Denna studies syfte var att undersöka hur aktiva pedagoger i förskoleverksamheten beskriver att de arbetar med och uppfattar konflikthantering mellan barn och barn samt mellan barn och pedagoger. Vi undersökte detta genom en kvalitativ intervjustudie där fyra pedagoger från ett mindre samhälle intervjuades. I våra frågeställningar utgick vi ifrån fyra nyckelord. Det vill säga hur konflikter uppstår, dess påverkan på verksamheten, hur de kan förebyggas samt hur de kan hanteras. Det var viktigt för oss att utgå ifrån alla dessa frågor eftersom vi ansåg att dessa gav en sammanfattad bild av konflikternas betydelse. Resultaten av intervjuerna tydde på att trots att det finns många metoder för konflikthantering är det många gånger mer givande att arbeta förebyggande. Trots detta påvisades genom studiens gång att det även fanns positiva aspekter av konflikter för den sociala kompetensen. Den viktigaste av dessa var kommunikationens betydelse samt betydelsen av närvarande, engagerade och empatiska pedagoger.

<p>Konflikter är ett komplexet fenomen som existerar i alla delar av samhället, de är inte minst vanligt förekommande i arbetslivet. Det är av största vikt att organisationer kan hantera dessa på ett konstruktivt sätt. Syftet med denna studie var att belysa konfliktproblematik och konflikthanteringsprocessen i organisationer. Intervjuer genomfördes med personalansvariga, anställda och en konsult och resultatet analyserades med tematisk analys. Resultatet påvisade att många negativa konsekvenser uppstår som följd av konflikter och att vilken metod företagen använder har betydelse, men också att otydlighet som skapar osäkerhet på olika nivåer är av avgörande vikt. Undersökningen och tidigare resultat tyder på att företag har mycket att vinna, genom att satsa mer på att förebygga konflikter.</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka och belysa vad lärare anser vara tänkbara orsaker till varför konflikter uppstår mellan dem själv och eleverna och hur kan de hantera dessa konflikter? Samt hur lärare kan förebygga konflikter i skolan?</p><p>Metoden för arbetet är kvalitativ, vilket innebär en strävan efter ökad förståelse för en individ eller en grupp individer. Arbetet har genomförts utifrån analytisk induktion  d v s forskningsprocessen har skett utifrån tre preciserade faser: planerings-, insamlingsfas och analys av det specifika materialet.</p><p>Resultat som framkommit är att orsakerna till konflikterna mellan lärare och elev/elever varierar. Bristande kommunikation, inkonsekvens från lärarens sida, kulturkrockar, skilda åsikter och uppfattningar hos berörda lärare och elev/elever nämns som exempel på orsaker. </p><p>Hantering och konfliktlösningar som lärarna anger är främst situationsbetingade. Aspekter som beaktas är bl a beroende på viket kön och ålder som eleven/eleverna har. Tidsaspekter, typ av konflikt, lärares ledarstil och vilket önskvärt resultat konflikten kan tänkas få är andra aspekter som lärare beaktar i sin hantering av konflikter.</p><p>Angående förebyggandet av konflikter menar respondenterna att det är svårt att helt förhindra att konflikter uppstår men att man på olika sätt kan minska frekvensen så att de inte uppstår så ofta. Förebyggande åtgärder kan inkludera att man som lärare är konsekvent och tydlig gentemot elever samt att man har en bra kontakt med dem.</p>

<p>Federationen Jugoslaviens splittring medförde att de fem republikerna: Serbien & </p><p>Montenegro, Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Slovenien och Makedonien som ingick i </p><p>federationen blev självständiga stater. Detta medförde att människorna fick en ny identitet. </p><p> </p><p>Jag har gjort en studie omfattade tolv intervjuer. Jag ville få reda på om det finns konflikter </p><p>mellan de tre etniska tillhörigheterna som drabbades hårdast under kriget, vilka var serber, </p><p>kroater och bosnier. Jag sammankopplade det empiriska materialet som jag har fått fram </p><p>genom en kvalitativ metod där intervjuer är min utgångspunkt med relevanta teorier. Dessa </p><p>teorier var av Johan Asplund, Berger & Luckman, Anthony Giddens, Zygmunt Bauman, </p><p>Thomas Hylland Eriksen and Ove Sernhede. Intervjuguiden som jag använde mig av var </p><p>indelad i teman för att respondenterna i största möjlighet skulle kunna tala fritt. </p><p> </p><p>Det verkar som att de etniska tillhörigheterna serber, kroater och bosnier fortfarande lever </p><p>kvar i de upplevelser de har varit med om under kriget och de behöver tid för att kunna </p><p>glömma, förlåta och gå vidare. Därför är det idag fortfarande ett aktuellt ämne att de etniska </p><p>tillhörigheterna grupperar sig i Sverige.</p>

<p>Fokus har alltmer riktats mot utegårdens utformning både i förskola och i skola. Studien syftar till att belysa några verksamma pedagogers uppfattningar om utegårdens utformning och om, och i så fall hur pedagogerna relaterar utegårdens utformning till konflikter bland barnen. Intresset är att belysa pedagogernas uppfattningar om några skilda miljöer med avseende på utegårdarnas kvalitéer. Studien är avgränsad till förskolegårdar. Examensarbetet utgår från följande frågeställningar:</p><p>• Hur definierar pedagogerna en konflikt och hur arbetar de med konfliktlösning på förskolegården?</p><p>• Vad är pedagogernas uppfattningar om varför konflikter uppstår på förskolegården?</p><p>• Var uppfattar pedagogerna att mest konflikter uppstår?</p><p>• Hur befrämjar respektive hindrar olika utformade utegårdar konflikterna bland barnen enligt pedagogerna?</p><p>Metoden som använts är kvalitativa intervjuer.</p><p>Resultatet visar på att pedagogerna ser ett samband mellan förskolegårdars utformning och konflikter där faktorer som ytans storlek, dess utformande och aktivitetsutbud är avgörande för konflikttätheten på en förskolegård. </p><p>Nyckelord: Konflikter, förskolegård, Utevistelse.</p>

