Bakgrund: När en person drabbas av stroke påverkas även anhöriga. I samband med utskrivning får anhöriga ofta bli vårdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade familjemedlemmarna i olika utsträckning påverkats av stroken behöver de stöttning i det dagliga livet. Anhöriga blir nu vårdare till sin strokedrabbade familjemedlem, vilket medför en förändring i deras liv.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vårda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet i en västerländsk kultur. Antonovskys salutogena modell, känsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete. Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg. Resultat: Analysen resulterade i två teman; förändringar i familjerelationen och förändringar i det egna livet. Relationen blev förändrad och rollerna ändrades när en anhörig blev vårdare för sin strokedrabbade familjemedlem i hemmet. För anhörigvårdaren blev det en ökad arbetsbelastning, ekonomin påverkades och ett större ansvar vilade på denne. Detta ledde för många anhörigvårdare till oro, trots detta var det flera anhörigvårdare som kunde känna glädje och såg positivt på tillvaron. Slutsats: Många anhörigvårdare kunde trots den svåra situationen hitta positiva aspekter. När de blev anhörigvårdare till en strokedrabbad familjemedlem förändrades livet. Det ökade ansvaret ledde till trötthet och utmattning. Förändringar skedde både i egna livet, men även i familjerelationen. Därför var det av vikt att anhöriga gjordes delaktiga i vården och gavs stöd av sjukvården.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Anorexia nervosa är en allvarlig sjukdom som påverkar hela familjen. Familjemedlemmar tar oftast på sig skulden av sjukdomen, vilket leder till psykisk ohälsa. <strong>Syftet:</strong><em> </em>Var att belysa anhörigas behov av stöd när en familjemedlem drabbats av anorexia nervosa. <strong>Metod:</strong><em> </em>En systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Av de 13 artiklar som ingick i studien gjordes en analys av resultatet i artiklarna. <strong>Resultat:</strong> För de anhöriga var det en mycket påfrestande situation att vårda den sjuke familjemedlemmen. De hade många obemötta behov som exempelvis brist på information om sjukdomen, bristande kommunikation med de professionella, behov av stöd från sjukvården och önskan om att få träffa andra i liknande situation<strong>. Slutsats:</strong> Anorexia är en svår sjukdom som tar mycket på anhörigas krafter. Därför behövs lättillgängligt stöd som information om sjukdomen samt råd och guidning i omhändertagandet.</p>

Bakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig sjukdom som påverkar hela familjen. Familjemedlemmar tar oftast på sig skulden av sjukdomen, vilket leder till psykisk ohälsa. Syftet: Var att belysa anhörigas behov av stöd när en familjemedlem drabbats av anorexia nervosa. Metod: En systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Av de 13 artiklar som ingick i studien gjordes en analys av resultatet i artiklarna. Resultat: För de anhöriga var det en mycket påfrestande situation att vårda den sjuke familjemedlemmen. De hade många obemötta behov som exempelvis brist på information om sjukdomen, bristande kommunikation med de professionella, behov av stöd från sjukvården och önskan om att få träffa andra i liknande situation. Slutsats: Anorexia är en svår sjukdom som tar mycket på anhörigas krafter. Därför behövs lättillgängligt stöd som information om sjukdomen samt råd och guidning i omhändertagandet.

Denna studie ville ta reda på om intagna med partner eller barn harett bättre välbefinnande, jämfört med intagna utan partner eller barn.Andra syftet var att ta reda på om god kvalité i familjerelationernager ett förbättrat välbefinnande. Tidigare studier visar att socialt stödi förhållanden kan motverka stress, det kan hjälpa människor ochförbättra personens hälsa och välbefinnande. Ett tredje syfte var att tareda på om det finns ett samband mellan välbefinnandet och de trecopingstrategierna, problemlösning, informationssökning ochflyktbeteende. Tidigare undersökningar visar att copingstrategier ären skyddande faktor mot ohälsa och är relaterat till välbefinnandet.Studien baseras på en enkätundersökning, där 58 män på en slutenanstalt deltog. Resultat visade att det inte fanns signifikanta effekterpå välbefinnandet av partnerskap och föräldraskap, i de fall det fannsen god kvalité i familjerelationen uppnåddes ett förbättratvälbefinnande. Studien visade på ett signifikant resultat mellanvälbefinnandet och familjerelationer. Resultaten visade också attintagna som använde sig av problemlösning mådde bättre.Informationssökning hade en negativ inverkan på välbefinnandet,vilket var oväntat. Flyktbeteende hängde ihop med ett dåligtvälbefinnande, intagna som flydde från verkligheten mådde sämre,vilket var enligt förväntan.

Sammanfattning Bakgrund: I palliativ vård behöver närstående existentiellt och praktiskt stöd för att kunna hantera den svåra livssituationen det innebär att leva med en nära i livets slutskede. Närstående har behov av trygghet och en önskan om att den sjuke ska ha det så bra som möjligt. Syfte: Att belysa närståendes behov av stöd vid vård i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökning av aktuell forskning genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SweNurse+. Sökningarna resuterade i en kvantitativ och tio kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskades och tolkades med inspiration av Axelsson. Resultat: Fem teman framkom: information, bemötande, avlastning, kompetens och rätt behandling. Resultatet visar att stöd i form av information, avlastning, bemötande, kontinuitet och rätt behandling är centralt för att närstående ska känna sig trygga och spelar en viktig roll vid vård i livets slutskede. Upplevelser av otillräcklig information, brist på avlastning, dåligt bemötande, brist på kompetens och att inte få behandling i tid skapar otrygghet och oro för närstående. Slutsats: Sjuksköterskans bemötande är centralt för hela vårdandet, det är väsentligt för närståendes upplevelser av trygghet eller otrygghet. Oavsett om bemötandet upplevs bra eller dåligt har det en stor påverkan på närståendes upplevelse.

