter hanteras och vilka strategier som tillämpas i förskolan. Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ metod i vår studie där vi har intervjuat sex verksamma förskollärare och två förskolechefer. Vi har även observerat hur förskollärarna bemöter konflikter. Resultatet visar att lärarna dagligen stöter på konflikter mellan barn och att de försöker låta barnen själva få lösa konflikterna. Dock kan barnen behöva vägledning med att lyssna till varandra, ordval och att de inblandade finner en gemensam lösning. Slutsatsen med denna studie är att lärarna försöker se till varje barns behov och erfarenheter och utifrån det lär sig lärarna om, när och hur de ska hjälpa barnen i en konflikt.

Den här studien syftar till att bidra med kunskaper om pedagogers definitioner ochförståelse av konflikt och konflikthantering i förskolan. Studien är kvalitativ ochsemistrukturerade intervjuer utfördes med åtta kvinnliga pedagoger som arbetar ifyra olika förskolor. Resultatet visade att det är otydligt om pedagogernakontinuerligt samtalar kring konflikter och konflikthantering i arbetslagen.Pedagogerna beskriver hur de arbetar ute i förskoleverksamheten med konflikter ochkonflikthantering, ett arbetssätt är att de går ned till barnens nivå och samtalartillsammans med alla som är inblandade i konflikten. Resultatslutsatser var attpedagogerna anser att det är svårt att veta när de ska ingripa och medla, vem ellervilka av barnen det är som talar sanning och/eller om det är något av barnen som farmed osanning. Pedagogernas definitioner om barns konflikter är att en stor del avkonflikterna handlar om barns känslor samt vilken utvecklingsfas barnet befinner sigi just nu både språkligt och åldersmässigt.