<p>Abstract </p><p>We have chosen to figure out why a majority in a home-help service group in west of Sweden is, or has been sick-listed. The purpose with our work has been to investigate our area to be able to come up with different factors which can have contributed to the high numbers of this particular group. We have worked with qualitative method and conversation-interviews to be able to answer our purpose at the best way. We had separate interviews with the ten employees at their work and these interviews we chose to record with a computer. The result we got were that the group had existed for about four years and since then, they have had several different directors. The result of this has been that two of the employees have been taken the role of a director. From the beginning they were four employees and today they are ten. The fact that the group has become bigger have contained that new individuals with strong wills have began. The employee feels that there are luck of trust and open communication within the group. This causes problems in the way that some of the employees are controlling the others that they do their work correctly and you can se a tendency to seek mistake at your co-workers. The new employees fells that they are being attacked for things that they have done wrong, at the same time as the one who have been there since the beginning feels that there are not anyone but them selves, who take care of things and do it orderly.</p>

Syftet med arbetet är att undersöka och belysa vad lärare anser vara tänkbara orsaker till varför konflikter uppstår mellan dem själv och eleverna och hur kan de hantera dessa konflikter? Samt hur lärare kan förebygga konflikter i skolan? Metoden för arbetet är kvalitativ, vilket innebär en strävan efter ökad förståelse för en individ eller en grupp individer. Arbetet har genomförts utifrån analytisk induktion  d v s forskningsprocessen har skett utifrån tre preciserade faser: planerings-, insamlingsfas och analys av det specifika materialet. Resultat som framkommit är att orsakerna till konflikterna mellan lärare och elev/elever varierar. Bristande kommunikation, inkonsekvens från lärarens sida, kulturkrockar, skilda åsikter och uppfattningar hos berörda lärare och elev/elever nämns som exempel på orsaker.  Hantering och konfliktlösningar som lärarna anger är främst situationsbetingade. Aspekter som beaktas är bl a beroende på viket kön och ålder som eleven/eleverna har. Tidsaspekter, typ av konflikt, lärares ledarstil och vilket önskvärt resultat konflikten kan tänkas få är andra aspekter som lärare beaktar i sin hantering av konflikter. Angående förebyggandet av konflikter menar respondenterna att det är svårt att helt förhindra att konflikter uppstår men att man på olika sätt kan minska frekvensen så att de inte uppstår så ofta. Förebyggande åtgärder kan inkludera att man som lärare är konsekvent och tydlig gentemot elever samt att man har en bra kontakt med dem.

Konflikter är ett komplexet fenomen som existerar i alla delar av samhället, de är inte minst vanligt förekommande i arbetslivet. Det är av största vikt att organisationer kan hantera dessa på ett konstruktivt sätt. Syftet med denna studie var att belysa konfliktproblematik och konflikthanteringsprocessen i organisationer. Intervjuer genomfördes med personalansvariga, anställda och en konsult och resultatet analyserades med tematisk analys. Resultatet påvisade att många negativa konsekvenser uppstår som följd av konflikter och att vilken metod företagen använder har betydelse, men också att otydlighet som skapar osäkerhet på olika nivåer är av avgörande vikt. Undersökningen och tidigare resultat tyder på att företag har mycket att vinna, genom att satsa mer på att förebygga konflikter.

Fokus har alltmer riktats mot utegårdens utformning både i förskola och i skola. Studien syftar till att belysa några verksamma pedagogers uppfattningar om utegårdens utformning och om, och i så fall hur pedagogerna relaterar utegårdens utformning till konflikter bland barnen. Intresset är att belysa pedagogernas uppfattningar om några skilda miljöer med avseende på utegårdarnas kvalitéer. Studien är avgränsad till förskolegårdar. Examensarbetet utgår från följande frågeställningar: •Hur definierar pedagogerna en konflikt och hur arbetar de med konfliktlösning på förskolegården? •Vad är pedagogernas uppfattningar om varför konflikter uppstår på förskolegården? •Var uppfattar pedagogerna att mest konflikter uppstår? •Hur befrämjar respektive hindrar olika utformade utegårdar konflikterna bland barnen enligt pedagogerna? Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Resultatet visar på att pedagogerna ser ett samband mellan förskolegårdars utformning och konflikter där faktorer som ytans storlek, dess utformande och aktivitetsutbud är avgörande för konflikttätheten på en förskolegård. Nyckelord: Konflikter, förskolegård, Utevistelse.

Abstract We have chosen to figure out why a majority in a home-help service group in west of Sweden is, or has been sick-listed. The purpose with our work has been to investigate our area to be able to come up with different factors which can have contributed to the high numbers of this particular group. We have worked with qualitative method and conversation-interviews to be able to answer our purpose at the best way. We had separate interviews with the ten employees at their work and these interviews we chose to record with a computer. The result we got were that the group had existed for about four years and since then, they have had several different directors. The result of this has been that two of the employees have been taken the role of a director. From the beginning they were four employees and today they are ten. The fact that the group has become bigger have contained that new individuals with strong wills have began. The employee feels that there are luck of trust and open communication within the group. This causes problems in the way that some of the employees are controlling the others that they do their work correctly and you can se a tendency to seek mistake at your co-workers. The new employees fells that they are being attacked for things that they have done wrong, at the same time as the one who have been there since the beginning feels that there are not anyone but them selves, who take care of things and do it orderly.