Bakgrund: HIV är ett virus som försvagar immunsystemet successivt. På 1980-talet kunde forskare konstatera att HIV fanns, dock hade vården ingen kurativ behandling. Idag finns det bromsmediciner men det påverkar de drabbade; biverkningar, livsstilsförändringar, känsla av lidande och oviss framtid. Beskedet om att ha smittats av HIV väcker känslor och reaktioner. Upplevelsen av lidande i sjukdomen är stort eftersom HIV många gånger är ett tabubelagt samtalsämne. Syfte: Syftet var att belysa människors upplevelser av att vara smittad av HIV. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sex självbiografier. Innehållsanalysen gjordes enligt metoden av Lundman &amp; Hällgren Graneheim (2008). Resultat: I studien framkom sex olika kategorier; Förneka att vara smittad av HIV, Pendla mellan hopp och förtvivlan, Reaktion på beskedet, Varför blev jag smittad?, Känslan av att ha en obotlig sjukdom och Att påerkas av hälso- och sjukvården. Slutsats: Ur resultatet framkommer det att okunskap och fördomar finns gällande HIV, vilket medför att lidande genomsyrar mycket i livsvärlden hos dessa personer. Hur fördomarna och riskbeteendet ska kunna minskas samt möjliggöra acceptans för sjukdomen, är förslag på vidare forskning för att kunna öka välbefinnandet hos smittade personer.

Bakgrund: När en person i familjen har drabbats av långvarig smärta kan det medföra förändringar på hela familjen. Syfte: Belysa familjens erfarenheter när en familjemedlem har långvarig smärta. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Åtta vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Meningsbärande enheter togs ut, kodades och kategoriserades. Tre kategorier bildades, erfarenheter av förändringar som långvarig smärta skapar, erfarenheter av känslor som långvarig smärta skapar och erfarenheter av familjens styrkor. Resultat: Resultatet visade på att långvarig smärta påverkar hela familjen, fysiskt, psykiskt och socialt. Känslor som yttrade sig inom familjen var främst skuld, oro, hjälplöshet och maktlöshet. Slutsats: Det är av vikt att sjuksköterskan ser familjen som en helhet då personen med smärta påverkar hela familjen.

Sandra är 12 år och har precis fått reda på att hennes mamma och pappa funderar på att skilja sig. Mamma har flyttat till en andrahandslägenhet och lämnat Sandra och pappan. Båda föräldrarna lovar att allt ska vara som vanligt, men det är det inte. Inget är som vanligt och Sandra försöker orientera sig i sin nya verklighet, men mest längtar hon efter hur det var och önskar att det ska bli så igen. I projektet ingår två manus som båda berättar Sandras historia men ut olika perspektiv och med olika fokus. I det första manuset berättas historien dels av Sandra själv och dels av ur ett tredjepersonsperspektiv. I det andra manuset berättas historien enbart av Sandra, i dagboksform. Det handlar om vad som händer inom ett barn och om relationerna mellan barnet och omgivningen i en livskris. / Sandra is 12 years old and has just found out that her mom and dad are thinking about divorcing. Mom has moved to a second-hand flat, leaving Sandra and her father behind. Both parents promise that everything will be business as usual, but it is not. Nothing is as usual and Sandra tries to orient herself in her new reality, but mostly she longs for how it was and wishes for it to be so again. The project includes two scripts that both tell Sandra's story but with different perspectives and with different focuses. In the first script, the story is told partly by Sandra herself and partly from a third-person perspective. In the second script, the story is told solely by Sandra, in diary form. It deals with what happens inside a child and about the relationships between the child and the environment in a life crisis.

Background: Anorexia Nervosa is a mental illness of which the result is a will-controlled weight loss. It is an illness that affects the entire body and can become life-threatening. The illness is most common in young women and is often developed because of a stressful life event, stressful family relationships or sexual abuse. The disease also has a heredity of 50-90% in all cases. Aim: The aim of this study is to describe how nurses can involve the family in the care of a patient with Anorexia Nervosa. Method: The method used in this study was a literary survey based on ten articles of both qualitative and quantitative type. The articles were analysed using the method of Friberg (2012b). Result: Three main themes were created: Building relationships, providing education and preparing for home. Conclusion: The result of this study shows that the involvement of the family in the care of a patient with Anorexia Nervosa has improved conditions of recovery. Nurses have a crucial role in this process by creating relationships, having an educational role and preparing both patient and family for the return home.

The aim of this study was to procure knowledge about how members of families, where one of the members is diagnosed with autism spectrum disorder, described the mutual relationships, and also how the same family members experienced the response of the society. The study is qualitative and based on ten Swedish autobiographical texts written by different family members. The texts have been analysed through theories by both Salvador Minuchin and Erving Goffman. The result of the study showed that family members, regardless of if it was a sibling, a child, a parent or the person that was diagnosed with autism spectrum disorder itself, described a quantity of different emotions about the family relationships in which they were part of. The emotions were described in both positive and negative terms. The family members described the response of the society as varying, they met both condemnatory comments and lack of understanding but also helpfulness, openness and love.